Auktion å virke och ved i Veskinde.

Tisdagen den 2 februari 1915 kl. 10 f. m. låter herr F. Söderdahl, Klintegårda, vid sågplatsen försälja: 15 tolfter vrakbräder, 7,500 takspån samt spån- och tvetved i kaster, och 30 kaster grenved.
Anstånd med betalningen för vederhäftiga inropare till den 1 okt. 1915; andra betala kontant eller vid anfordran.
Veskinde den 25 februari 1915.
Ant. Österberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1915
N:r 47

Auktion å virke och ved

vid Norrgårda i Veskinde onsdagen den 3 mars kl. 11 f. m. (½ fjärdingsväg från Veskinde järnvägsstation), hvarvid kommer att försäljas omkring 200 tolfter prima bräder i olika bredder, 200 tolfter vrakbräder, 100,000 spån, span- och tvetved i kaster, 200 kanter grenved, plank och fyrkantvirke.
3 mån. betalningsanstånd lämnas godkände köpare, öfriga vilkor tillkännagifvas vid auktionen.
Visby den 23 febr. 1915.
K. Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Februari 1915
N:r 46

Lösöreauktion i Veskinde.

Onsdagen den 17 innav. febr. kl. 11 f. m. låter D. Andersson, Marielund, Veskinde, medelst offentlig auktion törsälja ett .par Smålandsoxar, 3 st. kor, hvaraf en nyligen kalfvat, 1 8-mån. kviga, 1 kalt, 3 st. 4-mån. grisar, 10,000 kg. hö, 1 dam- och 1 herrcykel.
Betalningsanstånd lämnas godkände köpare till den 1 aug. s. å.
Visby den 12 teby. 1915.
Karl Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1915.
N:r 37.

Lösöreauktion vid Marielund, Vestinde.

Onsdagen den 17 innev. febr. kl. 11 f. m. låter D. Andersson, Marielund, Vestinde, medelst offentlig auktion försälja ett par Smålandsoxar, 3 st. kor, hvaraf en nyligen kalfvat, 1 8-mån. kviga, 1 kalf, 3 st. 4-mån. grisar, 10,000 kg hö, 1 dam- och herrcykel.
Betalningsanstånd lämnas godkände köpare till den 1 aug. s. å.
Visby den 12 febr. 1915.
Karl Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 februari 1915
N:r 35

Egnahemslägenheter till salu.

41/1000 mtl Magnhuse i Levide;
9/256 mtl Öfvide i Eskelhem;
15/1536 mtl Bjärby i Sjonhem;
Bostadslägenheten n:r 28 Östra Vi i Visby;
En obebygd jordlägenhet om 7,5 hektar vid Stenhusa i Sanda;
7/480 mtl Hagdarfve i Akebäck;
327/5000 mtl Stenstu i Hejde;
1/72 mtl Västerväte i Väte;
En bebyggd jordlägenhet om 21 hektar vid Sles i Boge;
En bebyggd jordlagenhet om 1,18 hektar vid Thule i Ganthem;
En obebyggd lägenhet om 11,846 hektar i Valldahagen i Eskelhem;
En obebyggd lägenhet om 16,673 hektar i Valldahagen i Eskelhem;
14/1000 mtl Gjellungs i Veskinde;
En obebyggd jordlägenhet om 37,38 hektar under Nybingels i Gathem;
En bebyggd fordlägenhet om 31,05 hektar under Haga i Gothem;
En obebyggd jordlagenhet om 26,15 hektar under Vijby i Gothem;
En obebyggd jordlagenhet om c:a 12 hektar vid Bjärby i Sjonhem;
Vidare upplysningar a Hushållningssällskapets jord förmedlingsbyrå, S:t Hansgatan 32 i Visby.
Obs.! Expeditionstiden är hvardagar kl. 11-12 f. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Vedauktion i Vestkinde.

Medels offentlig auktion, som forrättas onsdagen den 10 febr. 1915 kl. 1 e. m. i s. k. Utakogen vid Kanalvägen kommer att i mindre utrop försäljas 50 kaster grenved och 25 kaster floved.
Fullt vederhäftiga inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 okt. 1915; andra betala kontant eller vid anfordran.
Vestkinde den 29 januari 1915.
Ant. Österberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Ordinarie barnmorsketjänsten

i Vestkinde pastorat inom Gotlands län förklaras härmed till ansökan ledig. Kontant lön 325 kronor, vedhrandsersättning 50 kronor samt förlossningsarvode; fri bostad, belägen i närheten af Vestkinde kyrka och järnvägsstation, bestående af 2 rum och kök, planteringsland och trädgård med många fruktträd samt dessutom ladugårdshus. Nödiga ansökningshandlingar inlämnas till undertecknad före den 1 nästkommande mars. Tillträde sker den 15 april 1915.
Vestkinde den 1 februari 1915.
Herman Löthberg,
Kommunalnämdens ordf.
Adress: Vestkinde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Allekvia 18 januari.)
För snatteri tilltalade belgiske undersåten Mauritz Gyselink skulle idag inställas genom åklagarens försorg, men hade ej kunnat anträffas. Han har troligen farit till sitt land igen.
Domstolen meddelar yttrande vid nästa sammanträde.

Fylleri. Värnpliktige O. G. Andersson fr. Södertelje hade uppträdt öfverförfriskad i Slite och tilltalats af allm. åklagaren. Han nekade vid förre rättegångstillfället och uteblef idag. Vittnen hördes emellertid, som itsordade, att A. vid omstämda tillfället varit onykter och våldsam och satt eig till motärn då han skulle omhändertagas af fjärdingsman. Målet uppsköts till 15 mars.

För samma förseelse stod landstormsmannen Anton Aug. Person från Skäggs i Veskinde tilltalad. Han erkände, att han varit full, men ej å offentlig plats, och företedde bevis, att han för fylleriet varit internerad i militärhäkte, hvarför han ansåg det orättvist att för samma förseelse ”åka in” en gång till. Åkl. erhöll uppskof till 15 febr. för att styrka sina påståenden.

Skogsåverkan skall Karl Andersson Kanalen i Lummelunda ha gjort sig skyldig till på Skäggs A.-B. tillhörig mark i det han afhuggit och bortfört för 20 kr. skog. Svar. har påstått, att han ej vetat annat än att marken tillhörde Kambs i Lummelunda. Nu marken tillhör Skäggs. Målet öfverlämnades med yrkande om ansvar från åklagarens sida, hvaremot målsägaren ej hade något yrkande.

Öl-lust i Slite. Fru Sofia Bingmark, gästgifvaregården i Slite, åtalad vid novembersammanträde för olaga ölförsäljning, uteblef då, men var nu tillstädes genom ombud, som erkände, att förseelsen begåtts, men att detta skett, emedan svar. vore så gammal att hon ej kunde öfvervaka tjänarnas åtgöranden. Åkl. invände däremot, att svar. nu stod för tredje gången tilltalad för samma förseelse.
Utslag 15 februari.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 19 januari 1915
N:r 14

Gotländskt jordbruk för femtio år sedan.

Några anteckningar.
I

När man i våra dagar betraktar det svenska jordbruket och det storartade uppsving som detta under de senare årtioudena tagit, finner man att många faktorer därtill varit medverkande. Först och främst ha en stor mängd odlingar under sagda tid blifvit utförda, hvarigenom åkerarealen mera än fördubblats.
Dessa ökade åkervidder ha också i sin mån bidragit till att skörderesultatet blifvit helt annorlunda än hvad som förr varit förhållandet, hvarjämte landtmännen på ett betydligt sätt kunnat öka sina kreatursbesättningar. På grund af det insteg, som mejerihandteringen så småningom vunnit, har man också på ett bättre sätt än förut börjat vårda sig om sina djur. Genom rikligare och bättre gödselförråd har man kunnat öka skörderesultatet. Vidare ha nya brukningsmetider införts och artificiell gödning mer och mer kommit till användning.
Dessa gödningsämnen, bland hvilka guanot intagit främsta rummet, kommo under början af 1850-talet till användning. Till att börja med var det dock hufvudsakligen vid de större gårdarna, som dessa gödningsämnen kommo i bruk, och det dröjde ganska länge innan allmogen började begagna sig af desamma. Och när ändtligen detta blef förhållandet skedde det på ett ganska ensidigt sätt. Mången landtman resonerade nämligen så, att där man begagnade guano eller benmjöl, hvilket senare också vid sagda tid börjat användas, behöfde man icke naturlig gödning. Ännu hade man ej i detta afseende lärt sig förstå betydelsen af att låta det ena på det förträffligaste sätt komplettera det andra.
Om vi betrakta det gotländska jordbruket sådant detta tedde sig under slutet af 1850-talet, ?nner man att intresset för nyodlingen var fortfarande stort. Som jorden i allmänhet var delad i smärre lotter är det helt naturligt att dessa nyodlingar icke kunde omfatta några större jordvidder. Ännu använde man sig emellertid till stor del af flåhackning och bränning. Den senare var mycket skadlig, men dess uråldriga beskaffenhet bidrog till att seden var ytterst svår att utrota. Sedan plogen mera allmänt kommit i bruk blef emellertid svedjebränningen afskaffad.
Brukningssättet var ännu i hufvudsak tresäde, men vid denna tid hade växelbruket börjat beaktas. Hushållningssällskapet hade också beaktat detta genom utdelande af premier för mera dugliga jordbrukare. Under slutet af 1850-talet hade kaptenen Kyllander, som då innehade Nygårds hemman, ett mantal i Västerhejde socken, icke mindre än 59 tunnland insådda med klöfver och timotej, ett tunnland med engelsk senap till grönfoder, 4 tunnland 8 kappland med rofvor, samt 2 tunnland 9 kappland med kålrötter och morötter, eller tillsammans 67 tunnland 7 kappland, hvarå, utom grönfodret, 1857 skördats 134 häckar hö om 80 listp., 96 tunnor morötter, 160 tunnor kålrötter och 920 tunnor rofvor, hvilket alltsammans blifvit användt för ladugårdens räkning.
Man finner af det anförda att kapten Kyllander var en helt modärn jordbrukare, som med aktning skulle försvarat sin plats bland ledet af dem, som arbeta och sträfva för sin utveckling i våra dagar.
En annan synnerligen duglig jordbrukare, hvars verksamhet inföll under samma tid, var arrendatorn af Visborgs kungsgård N. Persson. Han odlade vid samma tid klöfver och timotej å icke mindre än 65 tunnland, hafre och vicker till grönfoder å 4 ½, åtskilliga rofsorter å 13 ½, morötter å 1 och skotsk foderkål å 3/16 tunnland, hvaraf, utom hvad som under växttiden användts, skördats 144 häckar hö om 80 lisp., 700 tunnor rofvor och 155 tunnor morötter, hvilket alltsammans på stället blifvit utfodradt. Af foderkålen hade 30 kor och 4 kvigor fått ett mål dagligen.
En annan duktig och företagsam jordbrukare var bonden Lars Hallvide i Dalhem, som å sin åkerareal 23 tunnland odlat klöfver å 3 ½ samt därå skördat 23 häckar. Landtbrukaren O. Svibelius hade på sitt hemman Skäggs i Vestkinde socken, med underlydande delar utgörande 2 3/8 mtl., sedan han däraf blifvit ägare, eller från 1837 till 1854, af skogs-, betes- och ängsmark odlat 118 tunnland 24 kappland, samt 156 tunnland myrmark. Höafkastningen hade under de senare 7 á 8 åren uppgått till omkring 280 á 300 häckar, ett och annat år betydligt däröfver. Hvar och en af dessa häckar var beräknad innehålla 70 lisp., hvarmed, utom får, framfödts 90 boskapsdjur och hästar. Sädesafkastningen vid Skäggs gård utgjorde under år 1854 895 tunnor, 1855 835 tunnor och år 1856 1,152 tunnor, utom potatis, som vaierat mellan 400 de senare åren och 800 de föregående, samt dessutom en betydlig mängd rofvor. Jordbruksarbetet hade bedrifvits med en arbetspersonal af 80 till 110 personer, hvarjämte en hel del arbeten utstälts på ackord.
På gränsen mellan Skäggs och Stora Mickelgårds hemman, på en holme, kallad Ekholmen, hade Svibelius år 1842 anlagt ett tegelbruk, vid hvilket sedermera tillverkats närmare en million taktegel och lika många murtegel. Vidare hade han på Martebo myr upptagit en mängd torf och för öfrigt gjort sig känd som en nitisk och duktig skogshushållare.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 14 januari 1915
N:r 10

Auktion å skog i Veskinde.

Lördagen den 16 innevarande januari kl. 1 e. m. kommer att å auktion försäljas ett skogsskifte. om 12.78 har under Nors hemman. Samlingen sker hos hemmansägaren Fred. Söderdahl, Klintegårda.
Slite den 5 jan. 1915:
Thure Holmqvist.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 januari 1915
N:r 5