|
|
|
Tingstäde
sockens sparbank
|
Sammanställning av Ove Pettersson
Landstinget på Gotland sände ut ett cirkulär till
kommunalnämnden i alla gotländska socknar och så
även till kommunalnämnden i Tingstäde där man
pläderade för bildande av sparbank i den egna socknen.
Cirkuläret var undertecknat: Visby den 11 oktober 1867, på
Landstingets vägnar, H. Gyllenram/E. Molander.
Texten inleddes med följande:
"Till följe af den mångåriga erfarenhet, som man i
städerna redan eger om der inrättade Sparbankers
välgörande inflytande på omgifvande befolkning,
derigenom att dessa stiftelser emottaga, bevara och förkofra den
ordentlige arbetarens och tjenarens sparpenning; hafva inom vårt
fädernesland många röster uttalat den
fosterländska önskan, att dessa gagnrika inrättningar
äfven i pastoraterna eller i socknarna på landsbygden
måtte, så allmänt som möjligt komma till
stånd. Hvad denna provins vidkommer har dess Landsting beslutit,
att, i denna för fosterbygdens både ekonomiska och moraliska
förkofran vigtiga angelägenhet, uppmana
Kommunal-nämnderna, att, så vidt möjligt är, envar
i sin krets, allvarligt och kraftfullt befrämja inrättandet
af dylika stiftelser och för dem blifva principaler eller
beskyddande hufvudmän."
Cirkuläret består av två tätskrivna A4-sidor
där olika fördelar med en sockenbank framhålles.
Ytterligare ett citat från cirkuläret: "Hvad angår
styrelsen, ansvarigheten, arbetssättet, revisionen - med ett ord
stadgarna för en sådan Sparbank; så kan, om så
behöfves, de för Sällskapet D.B.W:s Sparbank i Wisby,
samt de för Klinte sockens och Fårösunds Sparbanker af
Konungens Befallningshafvande fastställda stadgar och
ordnings-reglor tjena till ledning."
Av cirkuläret kan man dra slutsatsen att Landstinget gjort
tidigare försök - 1864 - att intressera
Kommunal-nämnderna för att utnyttja de banktjänster som
D.B.W:s Sparbank i Visby kunnat erbjuda.
Cirkuläret avslutas med orden: "Landstinget anbefaller
förhoppningsfullt detta Sparbanksförslag till
Kommunal-nämndens synnerliga uppmärksamhet och
fosterländska nitälskan, samt utbedjer sig, att, sedan en
sådan inrättning kommit till stånd, derom vid sitt
nästa sammanträde erhålla underrättelse, och att
årligen få del af revisionsberättelsen."
Det dröjer två år innan Tingstäde
kommunalstämmas protokoll har något att berätta om hur
man tänkt agera på Landstingets cirkulär med uppmaning
att starta en bank i socknen. Den 26 oktober 1869 är noterat i
kommunalstämmans protokoll: "Fråga väcktes om
inrättande av Sparbank för Tingstäde socken. J P Stare,
P Graham, Johan Nyström och Johan Nyberg utsågs att
förbereda inrättande av Sparbanken".
Vem var de fyra männen som skulle se till att det blev en
sockensparbank i Tingstäde? Johan Petter Stare var rysk vicekonsul
och ägare och brukare av Furubjers gård sedan 1868 - var
alltså nyinflyttad till Tingstäde. Patrik Graham var den
yngste av bröderna Graham - då 29 år gammal - som
utöver Gullauser i Hangvar ägde en gård vid Austris i
Tingstäde. Johan Nyström var skollärare i Tingstäde
och Johan Nyberg ägde och brukade gården Nystugu som numera
är hembygdsgård. Han var kommunalstämmans
ordförande och allmänt betrodd inom såväl kommunen
som kyrkan.
Vid kommunalstämman den 29 december 1869 föredrogs och
kommenterades bankreglemente för Tingstäde Sockens Sparbank.
Vid kommunalstämman den 18 mars 1871 utsågs den första
Sparbanksdirektionen: JP Stare, P. Graham, Johan Nyberg, Aug. Olofsson
och OP Östergren. Ett år senare lämnar P. Graham sin
plats i bankdirektionen till en annan man med många uppdrag
nämligen Nils Olofsson vid Lunds. Patrik Graham förbereder
"Graham Brothers" etablering i Visby och flyttar senare till
företagets kontor i Stockholm.
1884 får banken konkurrens då ett Postsparbankskontor
öppnas vid postkontoret i Tingstäde.
Öppethållandet synes ha varierat men har som regel varit
två gånger i månaden.
Sparbanken var inrymd i Gazelianska skolhuset i Sockenstugan.
Tingstäde fick småskola 1890 och denna tog Sockenstugan i
anspråk. Troligen har banken och småskolan samsats om samma
lokal en tid. 1910 stod det nya skolhuset färdigt och ett
protokoll från skolrådssammanträde den 2 febr 1911
berättar att man nu skall inreda den gamla småskolesalen
till två bankrum. Noteringar från 1920-talet anger att
hyran för banklokalen var 250 kronor per år.
Åke Eliasson har för Tingstäde hembygdsarkiv
sammanställt vad som skrivits i Gotlands Allehanda om Sparbanken.
Det tidigaste är från 1874 och det senaste är
från 1945 - tretton A4-sidor med ett 50-tal avsnitt berättar
om bankens omsättning och resultat, öppettider mm samt vilka
personer som haft ansvar för bankens verksamhet.
I Tingstäde hembygdsarkiv finns en del reverser från
Sparbankens första tid. Det finns en "Motbok för
Tingstäde Sockens Sparbank" (med reglemente för banken) i
orginalskick. Den är tryckt på Gotlands Allehandas tryckeri
1888. En motsvarighet till motboken men kallad "Kontra-bok med
Tingstäde sockens Sparbank" jämte reglemente för banken
och tryckt på Gotlands-Postens tryckeri 1893 finns även
bevarad. Allt skriftligt material finns samlat i en pärm i
Hembygdsarkivet.
I Tingstäde hembygdsförenings föremålssamling
finns även Tingstäde sockens Sparbanks kassaskåp sedan
1998. Kassaskåpet har förvarats på olika platser sedan
banken upphörde 1951 men längsta tiden har det förvarats
vid familjen Forslund vid Bryor som såg till att
Hembygdsföreningen fick hand om skåpet då gården
såldes.
Bland beslut som kommunen fattade och där man använde sig av
Sparbankens reservfond kan nämnas 2 aug 1903 då man
beslöt att teckna aktier i Visby Exportslakteri och Konservfabrik.
Utöver tidigare tecknade sju aktier beslöts att teckna
ytterligare 10 aktier.
Av 1928 års vinstmedel avsatte Tingstäde sockens Sparbank
440:- för inköp av en ny orgel till sockenkyrkan som
genomgick en större restaurering.
När Gazelianska skolan 1951 byggdes om till samlingslokal och blev
Gazeliigården så bekostades ombyggnaden till väsentlig
del med pengar från Tingstäde sockens Sparbank i likvidation.
Det finns en hel del handlingar om banken på Landsarkivet i Visby
och säkert kan dessa handlingar berätta ytterligare om
verksamheten utöver vad som här framkommit.
Genomgång av Kommunalstämmoprotokollen har gjorts tom 1929.
Under 80 år verkade Tingstäde sockens Sparbank och vid
bankens likvidation hade rollen som bygdens bank övertagits av
Jordbrukskasserörelsen men även denna rörelse har
gått till historien. Postsparbankens roll skall inte
förglömmas.
Samtidigt med Sparbanken försvann en annan verksamhet -
nämligen Tingstäde Sockenmagasinkassa. Denna verksamhet var
en föregångare till Sparbanken med anor från
1700-talet. Roger Öhrmans artikel "Sockenmagasin på Gotland"
i Gotländskt Arkiv 1990 ger en bra historisk inblick i denna
verksamhet. Tanken med sockenmagasinen var att ha säd lagrad i
händelse av missväxt men bönderna kom att utnyttja den
lagrade säden för eget behov av kredit. Sockenmagasinet blev
ett slags bank med in- och utlåningsrörelse mot ränta
och spelade en viktig roll.
Sparbanken blev en modern variant av Sockenmagasinkassan när
kontanter blev allt mera vanligt för landsbygdens människor.
Bägge verksamheterna fanns kvar tills sockenkommunerna
försvann vid 1950-talets kommunreform. Sädbingarna fanns
ursprungligen i Tingstäde kyrkas tornrum men omkring 1870
uppfördes en byggnad en sten i 1.5 plan för denna verksamhet
(bakom nuvarande skolbyggnad).
Som kuriosa kan nämnas att 1951 fick sju hushåll i
Tingstäde bidrag med femtio kronor vardera för
insättande av telefon. 1926 bekostade Magasinkassan
uppsättande av en större körvåg för
allmänhetens behov på järnvägens område i
Tingstäde.
Tingstäde
Sockenmagasinskassas räkenskaper finns bevarade på
Landsarkivet i Visby.
år 1912
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning: 79,875 kr.
Reservfond: 15,095 kr.
Expeditionstid: 2:a lördagen i månaden.
Ordförande: Högberg, P., Landtbr. Myrvälder.
Kamrer: Norrby, A. E., Folkskollärare.
år 1923
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning den 31/12
1922 134,766 kr.
Reservfond: 17,821 kr.
Räkenskapsförare: Norrby, A. E., Folkskollärare.
år 1929
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning den 31/12
1927 152,118 kr.
Reservfond: 22,392 kr.
Räkenskapsförare: Norrby, A. E., Folkskollärare.
|
|
|