Såsom Gotlands Allehanda på sin tid meddelade, infunno sig stenhuggaren Arvid Ekvall i Visby och hans hustru på, aftonen 12 mars 1910 å lasarettet i Visby, medförande sin 10 månader gamle son, samt anhöllo, att denne måtte intagas på lasarettet. Sedan en sjuksköterska undersökt barnets tillstånd samt genom telefon meddelat sig därom med lasarettsläkaren E. A. Eriksson, som vid tillfället befunnit sig i sin vid lasarettet belägna bostad vägrade sjuksköterskan i enlighet med henne af Eriksson därvid lämnad tillsägelse att å lasarettet mottaga barnet såsom lidande af difteri. Å epidemisjukhuset, dit barnet då genast fördes, ansåg man emellertid att barnet icke lede af smittosam sjukdom, hvarför det. äfven här afvisades, Barnet afled påföljande morgon, och dödsorsaken beans efter verkstäld liköppning vara luftrörets fulla tilltäppning af i segt slem inbäddade träkolsbitar.
Medicinalstyrelsen, hvarest anmälan mot d:r Eriksson gjordes, ansåg att han gjort sig skyldig till försummelse i sin tjänst och anhöll hos justitiekanslärsämbetet att åtal härför måtte anställas mot honom. D:r Eriksson åtalades därpå vid rådhusrätten i Visby, som med tagen hänsyn till i målet förekommande förmildrande omständigheter dömde d:r Eriksson att böta 100 kr. Detta utslag faststäldes af hofrätten och har nu äfven faststälts af högsta domstolen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1913
N:r 50