På lördag fyller ordföranden i Visby stads drätselkammare, ombudsmannen Karl Sandgren, 60 år.
Karl Sandgren hör till pionjärerna för den socialdemokratiska politiken i staden. Han slöt sig redan från början till den fackförening av Grov- och Fabriks-, som år 1907 bildades i Visby och blev inom kort dess ordförande. Som sådan hade han bland annat att som strejkledare taga striderna vid Visby cementfabrik 1908 och storstrejken 1909. Inom arbetarekommunen var han ordförande åren 1914-27, varefter han blev kassör och sedermera även ombudsman inom partidistriktet på Gotland. Till stadens kommunalarbetarefackförening är han initiativtagare och var dess ordförande från starten år 1917 tills han för något år sedan avgick. Han har också tillhört nykterhetsrörelsen som medlem av NOV.
Som en av ledarne för stadens arbetarrörelse var han en av de första från detta läger, som invaldes i stadsfullmäktige, vilket skedde år 1919. Påföljande år inträdde han också i drätselkammaren, på vilken post han dock för något tiotal år sedan trädde tillbaka på grund av sjuklighet, men sedermera åter inträtt. År 1937 blev han kammarens vice ordförande och från och med innevarande år är han dess ordförande. Bland andra uppdrag, som han innehaft i kommunens tjänst, må nämnas att han olika perioder varit ledamot beredningsutskottet samt suppleant i arbetslöshetskommittén och hälsovårdsnämnden. I länets landsting invaldes han år 1926.
Det är på en krävande plats i vårt samhälle Karl Sandgren kommit att bli placerad, när han nu träder in i sitt sjunde decennium. Hans mångåriga insatser i det kommunala livet ha framför allt präglats av den känsla och den agitatoriska fläkt, med vilken han fört sitt partis talan, och med vilken han även sökt påverka de bestämmande korporationerna. Utan tvivel har denna känsla sprungit ur hans egen övertygelse och egen nitälskan, om vad han för sin del funnit vara rätt. I hans nuvarande befattning träda de ekonomiska synpunkterna i stadens omfattande affärsförvaltning i förgrunden och säkerligen komma dessa att erbjuda honom många hårda nötter att knäcka. Troligen kommer han att få rucka på åtskilligt i sina gamla kommunalpolitiska linjer, som icke är lika självklart, när han sitter i ledningen, som när han suttit i oppositionen. Men ingen tvivlar på hans goda och ärliga vilja att göra sitt bästa att fylla det ansvar, som nu vilar på hans skuldror. Det bästa, som man kan önska honom vid sextioårsdagen, är väl att den kommunala styrelsens mödor icke måtte bliva allt för bekymmersamma.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Juli 1940
N:r 169