Folkfest i Hemse.

Nationaldagen värdigt firad.
Man har ju varit van att se folkhögskolan som centrum för det traditionella sjättejunifirandet i Hemse, men i år hade rådande förhållanden lagt hinder i vägen härför. I stället hade kommunen åtagit sig nödvändigt arrangemang, och programmet var lika förnämligt som tillförne, om det också var något enklare.
I övrigt tog sig sjätte juni i år ungefär likadan ut som sjätte juni alla andra år. Vackert väder, flaggorna i topp överallt och så småningom gator fyllda med sommarklädd ungdom, som svalkade sig med en glasspinne i hettan. Ty varmt var det såvitt man kunde förstå på kronans karlar åtminstone…
Det officiella programmet tog sin början kl. 13 med de vanliga tävlingarna i gotländsk idrott. I varpa ställde 23 lag upp, i bakpärk 6 och i frampärk 5 lag. Och när de tävlande väl kommit igång såg man varpstenar och pärkbollar i luften intill sena kvällen, då prisutdelningen ägde rum nere på Bollklubbens festplats. Den förrättades av lantbr. Emil Hoffman, som även utbragte ett leve för den gotländska idrotten, kraftigt besvarat av den talrika publiken. Festen var arrangerad av Bollklubben och Varpklubben gemensamt, men hela nettobehållningen skulle gå till Föreningen Sudervallen som ett bidrag till idrottsplatsens iordningställande.
Den fosterländska festen denna dag nådde emellertid sin kulmen med fältgudstjänsten mellan kl. 4 och 5 på e. m., då biskop Ysander talade.

Fältgudstjänsten
inleddes av Dalströmska kvartetten med ett par sånger, Land, du välsignade… och Du, som världar har till rike…, varefter biskop Y sancler trädde upp på den flaggdekorerade talarstolen och höll ett allvarligt, manande och fosterländskt tal till den tusenhövdade skara, som hade slagit sig ned i gräset framför.
Tal. utgick från Jes. 40: 30-31, där det heter: ”Ynglingar kunna bliva trötta och uppgivas och unga män kunna falla; men de som bida efter Herren hämta ny kraft, de få nya vingfjädrar såsom örnarna”. Dessa ord sades till ett litet folk, trängt mellan stormakter, som kämpade inbördes. De gälla även oss, som i denna fagra tid fira vår nationaldag. Att vi ha en nationaldag att fira men till skillnad från så många andra folk ingen frihetsdag är en dyrbar Guds gåva till oss, det är lika underbart som om vårt folk skulle bli det enda utanför stormaktskrigets förbannelse. Det finns nog av karaktärens äkta guld i vårt svenska folk för att vandra den rätta vägen, blott Gud får makten. Vägen går utmed branta stup, men med Gud till ögonmärke går jag alltid i Fadrens ljusa rike, ty den som bidar efter Herren får ny kraft, en kraft som icke tröttas eller uppgives såsom sommarens fägring, vilken bär förgängelsens märke i samma stund som kulmen nås. Landet behöver män, som i Guds kraft förvalta det arv Herren givit oss. Flaggan är symbolen för allt vi fått att hålla kärt, den är symbolen för brödrasinne och gemenskap, och hur mycket som eljest skiljer oss, så samlas vi i enighet kring vår fana. Vi vill i trohet mot vad Gud givit oss bedja, att vi må stå samfällt som bröder och att Han må visa den rätta om ock trånga vägen. Om ej småsinnets och partisinnets skyttegravar grävas mellan oss skall vi också mogna till än större uppgifter, som Gud håller redo filr oss som enskilda och som folk.
Efter biskopens tal sjöngs unisont psalmen Härlig är jorden…, varunder en kollekt upptogs till förmån för soldathemmet i Hemse. Den inbragte något över 160 kronor,
Dalströmska kvartetten sjöng Sköna ö i östervågor… samt Sveriges flagga, varefter kapten Carleson i spetsen för sitt förband avslöt den enkla, värdiga fältgudstjänsten på krigarvis med ett ”Gud bevare Konungen och Fosterlandet!”
Vid fältgudstjänsten, som hölls på veterinärtomten, voro ungefär 1,500 personer närvarande, militären inräknad. Sist sjöngs unisont Du gamla, de fria…

Prislistan
för tävlingarna i gotländsk idrott fick följande utseende:
Varpa: Klass I: 1) Ture Pettersson, Rone: 2) Verner Eriksson, Hemse, 3) J. Wennerström, Fide. Tröstpris: 1) E. Olofsson, Hemse, 2) Knut Johansson, Hemse, 3) Runo Leander, När. Klass II: 1) Martin Molin, Havdhem, 2) J. E. Boberg, Burs, 3) Edvin Pettersson, Hemse. Tröstpris: 1) H. Johansson, När, 2) E. Alvin, Roma.
Bakpärk: 1) När II, pärkkarl H. Gardell, 2) Alva, pärkkarl Otto Siggelin, 3) Näs, pärkkarl Gunnar Jacobsson.
Frampärk: 1) Alva, pärkkarl L. Kristoffersson, 2) Näs, pärkkarl Gunnar Jacobsson, 3) När I, pärkkarl Arne Lindvall.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 juni 1940
N:r 129

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *