Bakom den svenska neutralitetsfronten.

Neutralitetsvakt et innehållsrikt begrepp.

T. v. luftvärnskulspruta i dubbellavettage, 8 mm. och t. h. en 40 mm. automatkanon för luftvärn.

Hos de svenska fronttrupperna. (TT.) Neutralitetsvakt är ett uttjatat ord och ett alltför svagt uttryck för den militära beredskap, som just nu är organiserad i Sverige. Ordet har fått en bismak av bara rutinmässig för att inte säga slentrianmässig vakthållning, som passar illa i dessa tider. Runt våra gränser och utmed våra kuster ligga trupper, som äro väl utbildade, utrustade med alla moderna vapen och fullt beredda att möta en eventuell fiende. Det är full kampberedskap mot varje intrång. Vi finge ett så mycket starkare intryck av detta, som vi ofta stötte på officerare från svenska frivilligkåren i Finland vid vår resa. Deras erfarenheter ha på flera ställen snabbt och effektivt omsats i praktiken.
Och nog behövs det erfarenhet och kunnighet för att hålla flera tiotusen man stridsberedda…. Etappväsendet och underhållstjänsten, som förser truppen med förnödenheter av alla slag och utför reparationer av all upptänklig materiel, arbetar långt bakom själva ”fronten” och har en lika varierande som viktig uppgift att fylla. Magarna skall mättas, sjuka skall tas om hand och vapen skall repareras. Spridda över ett vidsträckt område för att inte utgöra alltför lätta bombmål ligga här förråd av livsmedel, vapen, ammunition och sjukvårdsmateriel, sjukhus — fasta och ambulerande — veterinäranstalter, bagerier och verkstäder.
Utanför en liten stad hitta vi ett helt bageri i en villa. Här är en bageripluton sysselsatt, som ensamt den kan producera.

20,000 portioner bröd per dag,

när det behövs. Just nu litar man mest till civila bagerier. Eget belysnings- och kraftverk sörjer. för driften, och vitklädda bagare pyssla vid sinnrika maskiner. Gäller det, arbetas här i skift med 15 man i varje dygnet runt, och resultatet är gott — i bokstavlig bemärkelse. Wienerbröden till extraförplägnaden kommer också till här. Bredvid ugnarna ute på gårdsplanen upptäcka vi Jon-Ands operakulisser till pepparkakshuset i Hans och Greta. De ha här fått en allvarligare uppgift — att tjänstgöra som naturtroget tak på ett tält, där brödet får svalna. I förråden ligga livsmedlen emballerade så, att varje förband har sin fastställda kvantitet att hämta. Hyllorna digna under runda ostar, fruktmos i stora krukor, lök, russin, äpplesaftkoncentrat, som skall ersätta den torkade frukten, och andra godsaker.

Vass i förening med hönsnät utgör
ett förträffligt camoufleringsmedel.

Chefen för ammunitionsdepån är inte lika talför som kollegan vid fältbageriet, men så handskas han också med betydligt mer brännbara ämnen. På en enslig och slingrande skogsstig försedd med bastanta och väl bevakade spärrar, kommer vi fram till depån — utan att upptäcka något anmärkningsvärt. Camoufleringskonsten har med naturens hjälp firat triumfer här. Utmed en vägslinga, i ett vilt skogsparti ligger ammunitionsförrådet. Det har portionerats ut i småposter för att inte ge eventuellt fiendeflyg tillfälle till större skadegörelse. Små välcamouflerade träskjul, presenningar och riklig vegetation gör det omöjligt att upptäcka de många lådorna med granater, kartescher och annan ammunition.

Förnämliga verkstadsanläggningar.
I ett samhälle dominera de militära verkstäderna. Här finns motor-, snickar-, målar-, cykel-, sadelmakare- och vapenverkstäder. Chefen för motorverkstaden, som är en känd civilingenjör i det civila, förklarar att motorfordonsproblemet inte alls förorsakar sådana bekymmer som i vintras. Han regerar över en förstklassig verkstad och en depå med reservbilar och pekar med stolthet på en nyhet, en verkstadssläpvagn, utrustad med alla moderna finesser på verkstadsteknikens område. Egen motor driver alla verktyg och apparater. På gården sprutlackeras alla inlejda bilar i den fältgrå tonen — en bagatell på tio minuter, säger chefen.
Vapenverkstaden är signifikativ för tillståndet just nu — där tillverkas verktyg. Även här regerar en civilingenjör, och hans stolthet är att visa ett finarbete i bästa vapenhantverkarstil, en rekylstång till en luftvärnskulspruta, utförd av en värnpliktig ingenjörsaspirant. Smeder, svarvare och svetsare från olika landsdelar utgör sakkunskapen här jämte specialister från militära förband.

Tiptop etappsjukhus.
Den mysande chefen för ett etappsjukhus konstaterar, att han förfogar över en utrustning, som vilken sjukhuschef som helst skulle avundas. — Jag har komplett utrustning för öron-, näsoch halsbehandlingar plus en ultramodern röntgenanläggning, säger doktorn. Sammanlagt ha vi 297 patienter inneliggande, och fallen per dag uppgå i medeltal till 40—50. Hälsotillståndet mäste betecknas som gott, och det är huvudsakligast katarrer och vrickningar som behandlats. Den 5-årige högst civile Lasse tittar undrande på doktorn, som tillägger: — Ja, Lasse har fått en lie i ögat, men nu är han snart bra igen. Vi måste ju hjälpa civilbefolkningen i trakten! — Annars användes tiden till att sanera tänderna på manskapet. Tandläkarna arbeta i en modernt inredd sal och prestera allting i branschen, utom guldbryggor, försäkrar chefen. Operationssalar, laboratorium, fältapotek och förråd av allehanda medikament kompletterar sjukhuset i den lummiga parken vid det brusande vattenfallet.
Tvättbil med steriliseringsvagn är en nyhet på sjukhusteknikens område. Det är två seriekopplade bilar, av vilka den ena tjänstgör som tvättstuga för sjukhusets linneförråd och delvis även för underkläder och den andra utför steriliseringen av alla instrument. Det är 50 kg. linne som kan tvättas per timme. Hela ruljansen sker automatiskt och drives av en motorvagn.
Drivmedelsförrådet är liksom ammunitionsförrådet en ömtålig sak. Utmed en väg i djupaste skogen ligga depåer för bensin och oljor utportionerade. Bevakningen är här liksom vid ammunitionsdepån ytterst sträng. Poster till fots och på cykel samt patruller och vägspärrar hålla alla obehöriga på betryggande avstånd.

De inkallade få i en tandklinik sina tänder väl omskötta.

Den värnpliktige och äggproduktionen.
Etappbekymren äro mångahanda, säger befälhavaren och ”drar” som exempel följande intyg från en komminister angående hempermittering av en värnpliktig: ”I hemmet vistas den värnpliktiges hustru med två minderåriga barn. Vissa i samband med äggproduktionen stående frågor kan emellertid icke skötas av hustrun ensam, varför rörelsen torde lida väsentligt avbräck utan den värnpliktiges medverkan”.
Våra stora industrier skyddas mot luftangrepp av ett starkt och välorganiserat luftvärn. Lv-batterier och lvautomatkanoner skydda alla viktigare industrier mot ovälkommen överrumpling ovanifrån. På kullen ha vi ett 7 cm. territoriellt lv-batteri. Pjäserna äro inbyggda i betongvärn med sandsäckar ovanpå och camouflerade med granar och ännan växtlighet. Serviserna hålla på med övningar i laddning och tempering och med maskeringsarbeten. Det råder frid med andra ord.
”Färdigt batteri!” vrålar mannen vid telefonapparaten, batterichefens visselpipa ljuder, och personalen rusar till pjäserna. Målspaningen skärpes, och pjäsernas mynningar peka hotfullt åt samma håll i skyn. Två flygplan dyka plötsligt fram ur en molnbank. Signalklockorna på pjäserna ringa ilsket och de fingerade skotten gå i oavbruten följd. Det blir lite lugn igen, men jagarna komma tillbaka och företa denna gång låganfall. Tätt över huvudena susa de fram, och batteriets 8 mm. dubbelkulspruta fräser argt. Gubbarna ligga spridda i terrängen och titta på de två ilsket brummande planen. Vid eldledningstroppen arbetas för: fullt. Med observationskikare, avståndsinstrument och centralinstrument tas flygarna in, och värdena vidarebefordras per kabel till pjäserna. Övningenhar gått bra. Både batterichefen, löjtnaten-redaktören, och chefen för eldledningstroppen, fänriken-sättaren vid Samma tidning, kan känna sig nöjda. Det goda samarbetet mellan dem berör inte bara på kamratskapet vid tidningen..

Cykeltrupp. Vid behov sättes cykeltrupper in till förstärkning av kustförsvaret. Kulsprutegeväret som luftvärnsvapen. Ett enkelt och praktiskt stöd för KG-skyttar vid beskjutning av flygplan. Geväret skruvas fest i en i marken ned stucken järnstång.

Ett batteri med finesser.
I närheten ligger en lv-automatkanontropp med en del av Bofors nyaste helautomatiska 40 mm. pjäser. Den uppfinningsrike troppchefen har lancerai en del nyheter, som slagit mycket väl ut. De värden, som instrumenten vid eldledningsplatsen registrera, överföras till varje pjäs genom radiohögtalare istället för med telefon. En annan finess är att sandsäcksbarrikaderna kring pjäserna byggts på trallor, vilka löpa på räls. En plötslig förflyttning av en pjäs kan därför ske på ett ögonblick utan tidsödafde arbete med att plocka bort sandsäckarna, Beredskapen tjänar ju på det, säger den anspråkslöse troppchefen…
Och beredskapen ser man överallt i städer och byar och på landsvägarna. Vaktposter med påskruvade bajonetter vanka av och an framför talrika byggnader, soldater skymta överallt, skinnklädda motorcykelordonnanser susa fram på vägarna, och ofta måste bilarna kryssa fram mellan skickligt anordnade vägspärrar. Livet går överallt sin gilla gång, men det går i beredskapens tecken.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 juni 1940
N:r 124

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *