Föredrag i Ekeby om det nationella programmet.
På måndagen anordnades ett offentligt föredrag av Sveriges Nationella Förbund på idrottsplatsen i Ekeby, Talare var ombudsman Sven Dimander från Luleå, vilken talade över ämnet ”Det nya Sverige”, och lämnade därvid en redogörelse för det nya program, som nu offentliggjorts av de nationella, Mötet inleddes av tjänsteman Lars Rosengren.
Talaren gav först en kritik av det nuvarande systemet, som måhända i en ekonomisk högkonjunktur vid en ytlig betraktelse kan verka fulländat. Vi behöva dock endast göra ett studium i våra bygder för att finna huru mycket som t. ex, i socialt avseende ännu återstår att lösa. Andra frågor av yttersta vikt vänta ännu på sin slutgiltiga lösning, befolkningsfrågan och med den sammanhörande invandringsfrågan, lantbrukets skuldbörda, arbetslösheten på vissa orter, möjligheten att uttaga vårt folks hela värnkraft o. s. v. Utan att vara negativa kritiker måste vi konstatera att Sverige ännu har många av sina viktigaste problem olösta.
En genomgripande reform till det bättre kan endast ske genom en förändring av hela statsskicket, som icke längre fyller en modern tids krav. Visserligen söker man genom små delreformer anpassa det hela, men utvecklingen har för länge sedan gått förbi, Det är t. ex, inte tack vare utan snarare trots de mänga politiska partierna som svenskarna fått den levnadsstandard, som — trots många svåra brister — ändock uppnåtts. Det är tack vare skickliga företagare, skapande ingenjörer, arbetssamma bönder, en pålitlig arbetarstam, plikttrogna tjänstemän o.
s. v. som näringslivet kunnat utveckla sig, De politiska partierna ha i stort sett endast kunnat vara med och åt sina klasser fördela vad dessa producerande män i näringslivet skapat. Och inom partierna har det varit vissa partipåvar, som för sig och de trogna delat upp vad som stått till buds.
Uppdelningen efter partier är ej den naturliga indelningsgrunden för ett folk, partisplittringen bygger på en falsk, uppkonstruerad grund, och valrörelserna äro nedrivande och splittrande, ej uppbyggande och enande faktorer i samhällslivet. Det kan ej vara det sista skedet i vår utveckling att samrhället skall vara splittrat i partier. En ny tid tränger nu fram och de gamla idéerna avlösas av nya och för vår tid passande, Även Sverige får del av den nya tiden och i vårt land växer en ny tanke fram, på svensk grund och framsprungen ur rent svenska ideal.
I stället för det partisöndrade samhället, som för övrigt nu synes se sig hotat och därför använder alla till buds stående medel för att hindra varje nyorientering, kommer det yrkesorganiserade — det korpoörativa samhället, Sakkunskap skall sättas i högsätet i stället för partitrogenhet och klasskamp.
Tal. redogjorde ytterligare för en del programpunkter, som förfäktas av den nationella rörelsen. Motsättningarna på arbetsmarknaden skola lösas på fredlig väg, och de ekonomiska organisationerna skola inlemmas i samhällsorganisationen. I stället för att vara Orosfaktorer komma många väl uppbyggda sammanslutningar att bliva värdefulla tillgångar, som nu icke äro officiellt erkända, än mindre utnyttjade av staten.
Den enskilda äganderätten måste bevaras och den personliga företagsamheten befrämjas. Statens ingripande i näringslivet skall ha karaktären av planmässig kontroll, skydd och stöd.
Jordbruksfrågan och befolkningsfrågan måste främst lösas. Förbud måste införas mot invandring av för vår nation, kultur och ras främmande element. En aktiv bostadspolitik är nödvändig. För fredsfrågans lösning måste vi komma bort från varje allians utom Norden, det betyder i nuvarande stund utträde ur Nationernas Förbund.
Vidare redogjordes i det mer än timslånga föredraget, som hela tiden åhördes med stort intresse, för regeringsmaktens och riksdagens organisation, Vid den sakkunniga regeringens sida bör stå ett råd, representerande kulturliv och korporationer. En enkammarriksdag skall verka som kontrollerande och anslagsbeviljande myndighet.
Kommunernas självbestämmanderätt skall bevaras och befästas.
Effektiva åtgärder måste vidtagas mot kommunistisk och annan landsförrädisk verksamhet. Kulturell sanering av nöjesindustri och press är nödvändig. Värnpliktsutbildningen bör vid behov kompletteras med lämplig samhällstjänst. För den kvinnliga ungdomens del skall obligatorisk samhällstjänst. införas, Folkuppfostran skall skapa social samhörighet mellan alla yrken och stånd, mellan handens och hjärnans arbetare, samt lära svenskarna ägandets ansvar och arbetets ära.
Efter föredraget anordnades ett eftermöte inomhus, varvid 25 personer från socknen och angränsande orter voro närvarande. Anföranden höllos av föredragshållaren och av kandidat Bengt-Olov Ljungberg samt en nationell från Visby. Sammankomsten, som präglades av framåtanda och entusiasm avslutades med unison sång ”Flamma vårdkas!”
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 Juli 1938
N:r 165