Så här ser det märkliga fyndet ut.
med den än märkligare
runinskriften.
funna runstenen.
Gotlands Allehanda har haft ett samtal med den ene av runskriftens tydare, rektor Richard Steffen, som emellertid icke ville föregripa professor von Friesens undersökningar genom att göra något preciserat uttalande. Han framhåller dock stenens utomordentliga intresse. Man kunde ju till att börja misstänka att det hela rörde sig om en tämligen färsk förfalskning, men denna teori kan utan vidare övergivas. Iaursalir t. ex. är nämligen den absolut riktiga gotländska formen av namnet Jerusalem liksom även Islam och Serklam innehåller det utlämnande av n:et, som är en vanlig förkortning vilken förekommer i gumasagen. Båda dessa detaljer äro emellertid kända endast av kunniga, forskare, varför en eventuell förfalskare måst vara en mycket lärd man. Det är knappast troligt, att en dylik skulle göra sig besvär med att förfalska runinskrifter.
Beträffande stenens ålder är det kanske för tidigt att uttala sig. Troligen rör det sig från början om en brynsten, som försetts med en runinskrift, medan själva gjutformen är av yngre datum. Är denna teori riktig, så måste stenen vara äldre än man från början hade anledning förmoda – troligen från 1100-talet. Någon bestämd slutsats är detta icke, framhåller rektor Steffen, men professor von Friesens undersökning bringar säkert reda i spörsmålet. Slutligen kan framhållas, att gjutformen naturligtvis också måste ha en andra hälft. Var denna hamnat är inte gott att säga liksom man givetvis icke vet, om den också varit försedd med runor. Detta är emellertid icke troligt.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Augusti 1940
N:r 183