Gårdagens skyfall gav 180 mm. nederbörd.
Seglande sädeskärvar. — Stor kycklingdöd. — Grisen på loftet.
När vi efter tidningens pressläggning i går eftermiddag i bil susa ut mot det vattendränkta Follingbo och närma oss den lilla vackra socknen lyser solen som om ingenting hänt. Höger om vägen, eller rättare sagt mot den i öster alltjämt molndigra himlen, spänna ett par grandiosa regnbågar sina luftiga och färgsprakande valv. Och vi få för oss att dessa gammaltestamentliga gudalöften om ”aldrig mera syndaflod” knappast kunna vara mindre storstilade än ”den första regnbågen?” på gubben Noaks tid.
Att Follingbo fått en hel liten syndaflod under ett tretimmarsskyall, därav märkas ännu inga spår. Vägbanan är visserligen fuktigt örk, men några större vattensamlingar kunna ingalunda skönjas. Men så plöstigen — det är när vi asserat Follingbobacke, börjar det länka inne i skogarna och på fälen, och snart stå dikena stinna av orsande vatten.
Men först nere vid handelsboden, hr Sandéns, bibringas vi hastigt och lustigt den verkliga övertygelsen om att den gode Jupiter Pluvius varit över hövan frikostlig med sin specialvara. Planen utanför affären är nämligen helt förvandlad tilb sjö, med en djup vik långt in i ett magasin. På gården bakom flyter praktiskt allt flytbart, även om ett och annat ”grund” börjar sticka upp ovan ytan. Och ute på gärdena och åkrarna flyta sädeskärvarna omkring, och ängen nedanför handelsboden är ännu en enda stor sjö fast det är drygt två timmar sedan skyfallet, som började vid halv 11-tiden på förmiddagen och fortsatte till kl. halv 2. upphörde. Avloppen hinna inte sluka allt vattnet och jorden är mättad av väta.
Svejda vät har fått ett otal konkurrenter och man kommer vid en rundblick ut över trakten osökt att änka på ”de tusen sjöars land”.
Det är en vacker tavla, det kan inte hjälpas, även om man vet att denna tillfälliga skönhet kommer surt efter i form av värdeförluster.
Med bilen som båt lyckas vi ta oss torrskodda över till handelsboder, vilken liksom en del andra byggnader och vägar under några timmar varit totalt blockerad. Hr Sandén själv tar emot oss. Vi kliva in och få ta en titt i en av källarna. Nu har vattnet sjunkit undan härnere, men för någon timme sedan stod det en och en halv meter högt, säger han. Man ser ännu de våta ränderna bl. a. på staplarna av ägglådor. I en annan källare flyter det omkring en hel del smått och gott, majs, ägg och annat, som här inte kan så noga specificeras.
— Den där bröt vattenmassorna upp, säger hr Sandén och pekar på en massiv källardörr på bakgården. Vattnet rusade in och snart var alltsammans ett enda skummande kaos. Jag har nog fått förstört för över 900 kr. tillägger han. Mest är det fröer och kraftfoderblandningar som fördärvats av vattnet, men också diverse annat.
Från ett fönster en trappa upp har man den underbaraste utblick över ett utomordentligt vackert insjölandskap. Här och var sticka sädeskärvar och höstackar som öar upp ur vattnet och potatisblasten, som man när det var som värst bara såg de översta topparna av, har åter börjat visa sig i en mera naturlig omgivning.
Men i dikena bubblar det och sjuder som under den ettrigaste vårutlösning. Här och var bildas små skummande vattenfall med lekande solreflexer, och ute på ett gärde kneippa ett par hästar.
Men vi fortsätta neråt socknen. Samma syn upprepar sig ideligen.
Hela fält stå blanka av vatten. Ännu segla sädeskärvar omkring här och var. Många ha strandat och ligga i strängar eller högar längs vägkanterna eller på andra underliga ställen.
På en åker står en kultivator, till hälften dold av vattnet. På Hallfreda ägor håller man som bäst på att fiska upp kärvarna ur ”djupet” för att bereda dem en torrare plats på någon högre belägen fläck där vattnet hunnit sjunka undan eller rinna av.
Uppe vid Hagvards ligger en liten stuga mitt i en enda sammanhängande jättesjö. I trädgården är man i färd med att bärga strandade kärvar. Karlarna jobba barbenta -eller försedda med gummistövlar mitt ute i vattnet. Åskådare saknäås inte heller. Humöret är det intet fel på och man berättar skepparhistorier (allt vattnet måste ju vara stimulerande får sådant) om hur korna varit nära att drunkna, men räddats tack vare några simkunniga ynglingar hjältemod och rådighet.
Fast faktum lär vara att nämnda husdjur gått till magen i vattnet litet varstädes i socknen.
Drunkningsolyckor ha också inträffat, i det att en mängd kycklingar i olika hönsgårdar blivit dränkta som kattor. På ett ställe, det var förresten vid det nyss omtalade lilla stället vid Hagvards, höll desslikes julgrisen på att i otid gå till sina fäder. Emellertid räddades den i sista stund och fick för säkerhets skull flytta upp på loftet, ladugårdens: Så högt uppsatt har den väl aldrig tillförne varit.
Men där var det i varje fall torrt och skönt och inga större översvämningsrisker förelågo väl däruppe på loftet. Däremot voro källare, hönshus och en hel del andra lokaliteter så mycket mer översvämmade, inte bara här vid Hagvards utan litet varstans. Så de goda follingboarna ha fått litet extra att ta om mitt i allt skördearbete. Man får emellertid uppriktigt hoppas att skadorna på säd, rotfrukter och annat inte skall visa sig allför allvarliga.
Ett av de värst utsatta ställena var beläget i trakten av kanalen och vägskälet Follingbo—Akebäck, där även vägarna voro förvandlade till integrerande delar i ett större solblankt innanhav. Vägen ligger här betydligt högre än de angränsande åkerfälten, varför vattnet här skummande och fradgade ner i åkrarna som en serie muntert porlande vattenfall. Akebäcksvägen var här helt avstängd för trafik, men även de andra närliggande vägarna voro på tämligen långa sträckor översvämmade och svårframkomliga.
Här vända vi dock åter tillbaka till staden, men ett ögonsvep över landskapet ger påtagligt besked om att vattnet dominerar stora arealer.
Ryktet om skyfallet och översvämningen spred sig givetvis ganska hastigt, och Follingbo hade under eftermiddagen bil- och andra besök från skilda trakter. Det var ett ivrigt fotograferande. Inte minst ivrigt var ett amerikanskt sällskap, som pr bil tagit sig ut för att ta den prima sensationen i betraktande.”Men dess bättre är det ju heller inte alla dagar som det på ett relativt litet område under ett par tre timmar faller 180 mm. nederbörd. Det gjorde det emellertid i Follingbo i går.
Vi ha i dag gjort en del telefonintervjuer för att söka få en uppfattning om de av vattnet förorsakade skadorna. Ännu torde det emellertid vara för tidigt att med någon bestämdhet fastslå värdet av det förstörda. Men att det kommer att belöpa sig till flera tusentals kronor är man tämligen på det klara med både den som ännu stod på rot och den som redan skurits. Särskilt den på rot stående havren har flerstädes blivit fullkomligt ”uttröskad”. På de ställen där vattnet fick tillfälle att med alldeles särskild force brusa fram, är säden täckt med jord och gyttja. Flera tunnland korn uppges ha flutit bort, men även av vete ha hundratals kärvar ”förskingrats”. En del har hamnat längs vägkanter och i trädgårdar, och här och var hängde kärvar på gärdesgårdar och på buskarna.
Även rotfrukterna ha givetvis tagit skada av det ymniga vattuflödet. Blasten är mångenstädes illa åtgången och fälten förete en bedrövlig anblick.
En person som bl. a. odlat konservbönor meddelar att han bara för dessa torde kunna räkna med en förlust på ett par hundra kronor.
Förutom vattnet är det sand och hagel som här svarat för förödelsen, antyder vederbörande, som även omtalar att nötstora hagel ännu igår kväll lågo kvar.
Vidare kan meddelas att vägbankarna här och var blivit underminerade av vattnet. Särskilt bekymmersamt i det avseendet är det nere vid avtagsvägen till Akebäck, där man även i natt haft vakt utplacerad för trafikanternas skull. Flera mindre broar ha blivit spolierade av vattnet.
I sanatoriet stod vattnet igår långt upp på värmepannorna. Då inga nämnvärda resultat vunnos genom ett ideligt ösande skickade man bud på brandkåren i Visby, som igår kväll var ute för att länspumpa källarvåningen. Att det även på andra håll i Follingbo varit ett flitigt ösande kan man vara förvissad om. Ett flertal källare och lädugårdar voro ju översvämmade, och skulle man få lokalerna läns gällde det också att ösa på för glatta livet. Men vid det här laget torde åtminstone de allra flesta källarna vara i det närmaste läns.
Och i dag är man i febril verksamhet med att så gott sig göra låter samla ihop den för alla himlens vindar kringströdda säden, ett tidsödande och allt annat än lätt arbete. Vattnet har visserligen sjunkit undan betydligt men ännu står det blankt i diken och dalsänkor.
Gårdagens åska och skyfall var enligt de gamle i Follingbo ett av de värsta oväder de varit med om.
Som igår meddelades slog blixten vid upprepade tillfällen i telefonledningarna och ännu i förmiddags var telefonförbindelsen till vissa abonnenter avbruten. Även i kraftledningarna slog blixten med sådant eftertryck att korna på bete knäade och för en stund blevo en smula ”vimmelkantiga”.
Gårdagens regnmängd i Follingbo uppmättes som antytts till 180 mm. En av socknens vattenmätare, rymmande 40 mm. tömdes nämligen inte mindre än fyra gånger varefter der ånyo fylldes till hälften. Nederbörden kom emellertid en smula ojämn och uppe vid Hallfreda lär man ha noterat. en sammanlagd nederbördsmängd av ”bara” 74 mm. Även i natt har man fått regn därute, dock endast ett par mm.
De av skyfallet värst utsatta gårdarna äro Hagvards och Kallings, men även Hallfreda har varit tämligen svårt utsatt, liksom även trakten kring Klinte där ju som framgår av ovanstående handlanden Sandén haft det alldeles särskilt besvärligt.
Enligt ett förljudande har det varit tal om att genom någon av jordbrukarnas organisationer ingå till myndigheterna med begäran om ersättning för de skador som kunna ha uppstått. Någon sådan framställning har emellertid ännu inte enligt vad vi erfarit ingivits, i varje fall inte till länsstyrelsen, söm f. ö. hade representanter ute igår — landssekreterare Löf och länsbokhållare B. A. Ljungholm.
En slutgiltig uppskattning av skadorna har som redan nämnts ännu inte kunnat göras. De uppgifter som hittills stått till buds äro ganska svävande och meningarna delade. Sålunda har det talats både om hundratals och om tusentals kronor. Godsägare Felix von Corswant på Hallfreda har emellertid givit uttryck åt den uppfattningen att inga större värden gått till spillo. Men på andra håll är man däremot av motsatt mening.
Sedan ovanstående skrivits bekräftas att man har för avsikt att göra framställning om statsunderstöd närmast till de av vattenkatastrofen särskilt hårt drabbade småbrukarna. Några av dessa ha det redan förut ganska bekymmersamt och översvämningen har. för deras vidkommande gjort situationen ännu mera bekymmersam. Framför allt är det deras betfält som blivit illa åtgångna, men även den oskurna säden har i stor utsträckning fördärvats. En talesman för dem har varit i kontakt med länsstyrelsen, som i och för ett sakkunnigt bedömande samt värdering av skadorna hänvisat vederbörande till Jordbrukskonsulenten i länet.
Slutligen kan nämnas att riksdagsmännen Gunnar Bodin, Grausne, och Th. Gardell, Gans, gjort en del studier på det översvämmade området.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Augusti 1938
N:r 187