Landshövdingen om några aktuella problem.
Redaktör P. J. Enström i NDA har varit på en fransysk visit i Visby och därvid bl. a. intervjuat landshövding Jeppsson. Inledningsvis skriver P. J. E. bl. a., att han träffade en gammal bekant, som framhåller att ”landshövdingen är väldigt populär här nere”. Han bjuder bönderna på kaffe och hör på deras bekymmer. ”Han är själv bonde, landshövdingen, den förste på den posten i vårt gamla jordbrukarlän. Det var inte för tidigt”, heter det bl. a.
Intervjun med landshövdingen rör sig givetvis främst kring det gotländska jordbruket och missväxten under året, bränslefrågan, elektriciteten, kvinnorna vid plogen o. s. v. Landshövdingen framhåller därvid bli. a., att man ofta under färder på landsbygden fått se hur kvinnorna utfört jordbruksarbete och även jordbrukskörslor med användande av såväl hästar som traktorer och det hedrar dem att de ej dragit sig för att i så stor utsträckning rycka in i arbetet för att fylla luckorna efter de till beredskapstjänst
inkallade männen, säger landshövdingen, som även erinrar om att bränslefrågan är ett besvärligt kapitel. Den långa och svåra vintern och alla de många militärförläggningarna gjorde att konsumtionen av bränsle måste bli större än under normala förhållanden. Vi fingo hit en del laster kol och koks så att vi skapligt kunde dra oss fram. Avverkningen av ved i år haie försvårats genom brist på folk så att man ej lyckats avverka fullt ut den kvantitet som beräknades, även om det ej är så mycket som fattas.
— Vi ha ju ej på Gotland del i de naturliga kraftkällor som Sveriges vita kol utgöra för hela det övriga riket. Därför få vi skaffa vårt elektriska ljus huvudsakligen med importbränsle som kraft, fortsätter landshövdingen. Att detta medför att det så långt möjligt måste sparas är uppenbart. En följd av att vi sakna vattenkraften är ju också att Gotland är det minst elektrifierade av Sveriges län.
Att det problemet i dessa fotogenbristens tider blir svårt till vintern är tydligt och det lär väl på många håll ingen annan bli än karbidlampan igen; man har nu lovat en bättre konstruktion och vi få väl hoppas därpå. I samband härmed kan erinras om att bristen på brännolja även vållat stort avbräck för fisket; från Gotland exporterades under normala tider mycket fisk, främst strömming men även lax. Nu ha vi knappast ens fisk för öns behov och många dagar äro alldeles fisklösa på en ö mitt i Östersjön.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235