Barnmorskebristen.

Erfarenheten från Visby långt ifrån enastående.
Bristen på barnmorskor skall naturligtvis avhjälpas så småningom i samband med utbyggandet av den statligt understödda barnbördsvården vid våra lasarett och sjukstugor, där antalet barnmorskor visat sig alldeles otillräckligt. Man har helt enkelt inte beräknat den ökade tillgången på platser som uppstått tack vare statens understöd vid förlossningsvården.
Så talar medicinalrådet F????? när D. N. vänder sig till medicinalstyrelsen för att höra om bristen på barnmorskor i Visby är ett undantag eller om det föreligger någon allmän brist på barnmorskor i vårt land.
Det har visat sig att distrikts-barnmorsketjänsten är mer Eftersökt än anstaltstjänsten, då mm i det förra fallet kan komma upp till bättre inkomst och mindre arbete. Men detta är så mycket mera be klagligt som det övervägande antalet förlossningar numera sker på anstalter. Erfarenheten från Visby är långt ifrån enastående. Samma erfarenhet har gjorts på en del andra lasarett, ja, till och med på massa barnbördshus. Naturligtvis fåt det lov att bli en ändring både på avlönings- och arbetsförhållandena, men det är ju en sak som inte är gjord i en handvändning.
Nativiteten har visserligen ökat en del, men detta har knappast någon betydelse i de flesta fall, utan orsaken är helt enkelt den stora omsvängningen i allmänhetens önskningar: en blivande mor vill ha anstaltsvård och inte ligga i hemmet. Den statliga hjälpen är också mera eftersträvansvärd. Den av riksdagen beräknade frekvensen på barn-bördsanstalterna, som uppgår till 60 proc. av alla inom länen förekommande förlossningar, har visat sig alldeles för låg. Procentsiffran torde i regel ligga över 70 proc. I storstäderna, där man får räkna med trångboddheten m. m., torde siffran ligga betydligt högre, sannolikt omkring 90 proc.
Jag har avsynat ett fyrtiotal av de nu i gång varande förlossningsanstalterna i vårt land, och de flesta. län ha redan planen för förlossningsvårdens ordnande godkänd. En stor del av dem äro i verksamhet. Då vi godkänna en sådan plan se vi först och främst till, att varje barnaföderska har högst 5 mil till närmaste sjukstuga eller anstalt. Alla dessa, både de större barn-bördshusen och de mindre förlossningsrummen, som finnas hos distriktsbarnmorskorna i de avlägsna byarna, fylla numera de högsta krav, slutar medicinalrådet. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Juli 1940
N:r 162

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *