Kämpagravarnas gåta.

Dr Nihlén om nya forskningsresultat.
Vid svenska fornminnesföreningens sammanträde. i går afton höll fil. är John Nihlén ett föredrag om de senaste forskningsresultaten från undersökningen av de gotländska kämpagravarna. Kronprinsen, som besökte sammanträdet, framförde innan föredraget ett tack till föreningen för att denna tillägnat honom sin festskrift.
I sitt föredrag framhöll dr Nihlén bl. a, att de sk. kämpagravarna äro lämningar av gårdar och byar vilka en gång — för nära 1,500 sedan — övergivits och som nu ligga så väl bevarade, att man noga kan studera hustyperna, gårdarna och deras gruppering, vägar, gravplatser o. s..v. Av särskild vikt äro de lämningar efter stora byar, som påträffats på ett 10-tal ställen, t. ex. vid Alvena i Vallstena och vid Visnar i Alskog. På den sistnämda fören berätta ännu åldriga sägner om byn, som säges vara rudera efter en hel socken, vilken lagts öde efter digerdöden. Vetenskapen har dock visat, att den är betydligt äldre — den torde ha anlagts ingen vid den tid, då Caesakrigade i Gallien.
De kartläggningar och undersökningar, som utförts under dr Nihléns ledning de sista åren ha givit mycket märkliga resultat. Byarna, som bestått av upp till tjugo hus, ha legat i vida formartioner. Gårdarna i anläggningen ha var och en haft särskilda boskapsfållor och gravfält; byns organisation har gällt det gemensamma försvaret, fisket och möjligen åkerbruket. Både gårdarnas och byarnas organisation torde ha varit högt utvecklad; de framkomna resultaten ge oss en helt ny bild av vår kultur från tiden omkr. 150 år före Kr. f. Redan ett par hundra år före tideräkningens början voro gutarna — liksom en stor del av fastländsfolket — framstående husbyggare, timmermän och hantverkare. Man tillverkade själv sitt järn i gårdarna och drev vidsträckt handel på kontinenten: Ostpreussen, Rhenländerna, där de romerska fabrikerna lågo, och Sydryssland; Gotland var redan för 2.000 år sedan ett handelscentrum och över dess små hamnar gingo många fartyg med last, som sedan gick vidare in över Skandinavien.
De nu pågående forskningarna avse att klarlägga hela denna den romerska tidens kultur och dess betydelse för vår äldsta historia. Kartläggningarna, som började år 1922, skola gå över hela ön; man har redan förteckning över 1,000 huslämningar, och man hoppas nästa år ha huvudkamningen klar. Grävningarna i husgrunderna, vilka påbörjades 1928, ha redan givit ett rikt och intressant bildmaterial, som belyser den materiella kulturen, smide; vävning, malning allsköns hantverk, spel och lekar (bl. ex. bräde och varpa) o. s. v. Fynden ha också möjliggjort en datering av hela den: s. k. kämpagravskulturen, som visat sig vara mer än 500 år äldre än man förut tänkt sig. Föredragshållaren lämmade också en exposé över husets historia och visade den gotländska typens rötter i grekiska byggnader, vilka nyligen framgrävts, samhörigheten med pålbyggnadernas och bronsålderns hus och slutligen med dem i Danmark, Norge och Island. Bland de skandinaviska byggnadslämningarna från denma tid inta de gotländska en särställning både genom sin storlek och sin Konstruktion och det finns intet landområde i hela norra Europa där de förekomma så talrikt, så väl bevarade och så innehållsrika.
I den diskussion, som följde på föredraget, underströk professor Birger Nerman vikten av fortsatta undersökningar. Han ställde Så emellertid tvivlande till dr Nihléns nydatering av gravarna men fann dennes undersökningar synnmerligen värdefulla genom att de lämnat så många nya resultat åt forskningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 december 1932
N:r 293

Åtgärder mot arbetslösheten.

Länsstyrelsen förordar vägarbetet Endre—Vallstena.
Stockholm, 14 dec. (H. B.) De såsom statliga reservarbeten föreslagna företagen med breddning och förbättring av vägen Fjells i Endre socken till Allekvia i Vallstena socken och vägen Fiells till Röstäde i Ekeby socken (Östergarnsvägen) förordas livligt av länsstyrelsen i Visby, som samtidigt påpekar, att situationen på arbetsmarknaden, särskilt inom industrierna på norra Gotland, under den senaste tiden betydligt försämrats.
Vallevikens cementfabrik i Rute har alldeles stoppat driften, och vid Slite cementfabrik är arbetsstyrkan betydligt begränsad och på nyåret väntas ytterligare inskränkningar. Kalkbrotten ha delvis ännu kunnat hålla arbetet i gång, om än med mindre arbetsstyrt kor än annars, men inom kort väntas arbetet bli nedlagt på flertalet platser. På grund av de berörda kommunernas redan förut svaga ekonomi komma mycket stora svårigheter att uppstå för att under den kommande vintern bistå de arbetslösa. Genom arbetslöshetskommissionens ingripande skulle emellertid en välbehövlig och på många håll efterlängtad lättnad i förhållandena inträda.
Länsstyrelsen vitsordar vidare, att ett starkt behov föreligger att ombygga de vägsträckor, varom mu är fråga. Vägarna äro synnerligen smala och krokiga, och då de genomlöpa en god jordbruksbygd, är en omläggning väl motiverad, även om de f. n. huvudsakligen tjäna ett mera lokalt trafikbehov. Genom vägarnas iståndsättande torde de i större utsträckning komma att användas såsom genomfartsled till Gothem och östra Gotland. Omläggningen av de båda vägarna har beräknats till. resp. 234,200 och 27,300 kr.
Den s.k. Östergarnsvägen, som förmedlar förbindelsen mellan Visby och Katthammarsvik samt övriga platser i Östergarns socken, är att betrakta som en av länets huvudvägar, påpekar biträdande vägingeniören, kaptenen E. Wiborgh, i ett bifogat yttrande. Den föreslagna omläggningen av denna väg å sträckan mellan Fjells och Röstäde måste anses såsom, i hög grad av behovet påkallad, då vägens linjeföring här är synnerligen otillfredsställande. VägenFjells—Allekvia leder genom ett i allmänhet ganska tätt bebyggt iordbruksdistrikt och torde under skördetiden ha att upptaga en relativt stor trafik, huvudsakligen bestående av hästfordon, en trafik, som särskilt öm hösten under då pågående betkampanj kan betraktas som betydligt påfrestande. Vägen är där jämte mycket smal och har synnerligen otillfredsställande linjeföring. En omläggning och förbättring synes därför vara väl motiverad. Delsträckorna Fiells—Ekeby kyrka och Ekeby kyrka—Säggeby kunna antagas komma att ingå som led i en framtida huvudförbindelse mellan Visby och Gothem, vilken från Säggeby torde böra framdragas över Nederbjers och Hägvalds i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

Gotländska skrinhankar från folkvandringstid.

Under 400- och 500-talen e. Kr. lät man på Gotland icke sällan den döde få med sig i graven ett skrin av trä. Själva träet har nu givetvig i påträffade gravar förmultnat eller — i de fall där gravseden var bränning — omedelbart förbränts, men bronsbeslagen, d. v. s. hanken och märlorna, finnas stundom bevarade. I senaste numret av Fornvännen har professor Birger Nerman skrivit en synnerligen uttömmande och intressant redogörelse för de fynd av sådana, som man påträffat i gotländska gravar. Förteckningen, som åskådliggöres genom talrika illustrationer, upptar fynd från Lau, Hablingbo, Grötlingbo, Linde, Halla, Fide, Västkinde och Vallstena socknar. Han ingår även på. en systematisk granskning av de olika stilar, som därvid äro representerade.
I samma nummer av tidskriften har prof. Martin Olsson skrivit en utförlig uppsats om en grupp runda kastaler från romansk tid på Sveriges östkust och har därvid också i förbigående gjort några jämförelser med de gotländska kastalerna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

Nödtidens vägbyggnader.

Länsstyrelsen har till arbetslöshets kommissionen med tillstyrkan översänt förslag till omläggning och förbättring av vägen Fjells i Endre till Allekvia i Vallstena ävensom av vägen Fjells till Röstäde i Ekeby hemställan, att.dessa arbeten måtte utföras genom A. K:s försorg.
Länsstyrelsen hemställer samtidigt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville hos k. m:t föreslå att bidrag till nu ifrågasatta arbeten måtte utgå ur utjämningsandelen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 december 1932
N:r 288

Skelettfynd i grustaget.

I ett A.-B. Vägförbättringars grustag vid Grinds i Vallstena har i dagarna gjorts ett skelettfynd. Ungefär en aln under markytan sticka ett par benpipor fram ur grusväggen, och på platsen synas också rester av en mindre gravhög. Förut ha en del skelettfynd gjorts på andra platser i samma grustag, och det är känt, att trakten är rik på forngravar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 december 1932
N:r 287

Lösen för fynd,

att lyftas landskansliet af: arbetaren Lars Ahlström 14 kronor för ett Östromerskt, kejsaren Anastasii, guldmynt, funnet å Botes i Etelhem socken; — gossen Julius Pettersson 3 kr. för en jernyxa, funnen vid Stumle i Alfva; — arbetaren Anton Carlsson 3 kr. för 2 kufiska mynt, funna vid Tofs i Hejde; — Johan Hallgren 3 kr. för en rund söndrig spännbuckla af brons; — drängen Albert Appelqvist 2 kr. för en ringsölja af brons; — snickaren Lars Ahlqvist 3 kr. för en flätad sönderrifven armring af brons, funnen i Linde; — Per Hemmingsson, Gervide en kr. för en utböjd ringsölja af brons, funnen i Gothem; — Wilhelm och Carl Gezelius 8 kr. för en brynsten af qvarts, en pincett af brons samt ett nyare hänglås och en nyckel, båda söndriga, af jern funna i Lärbro; — gossen Jacob Larsson Hallfoser 5 kr. för en bit af en spännbuckla, en nyckel m. m. af brons och jern, diverse perlor och bitar af ett lerkärl, funna i Dalhem; — Olof Ahlgren 8 kr. för en benkam, 2 söljor af brons, en yxa af jern samt bitar af ett lerkärl, funna å Hemse annexbemman; gossen Jacob Larsson Hallfoser i Dalhem 4 kr. för en söndrig lerkruka; — arbetaren Otto Wessman och Elias Björkander 18 kr. för 10 kufiska mynt och 3 bitar af d:o samt en spännbuckla af brons, fonna i Fohle socken; — Jacob Lagergren 8 kr. för ett bronsspänne af ovanlig form och en pyare bronspjes, funna i Gammelgarn; — Johan Blomberg Stentolby 4 kr. för 1 jernyxa funnen i Fohle; — drängen Joh. Carlqvist 2 kr. för en nyare spjutspets af jern, funnen i Wallstena.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 24 December 1875.
N:r 102.

Lösen för fynd

att lyftas å landskansliet, af hustru Johanna Nyberg å Pilgårda i Boge 7 kronor, för en spännbuckla, en sölja och en nål; Olof Pettersson Lundbjers 10 kr., för en pincett af brons, August Sandelius Norrbys i Othem för en liten sölja af brons; Johan Johansson Ekeskogs i Kräklingbo 16 kr. för en spiralten af guld; arbetaren Carl Löfgren 10 kr. för diverse svärd och andra vapen af jern, fragmenter af brons, perlor m. m. funna å Wallstena rum; And. Peter Jacobsson Lingsarfve i Eskelhem, 8 kr. för en sköldbuckla, 4 ringar af jern m. m.; Per Assarsson Hallbjens i Guldrupe 8 kr. för en liten bronsklubba; Jacob Johansson Hallbjens 4 kr. för en jernyxa; Daniel Rask 2 kr. för bitar af en lerkruka m. m. funna i Sjonhem; af densamme 8 kr. för en pincett af brons; af densamme 8 kr. för en söndrig sporre af brons, ett vigtlod m. m.; af J. Jacobsson Lilla Båls i Bäl 4 kr. för en spjutspets at jern; af P. Malmqvist 9 kr. för en liten lerkruka, bitar afjernsvärd och ett bronsbeslag; Oscar Gezelius 8 kr. för en jernyxa och 2 bronssöljor, funna vid Seigs i Hellvi; Olof Hansson Petearfve i Ardre 4 kr för en stenyxa; C. J. Högberg Antsarfve i Fole 5 kr. för två perlor m.fl. saker af olika ålder; O. M. Mårtensson Kisslings i Fole 3 kr. för en liten stenyxa; P. Andersson Bothers i Hejnum 8 kr. för 2 bronsnycklar; Lars Larsson Högvalls i Wänge 5 kr. för en liten flintmejsel och ett i tu brutet silvermynt (kufiskt) Arbetaren And. Laurin 3 kr. för en skadad nyckel af brons funnen å Rosenbys i Eskelhem; af Jonas Larsson Gudings i Wallstena 4 kr. för en rund spännbuckla af brons; C. J. Högberg i Fohle 5 kr. för en bit at en bronsknif och två jernlänkar; L. Pettersson Högvalls i Wallstena 2 kr. för perlor, bitar af bronsbeslag m. m.; Lars Nilsson Smiss i Garde 3 kr. för en armring af brons; Gabriel Söderberg Hallegårda i Halla 5 kr. för en nyckel af jern; drängen F. Myhrström vid Smiss i Garde 3 kr. för tre pilspetsar af jern; Peter Jacob Pettersson Westringe i Lärbro 5 kr för en ring och en knapp m. m. af brons; Hustru Helena Stenbom Lilla Ryttes i Fole 475 kr. för en armring af en tjock guldten; Jonas Båtelsson Dickarfve i Linde 14 kr. för ett östromerske kejsaren Anastasii guldmynt funnet i Linde; Enkan Maria Norrby 18 kr. för ett guldbrakteat funnen å Kejlungs i Lärbro; Jacob Olsson 18 kr. för en östromerske kejsaren Zenos guldmynt och en nyare fingering af silfver, funna vid Insarfve i Gothem; Otto Wessman 4 kr. för två kufiska mynt och en bit af ett bronsemycke, funna vid Kisslings och Öster Ryftes i Fole; Alfred Bergström 60 kr. för 170 anglosachsiska m. fl. mynt och bitar af silfver, fanna å Sudergårda i Hellvi; samt Johan Bäckström 25 kr. för en rund spännbuckla af brons med” ornamenter af silfver och tunnt guldbleck, funnen å Austris i Tingstäde.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 23 Oktober 1875.
N:r 84.

Broomläggningar.

Enligt gjorda anmälanden komma å nedannämnde dagar i innev. månad följande broar att rifvas och omläggas neml.:
tisdagen den 26 en bro å kommunikationsvägen från Kisslings till Krampebro i Fohle, då vägen från Kisslings förbi Sojdeby i Fole till landsvägen i Källunge i stället kan begagnas;
samma dag och onsdagen den 27 2:ne broar belägna å landsvägen utanför Dahls och Mannegårda gårdar i Lye, under hvilka dagar vägen till Nähr och Burs genom Garda till Lau kyrka i stället kan begagnas;
tisdagen den 26 2:ne broar å kommunikationsvägen från Rudvier i Ahlskog till Lau kyrka, då kommnnikationsvägen genom Garda till nämnde kyrka i stället kan begagnas;
onsdagen den 27 en större bro å landsvägen vid Nystugu i Tingstäde då i stället bör begagnas vägen genom Hejnum och Lokrume;
samma dag 2ne broar å vägen emellan Hörsne och Dalhem, då till begagnande anvisas vägen genom Ganthem;
samma dag en bro å vägen emellan Bahra och Wallstena, då istället vägen genom Källunge kan begagnas;
thorsdagen den 28 2:ne broar å kommunikationsvägen från Moos i Stenkyrka till Nygrannve i Lummelunda, i stället. för hvilken väg, som då blir ofarbar, kan begagnas vägen från Moos i Stenkyrka till Wahlebro i samt socken och landsvägen derifrån till Lummelunda;
samma dag 2:ne broar å kommunikationsvägen emellan Garda och Lau sockens kyrka, då i stället kan begagnas kommunikationsvägen förbi Rudvier i Ahlskogs till Lan, eller vägen genom Lye, Stånga och Burs;
tisdagen den 26 och onsdagen den 27 i denna månad tre broar å vägen emellan s. k. stora örgropen i Halla och Enge gård i Wiklau socken äfvensom s. k. Brogårds bro i närheten af Bjerges gård i Wänge; kunnande under dessa dagar i stället begagnas vägen genom Buttle, Ala och Sjonhem socknar;
thorsdagen den 28 sjutton st. boar å vägen emellan Trosings i Gammalgarn socken och Dalhem församlings kyrka samt 7 st. broar å vägen emellan Sigurds och Näsungs gårdar i sistnämnde socker, hvilken dag i stället kan begagnas vägen genom Ardre, Ala och Sjonhem socknar;
fredagen den 29 flera broar å vägen emellan Suderbyg i Sjonbem och Gurfiles i Ala socken, då i sället vägen genom Buttle och Wänge socknar kan begagnas;
lördagen den 30 sju st. broar å vägen emellan Skogby i Gammalgarn och landsvägen åt Ljugarn, då till begagnande i stället anvisas vägen genom Ala och Kräklingbo socknar; samt
måndagen den 1 November sju st. broar å vägen emellan Kräklings gård i Kräklingbo och Anga församlings kyrka, då i stället vägen genom Ganthem och Dalhems socknar kan hegagnas; hvilket allt till allmännhetens kännedom meddelas.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 23 Oktober 1875.
N:r 84.

Väghinder.

Tisdagen och onsdagen den 21 och 22 uti innevarande månad företages omläggning af en större bro å landsvägen emellan Bopparfve gård i Eista och Fröjel sockens kyrka, till följd hvaraf detta vägstycke blir ofarbart; kunnande i stället begagnas s. k. ”grannlagsvägen” från Eista kyrka förbi Bockers och Rovide i Fröjel.
Likaledes kommer onsdagen och torsdagen den 22 och 23 i denna månad s. k. Möllgårdsbro å vägen vid Hemse sockens kyrka att iståndsättas, då i stället för vägen emellan Hörsne, Gothem och Norrlanda socknar kan begagnas vägen dels genom Vallstena, dels ock genom Ganthem emellan Kumla och stora Mörby.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 18 September 1875.
N:r 74.

Lundström, Kjell Alrik, Korpral.

Visborgs skytteförening.
I18, Visborgsslätt. Född den 28 oktober 1921 i Vallstena församling. Föräldrar: Knut Lundström o. h. h. Alva f. Östman. Medlem i föreningen sedan 1941. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s, Armens SkytteM s, Skidlm br, Fältidrm s.

Gotländska skyttar 1944.
Visborgs skytteförening.