Expropriation för flygfält i Fårösund.

Till norra häradsrättens behandling förelåg i går en expropriationsansöknihg rörande vissa områden erforderliga för ett landflygfält i Fårösund. En expropriationsnämnd har tillsatts bestående av lantmätare Hillert, självskriven ordf., (ersättare lantmätare Forsselius); ledamöter tillsatta av häradsrätten: lantbr. Konrad Bergbom, Rute, (ers. echaufför H. Nilsson, Fårö), och lantbr. H. Klingvall, Tibbles, Hejdeby, (ers. nämndeman Hj. Henriksson, Gardese i Ganthem). Av parterna har kronan utsett lantmätare Campbell med stiftsjägmästare Ekberg som ersättare, samt jordägarna lantbr. P. Svensson, Sorby i Stenkyrka, med nämndeman Lennart Pettersson, Gudings i Vallstena, som ersättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1938
N:r 196

Idrott och sport.

Distriktsmästerskapen.
Gotländska friidrotten på stark frammarsch.

I går och i lördags drabbade nära nog allt vad vår ö har av idrottsmän samman. I det strålande vädret och på de utmärkta banorna blevo resultaten över lag goda, ofta med snudd på rekorden. Resultatens kvalitet belyses bäst av, att de allra flesta av årets segrare nådde bättre noteringar än fjolårets.
På lördagskvällen satte man igång precis på utsatt klockslag. — Först som sist en eloge åt arrangerande VIF, vars funktionärer på ett mycket berömvärt sätt följde det uppgjorda tidsschemat, med resultatet att tävlingarna avverkades nära nog på rekordtid. — Första gren på programmet var 100 meter försök, och här kvalificerade sig följande löpare till finalen: Danielsson och Gyllenskiöld, I 18, Ekström, VIF, Lindskog, A 7, Smith, Klintehamn, och Ljunggren, AIK. Finalen löptes senare på kvällen och resulterade i den väntade segern för I 18:s sprinters med Danielsson först. På tredje plats kom överraskande Smith, Klintehamn. Tiderna äro de bästa som nåtts sedan bröderna Fransson härjade på banorna i början av 30-talet.
Även på 200 meter segrade Danielsson med klubbkamraten Gyllenskiöld närmast. Tiderna försämras här av motvinden på upploppet men verka ändå mystiskt svaga, var finaldistansen verkligen ”bara” 200 meter? Tredje man på sträckan blev Ekström, VIF.
Det enda längre loppet på kvällen var 1500, där Dahlin hemförde en överlägsen seger. I starten lät Dahlin sig snällt stängas inne och fick sedan arbeta hela första varvet för att få kontakt med ledande Löfquist. När denna kontakt väl var nådd var också saken klar, på sista varvet drog Dahlin ifrån storstilat och vann med dryga femton meter. Segrartiden är exakt lika med Bendelins nioåriga distriktsrekord.
Höjdhopp och längdhopp avgjordes också på lördagen. Höjdhoppssegrare blev Hartzell, Gute, före Burs-Nilsson och mångfrestande Gyllenskiöld. Dessa tre hoppade högre än fjolårssegraren. Johnsson, Klinte, förmådde, och segrarens 170 cm. är det bästa resultat, som nåtts i grenen på de senaste åren.
I längdhoppet fullföljde Verner Ekström, VIF, familjens stolta traditioner i grenen och säkrade segern med ett skutt på 636 cm. Smith, Klintehamn, kom tvåa och landslagsmannen Klasén trea. Som ett bevis för framstegen i denna gren i förhållande till fjolåret kan nämnas, att sexan i år hade samma resultat som fjolårssegraren nämligen 594 cm.
Kulstötningen var som vanligt, alltså blek, och segraren Bendégaard var den ende som nådde tolv meter. Lundgren, Klinte, belade andra plats och Kuhlau, Gute, överraskande tredje.
Spjutkastningen blev en av tävlingarnas vackraste grenar och RomaSvenssons segrarresultat är det näst rekordet bästa som nåtts på Gotland.
Svensson visade sig som den klart bäste med flera väldiga kast över femtio meter men även Carlsson, VIF, kastade ypperligt och nådde över de femtiotre meterna. Plåtarn-Eriksson. fjolårssegraren, kom trea.
Söndagstävlingarna började med häck 110 meter final. Tre gutepojkar hade kvalificerat sig och Wallin vann finalen i denna oerhört svaga gren före Sundahl. I stavhopp hemförde Svensson, Roma, sin andra seger på ordinära segerresultatet tre meter. Vestberg, Klinte, kom tvåa på 2,90, övriga startande verkade mest turister.
Diskus blev en verkligt stor gren, Bendegaard revancherade sig för landskampsnederlaget mot Dahlgren och nådde finfina 41,38.
400 meter vann åter Stig Andersson, VIF, närmast följd av Gyllenskiöld.
Tiden blev utmärkt men vinden omintetgjorde rekordplanerna. Stig är dock nu så pass stark att Jacobssons rekord när som helst är färdigt att strykas.
800 meter vann Löfquist, VIF, före Dahlin och Löf, Gute. Tiden blev måttlig men Löfquist kan bättre, nu var han aldrig hotad på andra varvet.
VIF-aren fick ledningen redan från början, genom. oförklarlig snällhet hos gutelöparna, som dock hade innerbanan, och släppte den sedan aldrig.
Olle Johansson, Gute, dominerade helt på 5,000. Han gick,ut hårt och började nästan genast dra ifrån kon-kurrenterna. Senare delen av halvmilen gjorde han sitt eget lopp och var aldrig hotad utan drog stadigt ifrån och vann med över hundra meter.
Tresteg blev i år ovanligt spännånde och oviss. Segrande Johnsson, Klinte, och tvåan Stålbrand hoppade båda över rekordet, som ”Tjommen” håller på 1281. Johnsson hoppade längst och fick segern, men rekordet blir nog inte godkänt då medvinden var ganska stark.
Som sista gren gick 400 meter häck och här vann Wallin före Löfquist, VIF. Tiderna voro ganska dåliga men försämrades naturligtvis också av motvinden på upploppet.

Resultaten:
Löpning 100 meter.
1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 11,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 11,5 sek.
3) E. Smith, Klintehamn, 11,9 sek.

Löpning 200 meter.
1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 25,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 26,0 sek.
3) V. Ekström, VIF, 26,3 sek.

Löpning 400 meter.
1) Stig Andersson, VIF (distriktsmästare) 53,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 55,1 sek.
3) Frölén, I 18, 55,6 sek.

Löpning 800 meter.
1) G. Löfquist, VIF (distriktsmästare) 2,04,7 min.
2) A. Dahlin, Gute, 2,09,6 min.
3) B. Löf, Gute, 2,13,3 min.

Löpning 1500 meter.
1) A. Dahlin, Gute (distriktsmästare) 4,12,0 min.
2) G. Löfquist, VIF, 4,14,7 min.
3) M. Booberg, Slite, 4,15,8 min.

Löpning 5000 meter.
1) O. Johansson, Gute (distriktsmästare) 16,13,0 min.
2) S. Booberg, Slite, 16;42,8 min.
3) H. Gardell, VIF, 16,49,5 min.

Häcklöpning 110 meter.
1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 19,6 sek.
2) L. B. Sundahl, Gute, 20,0 sek.
3) E. Hejneman, Gute, 21,1 sek.

Häcklöpning 400 meter.
1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 63,5 sek.
2) G. Löfquist, VIF, 64,1 sek.
3) L. B. Sundahl, Gute, 64,7 sek.

Höjdhopp.
1) G. Hartzell, Gute (distriktsmästare) 170 cm.
2) B. Nilsson, Burs, 165 cm.
3) Carlheim-Gyllenskiöld 165 cm.

Ländhopp.
1) V. Ekström, VIF (distriktsmästare) 636 cm.
2) E. Smith, Klintehamn, 618 cm.
3) S. Klasén, I 18, 611 cm.

Stavhopp.
1) C. Svensson, Roma (distriktsmästare) 300 cm.
2) H. Vestberg, Klintehamn, 290 cm.
3) P. S. Wallin, Gute, 260 cm.

Trestegshopp.
1) A. Johnsson, Klintehamn (distriktsmästare) 12,98 m.
2) S. Stålbrand, Tingstäde, 12,85 m.
3) H. Nygren, AIK, 12,72 m.

Kulstötning.
1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 12,19 m.
2) Lundgren, Klintehamn, 11,85 m.
3) S. Kuhlau, Gute, 11,67 m.

Diskuskastning.
1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 41,38 m.
2) G. Dahlgren, VIF, 39,11 m.
3) B. Ronström, VIF, 37,87 m.

Spjutkastning.
1) C. Svensson, Roma( distriktsmästare) 355,63 m.
2) J. Carlsson, VIF, 53,53 m.
3) G. Eriksson, AIK, 49,59 m.

DM på cykel.
Gösta Booberg och Hans Andersson satte nya rekord.

Visby Cykelklubb höll igår distriktmästerskapstävlingar för juniorer och seniorer på banor om respektive 50 och 100 kilometer.
Starten tog sin början klockan 6,30 f. m. vid södra järnvägsstationen och banan gick till Väte och åter. Seniorerna fingo åka banan två gånger, då den endast är 50 km.
I seniorklassen startade endast två deltagare nämligen Einar Svensson och Gösta Booberg. Den senare blev distriktsmästare på ny rekordtid 3,04,58,4, det gamla rekordet innehades av Gustaf Pettersson, sattes år 1935 och lydde på 3,16,15.
Gösta Booberg ledde vid vändpunkten här i Visby efter 50 km:s åkning på tiden 1,29. Svensson hade tiden 1,30.
På andra varvet gick Booberg upp och säkrade sin seger på förut nämnda tid. Svensson tappade avsevärt men fullföljde loppet på tiden 3,16,35.
Booberg gjorde en uppmärksammad åkning, vilket framgår av det nya rekordet, som blev slaget med 12 min.
I juniorklassen blev det svår konkurrens mellan Hans Andersson och Bert Andersson, där skillnaden på den 50 km. långa sträckan endast blev 2 tiondels sekunder.
Hans Andersson blev distriktsmästare på tiden 1,26,34,8, tätt följd av Bert Andersson som hade tiden 1,26,35. 3:dje placering fick Sven Nilsson, tid 1,38,59,8.
De två första underskredo det förut satta rekordet, vilket innehades av ”Bonna” Nilsson, som häde tiden 1,29,03,6. Nuvarande rekordhållare blev alltså Hans Andersson.
De båda juniorerna gjorde ett storartat lopp och jämnheten var skärpt till det yttersta.
Bert Andersson ledde dock vid vändpunkten efter 25 km:s åkning över Hans Andersson med omkring en minut.
Vad som framgår av hela tävlingen är att Booberg säkerligen återfunnit sin gamla vinstgivande form, vilket kommer lämpligt till söndagens deltagande i Nynäs-spelen, och till eventuellt deltagande i SM på 50 kilometer.
Vidare har klubben icke tidigare förfogat över två så jämna juniorer som Hans och Bert Andersson, vilka antagligen även få deltaga I SM för juniorer på 50 km.
Utom tävlingen startade klubbens duktiga kvinnliga cyklist Ingrid Gyllenberg, som skulle försöka att fullfölja stipulationen för cykelmärket i brons vilken är 50 km. på 1,45.
Hon lyckades ej denna gång på grund av att hon åkte fel väg på ett ställe och måste vända, och fick tiden 1,54,15.
Vidare kan nämnas att klubben deltar med omkring 10 man i Nynäs-spelen, vilka gå nu på söndag och där klubben utkämpar en klubbmatch mot Nynäshamns Cykelklubb och Södertälje C. A. Vi hoppas att lagsegern går till Visby.
Stabben.

Tävlingsdag i Alva.
Alva Idrottsklubb hade i samband med sin sommarfest lörd. den 30 och sönd. den 31 juli, på söndagen anordnat tävlingar i gotländsk idrott, som rönt livligt deltagande. Ett idealiskt sommarväder gynnade tävlingarha vars olika grenar även i publikt hänseende tilldrog sig. glädjande intresse.
Ett flertal vackra och värdefulla priser utdelades enligt prislista, som nedan publiceras.
Varpa, klass A: 1) R. Petterssons lag, Stånga, 2) A. Hoffmans lag, Hemse, 3) R. Lyanders lag, Stånga.
Varpa, klass B: 1) E. Petterssons lag, Stånga, 2) I. Holmbergs lag, Fide.
Tröstomgången, klass B: 1) H. Johanssons lag, Hemse, 2) M. Molins lag, Havdhem, 3) E. Petterssons lag Hemse.
Frampärk: 1) Näpgs pärklag n:r 2, pärkkarl Gardell, 2) Närs pärklag n:r 1, pärkkarl Larsson.
Bakpärk: 1) Burs pärklag, pärkkarl Pettersson, 2) Närs pärklag n:r 2, Gardell.
Tröstomgång i bakpärk: 1) Alva pärklag, Siggelin.
Stångstörtning: 1) Dannborg, Linde, 7,50, 2) Larsson, Lau, 7,23.

AIK:s juniorer
ha ktubbmästerskap på Gutävallen i morgon kväll kl. 7 och alla uppmanas till talrikt deltagande i tävlingarna.

Gotländska Div. I slutspelad.
I fredags spelades den sista av de uppskjutna matcherna i div. I, matchen mellan Slite och Othem. Det slutade med en stor seger för Slites del som vann med inte mindre än 7—0. Slite kom därigenom på samma poäng som serievinnarna men har sämre målkvot. Som bekant fick Slite poängen i matchen mot AIK för någon tid sedan, då AIK använde en icke spelklar spelare i sitt lag. Protesten häremot godkändes och Slite fick poängen. Slutställningen skulle alltså bli denna:
VIF 10 8 1 1 42—8 17
Slite 10 8 1 1 38—14 17
AIK 10 7-0 3 39—10 14
Othem 10 3 0 7 15—38 6
Alva 10 2 0 8 10—52. 4
Gute 10 1 0 9 12—32 2

Stor varptävlan i Slite.
Slite varpklubbs årligen återkommande stora varptävlan gick i går av stapeln under stor anslutning. Vädret var vackert och femtio lag från huvudsakligen norra och mellersta Gotland ställde upp. Bubliken var särskilt i de avgörande omgångarna talrik och intresserad. Tävlingen pågick oavbrutet under tolv timmars tid och jämnheten mellan lagen var särskilt under senare delen särskilt påfallande.
Det segrande gothemslaget hade under de sista omgångarna att kämpa med fullt jämbördiga motståndare.
På kvällen ägde prisutdelningen rum i Folkets park. Prissamlingen var glädjande stor och 23 lag belönades med pokaler till varje man i laget.
Tävlingen försiggick gruppvis.

Prislista.
Grupp I.
1) O. Blombergs lag, Gothem. 2) O. K. Johansson, Bara. 3) H. Granqvist, Hellvi. 4) S. Hansson, Hörsne. 5) E. Andersson, Endre. 6) N. Närström, Gothem. 7) H. Persson, Bunge.

Grupp II.
1) E. Olsson, Rute. 2) E. Ronström, Slite, 3) T. Sjöblom, Stenkyrka. 4) H.
Olsson, Källunge. 5) S. Olsson, Vallstena.

Grupp III.
1) M. Frisk, Rute. 2) K. Veström, Vallstena. 3) E. Jansson, Bunge. 4) H. Nilsson, Slite. 5) H. Östergren, Rute. 6) G. Björklund, Ekeby.

Grupp IV.
1) S. Pettersson, Visby. 2) H. Strandbreg, Boge. 3) Lind, Tofta. 4) E.
Silvergren, Rute.

Till yngste deltagare hade skänkts ett uppmuntringspris och detta tillföll Bernt Ronström, Slite.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1938
N:r 174

Landsbygden. Vallstena.

VALLSTENA.
En riklig nederbörd föll under måndagsdygnet härute, till båtnad för växtligheten på de torra jordarna, men på samma gång kanske också till en viss förargelse för dem som just nu äro i färd med att bärga sitt sent skördade hö ute i vildmyrarna.
Ovädret började under natten till måndagen och fortsatte sedan under dagens lopp, varvid regnet stundvis strömmade ned i Hp skyfallsliknande skurar. Fram på kvällen klarnade emellertid vädret åter upp, och den sammanlagda nederbördsmängden kunde då uppmätas till 22 ½ mm.

En anläggning för centralvärmeledning
håller man för närvarande på med att anlägga i-skolhuset härstädes, allt i enlighet med ett av kommunalstämman tidigare fattat beslut. Arbetet, som pågått någon tid, är avsett att slutföras inom de närmaste veckorna och anläggningen torde alltså komma att tagas i bruk under den stundande höstterminen.
De båda värmepannorna, som äro avsedda för vedeldning, komma att placeras i ett för ändamålet inrättat pannrum, som upptagits under skolhuset, och härigenom ledes varmvattnet upp till de 19 elementen, som placerats på olika platser i skolbyggnaden.
Som entreprenör för anläggningen står hr Hugo Jacobsson, Rute, under det arbetet med uppförandet ledes av hr John Karlström, Stånga.

Höslåttern ute i Linamyr
har nu pågått någon tid, och stundom har man kunnat få bevittna ett ganska rörligt arbetsliv därute. Väderleksförhållandena, som på sistone icke varit så särdeles gynnsamma, torde dock i viss mån ha försvårat arbetet, men vattenståndet i träsken har varit lågt och slåttermårkerna torra, varför redan åtskilliga hölass kunnat bärgas därifrån, av de kringliggande socknarnas djurägare, som på detta sätt försökt att komplettera sitt stråfoderförråd.
Skulle ytterligare en riklig nederbörd komma att inställa sig, torde dock arbetet få inställas enär de tillflytande vattenmassorna då komma att omintetgöra eller försvåra det fortsatta skördearbetet.
Vad fågellivet beträffar, så ligger nu det vidlyftiga myrområdet tämligen övergivet, sedan måsfåglarna och större delen av de därstädes häckande andoch vadarfåglarna lämnat sina häckplatser och slagit sig ned på andra vattenrikare lokaler, många i avvaktan på den stundande höstflyttningen.
Herrar andjägare torde alltså inför den stundande andjakten icke. kunna räkna med någon större tillgång på andfågel därute.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 Juli 1938
N:r 169

Idrott och sport.

Festlig idrottsdag i Stånga.
Brödratrio i Vestkinde efterträdde brödrotrio i Gothem som världsmästare i varpa. Stångaspelen ha aldrig haft en sådan anslutning som i år.

Föreningen Gotländsk Idrotts stora sommartävling i Stånga ägde i går rum under gynnsamt väder och under mycket stor tillslutning både från tävlande och från allmänhetens sida. Det var ett obestridligt faktum, att en sådan tillslutning till Stångaspelen aldrig tidigare förekommit — ett bevis så gott som något, att den gotländska idrottens popularitet är i stigande. Organisatoriska anordningar hade vidtagits för att hålla åskådarne i ständig kontakt med de pågående kraftmätningarna och en tränad stab av funktionärer svarade för att de olika tävlingarna expedierades utan onödiga longörer.
Tävlingsledningen kunde också med gott samvete låta filmkamera och idrottssåkkunniga, bland dem Torsten Tegnér i Idrottsbladet titta på tävlingsarrangemangen, som verkligen fungerade utmärkt.
När de idrottsintresserade vaknade på söndagsmorgonen gav vädret inte just . anledning till någon större tillfredsställelse. Ty regnat hade det gjort på natten, och regnet hängde alltjämt i luften — på spridda ställen gick det också skurar. Men det var icke tillräckligt att avskräcka vare sig idrottsmän eller andra. Och optimisterna fingo rätt — söndagen blev en dag av idealiskt idrottsväder. Himlen var en smula beslöjad under större delen av dagen, men temperaturen var lagom och be: haglig, varför svetten icke behövde flöda i sådan mängd, som den skulle hava gjort under solig och varrh sommarsöndag.
Ny för året var anordningen med idrottsgudstjänst. I Gumbaldeängen hållas årligen de s. k. Stångakonferenserna, varför platsen icke saknar förtrogenheten med den religiösa förkunnelsel. Men kombinationen med idrottsdagen är däremot en ny och god anordning, som från början ger högtidsstämning åt dagens samling. Givetvis hade icke så många hunnit infinna sig, då friluftsgudstjänsten började, men det samlades allt flera medan densamma pågick. Kontraktsprosten Adrian Kronqvist, vilken talade i egenskap av pastor loci, hade till ämne för sin korta predikan valt.
Dagens text handlade om den förlorade sonen och hans förfallna tillstånd.
Detta gav officianten anledning att vid sidan av textens rent religiösa lärdomar erinra också om idrottens strävan att skänka ungdomen genom kraven på skötsamhet icke blott en sund kropp utan även en sund själ.
Före predikan sjöngs ”Dig skall min själ sitt offer bära” och efter densamma ”Guds ord och löfte skall bestå”.
Snart erbjöd det stora slagfältet ett myllrande liv av festlig idrottsglädje.
På de öppna områdena åt landsvägen flögo pärkbollarna i långa lyror, nedåt Gumbaldegården upptogos både ängen och åkern utanför av varpkastare.
Över ängens mitt svajade den svenska flaggan och därtill ett signalställ med flaggor i rik mängd.
Och sedan kunde strax efter kl. 10 uppropet taga sin början. Som förut nämnts voro de anmälda lagens antal i varpa 165, i bakpärk 16 och i frampärk 10. En obetydlig del av de anmälda varplagen hade fått förfall.
Sedan spriddes de mer än 600 idrottsmännen ut över tävlingsplatsen. I pärk fingo givetvis åtskilliga lag bida och se, tills deras tid kom, men varpkastarna fingo omedelbart gå i elden efter hela linjen vid ett 80-tal olika varpmål, de olika klasserna på olika avsnitt å det stora tävlingfältet.

162 lag varpkastare i elden.
Ser man på fördelningen till de olika klasserna så hade mästerskapsklassen 26 lag anmälda, klass II 25 lag, klass III 54 lag, rekrytklassen 45 lag och klass IV 15 lag. På grund av den stora anslutningen i klass III och i rekrytklassen voro båda dessa klasser delade i A och B, varigenom chanserna att vinna pris fördubblats inom dessa klasser.
I mästerskapsklassen, som väl tilldrog sig största intresset, mötte man många av de gamla kända lagen. Striden blev svår redan. från början och särskilt spännande var naturligtvis uppgörelsen mellan ett par sådana segraraspiranter, som bröderna Arvessons lag, Gothem och bröderna Netzels lag, Visby, vilka hade osmaken att bli lottade mot varandra. Resultatet blev, att fjolårets segrare, bröderna Arveson, redan här blevo slagna och måste övergå till tröstklassen, medan Netzels lag kunde gå vidare i kampen. Vidare blev Herman Olssons lag från Eksta utslaget av Knut Petterssons lag, Roma, medan Blombergs lag, Gothem, klådde ett lag från Bara och K. F. Söderdahls trio ett lag från Rone.
Så småningom fick emellertid K. F.
Söderdahls lag stryka på foten för Birger Olssons lag, Fole, och Netzels lag för Ivar Ahlqvists lag, Roma. Det var ganska hårda uppgörelsen. Ett lag, som däremot gick segrande fram efter hela linjen, var Oskar Karlssons lag från Västkinde. Det var ett nytt lag, som åtminstone icke var med på tävlingsbanan i fjol och som förövrigt bestod av trenne bröder. Det var sålunda relativt okänt, men det hade turen, att då det nu för första gången ställde upp i mästerskapsklassen, kunna notera en klar seger. Den sista sammandrabbningen hade laget med Oskar Blombergs lag, Gothem, som dock måste se sig slaget i en spännande final.
Det märkliga inträffade alltså att liksom förra året priset hemfördes av trenne bröder.
Fjolårets segrartrio från Gothem hade förövrigt otur även i tröstklassen.
De blevo nämligen slagna av Erik Ekelunds lag, Bara, vilket återigen fick stryka på foten för Herman Olssons lag, Eksta.
Och efterhand kom publiken. Den kryssade sig fram en smula försiktigt — ibland förstås också en smula oförsiktigt mellan varpmålen, lyssnade till högtalaren och drogs till kaffe- och läskedrycksstånd. Filmningen väckte förstås livlig uppmärksamhet, som var lika stor hos publiken som hos de avkonterfejade. Ja, det var en festlig dag.

Veteran

och :de pristagare.

I Klass IV, som kastar med stenvarpor utan tag och där man får räkna både ”pinnu u hule”, ställde 14 lag upp. Där kom slutstriden att stå mellan Hemse och Klintehamn — det gällde grosshandl. Snöbohms hederspris — och priset gick till Hemse.
I de andra klasserna utkämpades också många duster, innan prislistorna slutligen togo fast form. Rekrytklassen hade som förut nämts fått ett vackert tillskott av nykomlingar, vilka nu med nyvasst intresse bokstavligen kastade sig in i striden för att — som man hoppas — arbeta sig upp mot toppen.

Gothem och Burs segrande i pärklag.
Om man rätt kan förstå och uppskatta situationer och finesser så är pärkspelet kanske det som ger största behållningen från den stora tävlingsdagen i Stånga. Här får man se hur snabbhet i både hjärna och lemmar kommer till användning och mången gång är det också slugheten som fäller utslaget, ifall motståndarna ha slarvat eller slumrat till för ett ögonblick.
Vid förra söndagens förtävlingar i bakpärk visade som bekant de i mästerskapsklassen deltagande lagen en genomgående jämnhet, ty samtliga lag fingo vardera en vinst och en förlust. Vid gårdagens uppgörelser blev det dock litet större skillnader mellan lagen och Gothemsborna kunde hemföra en vacker seger och förvisade därmed fjolårsmästarna från Burs till andra plats.
Gothem segrade först över Näs och När, Burs slog När, Lau slog sedan Burs men fick därefter stryk av Näs. Närlaget blev besegrat över hela linjen. Slutresultatet blev att Gothem vann med tre segrar och därefter följde Burs, Lau och Näs med vardera två segrar. För att skilja dessa åt fick man ta till noggrannare räkningar särskilt mellan Burs och Lau var skillnaden hårfin, då vardera laget, hade fem vunstpärkar. Man fick därefter övergå att räkna vunna 10-tal och det visade sig att Burs hade 9 vunna 10-tal mot Laus 7. Näs hade bara fyra vunstpärkar, så här var saken enkel nog.
Spelet var över lag gott även om det slarvades ibland med inslagningen, och gothemsborna tillerkändes priset för bästa och ärligaste spel. Men här fanns det konkurrenter hack i häl, ty lauborna hade också en vacker bollbehandling.
I frampärk spelade de segrande lagen från första omgången alla mot alla och det blev många och intressanta strider mellan de fem lagen från Burs, När, Silte, Lau och Visby. När o. Lau möttes på slutet och Lau gjorde här en utmärkt prestation genom att hämta upp sig från fem om fullt till fullt om fullt o. att sedan i fortsättningen vinna pärken. I sista spelet mellan Burs och Lau fick man se verkligt vackert pärkspel. Kanske hade man hört hur en och annan klagat på att spelet förut varit för snarvt i frampärken och -så tog man fram de fina lyrorna, som gingo mellan ytterkarlarna i planens hela längd så lång den kunde bli för de påträngande folkmassorna. Man hade verkligen bekymmer med folkskockningen ibland, ty rätt vad det var hade bollen fått sig ett nyp, som sände den långt bort över åskådarna och då var det minnsann inte lätt för utemännen att kunna svara med samma mynt. Johansson i Laulaget hade ett väldigt driv på sina vackra lyror och missade sällan eller aldrig och Bursborna svarade med lika ärligt och ögonfägnande spel. Prisnämnden följde spelet med belåtna miner och belöningarna uteblevo inte heller. Lagen voro mycket jämna men det såg ett tag ut som om Lau skulle ta hem första pärken. Därav blev det dock ingenting, ty Burs spottade upp sig och tog pärken efter fullt om fullt. Samma ställning uppkom också i andra pärken, men även nu var Burs det lag som utnyttjade situationerna i sluthuggen till sin fördel. Därmed var frampärken slutspelad och uträkningen för placeringarna kunde ta sin början. Det blev en ganska ingående granskning av alla protokoll. från alla spel, då det inte varit någon utslagning utan man måste räkna med segrar, förluster och poäng för alla lag.
Lau fick lämna ifrån sig mästartiteln till Burs, som gjort en hedersam insats i tävlingen genom det goda spelet på slutet.

Gotländsk femkamp och annan idrott.
Kring den inhägnade planen, där tävlingarna i gotländsk femkamp, stångstörtning, haug- och langstikel m.m. skulle äga rum hade de flesta åskådarna börjat samla sig vid 3-tiden. Några kvartar efter kunde man till att börja med få se de fem längdhopparna i aktion. Och det var ingen dålig början. Fjolårsmästarens resultat hann blekna bort åtskilliga gånger under tävlingen inför de siffror som nåddes och hade inte ens räckt till pris i år. Nu hör det ju till saken att han inte ställde upp. i år och man vet aldrig vad unge Bertil Nilsson från Burs kunnat hitta på om han nu varit med Einar Smith, Klintehamn, och Wallin, Fårösund, hade så gott som exakta mått på sina hopp, den förre hoppade 5,99, 5,97, 599, och den senare 5,92, 5,96. Näst efter dessa båda kom K. E. Arvidsson, Burs, som hade 5,75. Dessa tre gjorde sedan var sitt finalhopp och här satsade man på för fullt.
Wallin kom först över sex meter — 6,06 — och det räckte till seger, fast Smith kom hotande nära med 6,03. Jämnare och mera spännande kunde det knappast ha: varit.
Även det följande höjdhoppet blev en grann tävling trots att den hade mndast fyra deltagare, två fårösundare, Wallin och Karlsson, samt två bursbor, B. E.
Dannborg och Bertil Nilsson, fjolårsmästaren.
Höjderna klarades undan för undan utan några större besvär och allt gick väl ända tills höjden blev 1,62. Då sade de båda nordergutarnas förmågor stopp och de fingo i stället sätta sig och se hur Nilsson och . Dannborg elegant svingade sig över 1,66 blev det efter nästa höjning och det gick fortfarande bra för den lovande pojken Nilsson. Dannborg däremot fick nöja sig med det föregående resultatet, han var över i andra hoppet men dumt nog tog han ribban med sig i handen på nedgående. Nilsson gick därpå till attack mot klubbrekordet, men det blev inget av den gången. 1,70 var för mycket ännu så länge. Stångstörtningen blev en imponerande kraftmätning mellan de gotländske herrar atleter, som levererade en mycket uppskattad och spännande batalj. I första gången tog den säkre oldboyen ”Peking” Hellström ledningen med 7,76, men annars verkade det som om man sparade sig över lag. I andra omgången blev det åtskilligt livligare, när det gällde att övertrumfa varandra. Peking ökade vackert till 8,10, Dannborg, Burs, nådde 7,85 och Arne Möllerström låg på 7,80. Fjolårsmästaren Gustav Dahlström, Fårösund, hade en riktig otur med sina kast än var det övertramp eller också slog stången inte runt — och han kunde följaktligen inte göra något åt de andra storhejarna. Tredje och sista omgången inleddes med att Peking ännu en gång bättrade på till 8,16 och det verkade som om ingen skulle ha: mer att säga till om.
Dahlström missade för tredje gången, Klasson, Ekeby, var nära den främsta stickan men trampade över, och även Dannborg missade. Men då kom Arne Möllerström och skapade ”den stora sensationen. Med sin egendomliga stil att. vända sidan till vid utkastet vräkte han på för kung och fosterland och passerade Peking med fyra centimeter till 8,20. Gissa om det jublades på Roma-sektionen. Det blev ärekast och nya filmupptagningar.
Sedan dessa specialgrenar väl voro överstökade kunde femkampen ta sin början. Tolv man voro anmälda och det var så gott som uteslutande kända nämn från föregående årens femkamper. Det började med kappränning 100 meter ute på pärkplanerna och ordningsmakten hade åtskilligt besvär med att få en gata i folkhopen, som kunde rymma tolv man i bredd. Men det lyckades och det blev löpning av. Två skulle slås ut i denna gren och dessa blevo Lind, Roma, och V. Pettersson, Visby.
Längdkastningen med varpa liksom de övriga grenarna var förlagd till den inhägnade planen och det bliv ett kraftprov så gott som något. Varpan saknade tag vilket naturligtvis gjorde saken en smula knepigare och det var inte alla kast som lyckades. Två skulle elimineras också här och nu hade turen kommit till L. Johansson, Roma, och R. Pettersson, Dalhem. Femkampens höjdhopp bjöd på talrika spännande omhoppsdueller och det gick sakta att få fram de tre man, som här skulle få lämna tävlingen. Arvidsson, Larsson och Dannborg från Burs samt Bertil Möllerström, Roma, lågo säkert i toppen, men sedan hamnade fyra man på 1,50 och av dessa skulle tre ur. Det blev omhopp på samma höjd, och då fick Peking dra sig ur spelet. Man hoppade igen men alla revo och ribban åkte ned till 1,45. Här orkade inte Dahlström med längre och så började den sega duellen mellan Arne Möllerström och Sigurd Johansson, Dalhem. Båda voro ganska trötta i benen och revo tre olika höjder ner till 1,40, då Möllerström ensam gick över.
Denne fick sedan sin specialgren, stångstörtningen, att syssla med och där var Han ju given segrare i Pekings och Dahlströms frånvaro. Han vann utan att förta sig på 7,84, men hän fick göra så många flera extrakast i stället för att få alla filmare tillfredsställda.
Nu var tiden inne för den sista och avgörande grenen — ryggkastet. Arne Möllerström fick ställa upp mot K. G. Larsson, Burs, som var tvåa i stångstörtningen, och i första omgången visade unge K. G. hur en motståndare skall läggas till rätta. B. Möllerström och Dannborg, Burs, ställde upp som aspiranter till tredje och fjärde pris med resultat att även den andra brodern Möllerström åkte i däck. Arne hade emellertid första priset i tankarna och överlistade K. G. Larsson i andra omgången, så att ställningen blev jämn. Det andra paret utförde därefter något som närmast liknade ringdans och som inte blev något helt med. Sedan Peking lämnat några små instruktioner blev det rediga tag och Dannborg fick sin motståndare i marken fort nog. Sista omgången mellan finalisterna var givetvis mycket spännande och det blev Möllerström som dukade under efter en het dust med den starke laupojken. En extratävling i ryggkast startades omedelbart efter den ”ordinarie” och här ställde åtta deltagare upp. Det var inga svaga stackare som möttes i dessa bataljer, och krafterna behövdes väl om man skulle komma någonvart i konkurrensen. Kvar till slutomgången voro Peking och Cedersten, Stånga. I första omgången vann Cedersten, i andra överrumplades han av Peking, men i tredje kom stångabon igen och vann tävlingen. Sedan övergick man till andra goda publiknummer, nämligen ”herre på vågrät stång” och ”sparkä bleisträ” och det skrattades gott och hjärtligt åt Vederbörandes krumelurer.

Prisutdelningen.
Framemot 9-tiden voro alla protokoll uträknade och klara och det började ördna sig till prisutdelning. Tre stora bord med bägare och ”bucklor” i alla fasoner buros innanför inhägnaden och skollärare Dahlgren äskade ljud i mikrofonen. Han konstaterade att 1938 års Stångaspel nu voro till ända och ett minne blott, han tackade idrottsmännen för god kamp och beklagade att prissamlingea ändå inte räckte till för att belöna alla de goda prestationer som gjorts under dagen. Till alla, såväl tävlingsdeltagare som åskådare, riktade han till sist ett varmt tack för att de genom sin närvaro bidragit till att ge Stångaspelen en så festlig prägel, som hu varit fallet och som fört dess namn långt ut över Gotlands gränser.
General G. M. Törngren förrättade därefter prisutdelningen och hade alltid något gott ord till reds när dagens kämpar från pärkplanen och varpmål infunno sig för att avhämta sina troféer.
Det var ingen liten samling pris som gick till belöning för dagens arbete.
Den fyllde ett helt tält, där den under däzen fanns till påseende och när den sedan bars in på planen fyllde den hela tre bord. Fördelningen av prisen tog nära en timme i anspråk, och under tiden hann man bli riktigt öm i händerna av att applådera. Så småningom tunnade det dock av på prisborden och general Törngren kunde stiga fram till mikrofonen… Han betraktade årets Stångaspel som ett mycket rikt och vackert minne; en stor dag som började så vackert med gudstjänst ute på ängen. Hundratals deltagare och tusentals åskådare ha visat gott humör och verklig idrottsmannaanda, vilket gjort att spelen ha blivit så lyckade. Alla stå vi i stor tacksamhetsskuld till spelens och den gotländska idrottens generalorganisatör, folkskollärare Dahlgren, ty genom hans insatser ha Stångaspelen nått långt utom vår ös gränser.
Och så följde ett rungande fyrfaldigt för generalen Dahlgren, som stod där och myste av belåtenhet över den lyckade dagen. Men tro nu för all del inte att pristagarna glömdes bort vid hurrandet. De fingo sin beskärda del de också.
Nu hade det redan hunnit bli skumt och borta på dansbanan lät Malmgardskapellet höra sin repertoar för den danslystna ungdomen. För gamlingar och långväga resande var det tid att fara hem och begrunda dagens händelser…

Prislistorna:
Bakpärk.

Mästerskapsklassen:
1) Gothem, pärkkarl Johannes Arvesson, mästerplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget, konsul Otto Åkermans hederspris, 2) Burs, pärkkarl Fritz Pettersson, 3) Lau I, pärkkarl: John Larsson, 4) Näs, pärkkarl Gunnar Jakobsson, 5) När I, pärkkarl Ture Nilsson.
Tröstpris:
1) Visby Bollklubb, pärkkarl Erik Lundgren.
Klass A:
1) Silte, pärkkarl Albert Hansson, Gotlands Allehandas hederspris, 2) Alva, pärkkarl Otto Siggelin, 3) Vänge, pärkkarl Emil Johansson.
Rekrytklassen:
1) När III, pärkkarl Arne Lindell, direktör Carl E. Degermans hederspris, 2) Östergarn II, pärkkarl Magnus Bendelin.
Till bäste pärkkarl i bakpärk: Lau pärkkarl, John Larsson, C. G. Björkanders hederspris.
Till näst bäste pärkkarl i bakpärk: Burs pärkkarl, Fritz Pettersson, direktör Ernst Lybergs hederspris.
Till bäste man på planen i bakpärk: Elias Johansson, Gothem, kommieridör och fru Arvid Häggs hederspris.
Till det lag, som spelat vackrast och ärligast: Gothems pärklag, direktör Carl Cramérs vandringspris.

Frampärk.
1) Burs, pärkkarl Hilding Havdell, mästerskapsplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget Gotlänningens hederspris, 2) När I, pärkkarl Kristian Nilsson, 3) Lau I, pärkkarl Harald Hansson, 4) Silte, pärkkarl Albert Hansson, 5) Visby Bollklubb, pärkkarl Erik Lundgren.
Till bäste pärkkarl i frampärk: Silte pärkkarl, Albert Hansson, C. G. Björkanders hederspris.
Till näst bäste man i frampärk: Burs pärkkarl, Hilding Havdell, direktör Ernst Lybergs hederspris.
Till bäste man på planen i frampärk: Gustav Johansson, Lau, kommendör och fru Arvid Häggs hederspris.

Varpa.
Mästerskapsklassen:
1) Västkinde, Oskar Karlsson, mästerskapsplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget, Ångfartygs A.-B. Gotlands hederspris, fribiljett för att representera Götland vid jubileumstävling i Göteborg i sept., direktör Herman Duses vandringspris, 2) Gothem, Oskar Blomberg, 3) Roma, Knut Pettersson, 4) Slite, Sven Othberg, 5) Fole, Birger Olsson, 6) Roma, Ivar Ahlqvist, 7) I. V. Visby, G. Netzel, 8) I. V. Visby, K. F. Söderdahl.
Tröstpris: 1) Eksta, Herman Olsson, 2) Stånga, Ragnar Pettersson, 3) Garda, Axel Nilsson.
Klass H:
1) Bunge, Gust. Karlsson, Nya A.-B. Visby Bryggeriers hederspris, 2) Dalhem, Henning Persson, 3) Östergarn, Vilh. Nilsson, 4) I. V. Visby, Axel Flodman, 5) Ljugarn, Arvid Johansson, 6) Dalhem, John Lövgren, 7) Dalhem, Sigge Johansson, 8) Hemse, L. Fredriksson.
Tröstpris: 1) Visby Bollklubb, Thor Ödin, 2) Buttle, Manfred Nilsson, 3) Lye, Ragnar Jakobsson.
Klass III A:
1) Bara, Sven Hansson, A.-B. Gotlands Banks hederspris, 2) Hemse, Axel Hoffman, 3) I. V. Visby, Knut Johansson, 4) Västergarn, K. H. Johanssön; 5) Stenkyrka, Emil Stenström.
Tröstpris: 1) Barlingbo, Gustav Nilsson, 2) Källunge, Tyko Sandelius.
Klass II B:
1) Tofta, Fritz Lind, Gotlands Järnvägs A.-B. hederspris, 2) Mästerby, Hj.
Eriksson, 3) Vallstena, Henry Veström, 4) Ekeby, Gust. Björklund, 5) Buttle, Hj. Niklasson.
Tröstpris: 1) Gothem, Lars Kristiansson, 2) Stånga, Emrik Pettersson.
Rekrytklassen A:
1) Barlingbo, John Zakrisson, Gotlands Hönsfoder A.-B. hederspris, 2) Eskelhem, Erik Wahlgren, 3) I. V. Varpa, G. Gustavsson, 4) I. V. Visby, K. Enström, 5) Thuleklubben, Gösta Larsson.
Tröstpris: 1) Havdhem, K. Molin, 2) Västergarn, K. Gabrielsson.
Rekrytklassen B:
1) I. V. Visby, E. Svärd, En idrottsväns hederspris, 2) Burs, T. V. Bodin, 3) Alva, David Olofsson, 4) Havdhem, K. Wahlgren, 5) Tofta, G: Lind.
Tröstpris: 1) Stånga, Erik Karlsson, 2) Ekeby, Arv. Nilsson.
Klass IV:
1) Malte Siltberg, Hemse, grosshandl. E. Snöbohms hederspris, 2) Helge Hägg, Klintehamn, 3) Sven Klasson, Hablingbo, 4) A. Jakobsson, Fide, 5) O. Nilsson, Barlingbo.
Tröstpris: 1) Helge Eriksson, Vestkinde, 2) H. Eriksson, I. F. Varpa, Visby.

Haugstikel.
1) Bertil Nilsson, Burs, höjd 166, 2) B. E. Dannborg, Burs, höjd 162.

Langstikel.
1) Karl Erik Wallin, Fårösund 6,06, 2) Einar Smith, Klintehamn, 6,03.

Stångstörtning.
1) Arne Möllerström, Roma, 8,20 m., juvelerare Ernst Swensons hederspris, doktor Nils Bolins vandringspris, 2) Erik Hellström, Visby, 8,16 m., 3) B. E.
Dannborg, Burs, 7,85 m., 4) Otto Klasson, Ekeby, 7,65 m.

Gotländsk femkamp.
1) K. G. Larsson, Burs, Läkerolfabrikens i Gävle hederspris (en skål och 10 läkerolaskar), 2) Arne Möllerström, Roma, 3) B. E. Dannborg, Burs, 4) Bertil Möllerström, Roma.

Herre på vågrät stång.
1) Fritz Lundgren, Lye, 2) G. Pettersson, När.

Ryggkast.
1) K. Cedersten, Stånga, Pixfabrikens hederspris, 2) E. Hellström, Visby.

Sparkä bleisträ.
1) Ture Pettersson, Burs, 2) Hilding Bengtsson, Etelhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1938
N:r 150

Tillkännagivande.

Härmed kungöres, att Karl Johan Henrik Björklund i Allekvia och Karl Johan Konrad Larsson i Bjärge, båda i Vallstena socken, hos länsstyrelsen anhållit om tillstånd att inom Gotlands län utöva länstrafik för godsbefordran med en lastautomobil (max. last 3,210 kg.), därvid såsom stationsort föreslagits Allekvia i Vallstena. Ansökningshandlingarna hållas tillgängliga å landsfogdens expedition för den, som därav önskar taga del, intill den 10 juli 1938; och äga trafikföretag, vilka beröras av den ifrågasatta trafiken, så ock andra, vilka ärendet kan angå, att före angivna dag yttra sig över ansökningan.
Visby i landskansliet den 1 juli 1938.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1938
N:r 150

Förlovade

Erik Ersson
och
Ingrid Erlandsson
Mästerby. Vallstena.

Åke Guttberg
Inga Myrsten.
Slite den 26 maj.
Meddelas endast på detta sätt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Maj 1938
N:r 120

Två trafikolyckor till döds under senaste dygnet.

Motorcyklist dödad vid kollision med bil i Vallstena.
Omkring klockan 11,30 i natt inträffade vid Medebys i Vallstena en svår trafikolycka, Varvid linjearbetaren Tage Nilsson från Bro ljöt en ögonblicklig död.
Nilsson hade varit på besök hos en bekant i Vallstena och var på sin motorcykel på väg mot Visby, då han i backen vid Medebys mötte en lastbil, förd av chauffören Nils Närström, Kyrkebingels i Gothem. De båda fordonen kolliderade här med våldsam kraft, och Nilsson slungades mot bilens kylare samt erhöll synnerligen svåra skador i huvudet. Bilens chaufför telefonerade omedelbart efter ambulansen, som snabbt var på platsen, men Nilsson var då redan död. Han fördes dock till lasarettet, där läkaren endast kunde konstatera dödsfallet, varefter liket transporterades till stadens bårhus.
Hur olyckan tillgått än ännu inte fullt klart, då vittnesutsagorna äro ganska motsägande. Ett par personer uppge sålunda, att bilens lyktor skulle varit släckta, vilket emellertid bestrides av Närström, som i stället påstår, att motorcykeln saknat lyse. Av spåren på vägen framgår, att motorcykeln törnat emot bilen framtill på vänster sida o. sedan släpats med 20 å 25 meter innan bilen kunde stoppas. Motorcykeln blev totalt demolerad, och även bilen erhöll en del skador. Den senare hade av Närström lånats hos Appelqvists bilaffär, medan hans egen vagn reparerades, och han påstår med bestämdhet, att han kontrollerat lyset innan avfärden från Visby, där han besökt en biograf.
Biträdande landsfiskalen i Slite Erik Jonson, som har hand om utredningen, har även fått den upplysningen, att lastbilen framförts med släckta lyktor. Åtminstone har en lastbil av samma modell som olycksbilen iakttagits i Vallstena strax före olyckan, o. denna bil hade då icke lyse. Den person, hos vilken Nilsson varit på kvällen, har emellertid berättat, att även motorcykeln var utan belysning, då densamma för tillfället var obrukbar. Ha alltså båda fordonen varit utan lyktor, är ju olyckan förklarlig, trots att vägen vid olycksplatsen är nyanlagd och nästan ?? meter bred. Bilen tycks i alla fall ha framförts med hög hastighet därom vittna med tydlighet bromsspåren och de skador, som bilen åsamkats. Den fick nämligen kylaren intryckt, varjämte vänstra lyktan slets bort.
Det inträffade bör utgöra en allvarlig maning til alla trafikanter att ha tillfredsställande belysning på sina fordon. Det syndas nog väl mycket mot lagbestämmelserna i detta hänseende.
Man har bett oss uppmana alla, som eventuellt iakttagit bilen eller motorcykeln före olyckan, sätta sig i förbindelse med landsfiskalskontoret i Slite.

Hoppade av bilen, krossades under bakhjulet.
Dödsolyckorna komma slag i slag. Underrättelsen om den ovannämnda dödsolyckan i Vallstena har inte väl ingått förrän ännu en jobspost inberättas.
Den senare olyckan inträffade på den nya Toftavägen vid 10-tiden i förmiddags. Härute håller man på med grusning och 45-årige Gustav Nyström från Nystuge i Sanda stod på fotbrädan till en grusbil, som vid tillfället körde med en fart av cirka 20 km. i timmen. Plötsligt hade han ropat åt chauffören att han ämnade hoppa av och lät också orden omedelbart åtföljas av handling trots förarens varning. Efter hoppet, som Nyström företog snett framåt, störtade han baklänges och kom in under bakhjulen samt skadades till döds. Troligen hade döden inträtt ögonblickligen, men då man inte var helt förvissad om saken eftersändes ambulansen, som tog in den förolyckade till lasarettet, där man emellertid endast hade att konstatera dödsfallet, varför liket fördes till bårhuset.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 Maj 1938
N:r 102

Skattekraften växer

betydligt i rikets landskommuner. I sin i dagarna framlagda berättelse över kommunernas finanser år 1934 omtalar statistiska centralbyrån, att det finns ett 20-tal landskommuner som kunna redovisa ett skattekrontal av över 50,000, den mest välsituerade — Solna i Stockholms län ej mindre än 221,492 skattekronor. Å andra sidan finns det jämnt 100 kommuner i landet, som ej förfoga över mera än 100-500 skattekronor. Av dessa ekonomiskt sett mindre bärkraftiga kommuner förekomma ej mindre än 24, alltså nära fjärdedelen, på Gotland. Dessa äro: Hall, Bäl, Vallstena, Hejdeby, Akebäck, Viklau, Guldrupe, Buttle, Ganthem, Norrlanda, Anga, Ala, Gammelgarn, Träkumla, Västergarn, Sproge, Silte, Gerum, Lojsta, Eke, Näs, Fide, Hamra och Sundre. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 april 1938
N:r 90

Mera gotländsk idrott i folkskolorna!

Folkskollärareförbundet väljer kretsledare för hela ön.
Föreningen Gotländsk Idrott har sedan många år utfört ett målmedvetet arbete för att bland barnen i de gotländska skolorna bevara och återuppliva de gamla gotländska idrotterna. Föreningen har sålunda år efter år utdelat pärkbollar i skolorna, den har vädjat till lärarne att på allt sätt gynna dessa idrotters övande, och lag av unga pärkspelare ha också samlats till tävlingar såväl i Gumbaldeäng i Stånga som på andra håll. Men mera behöver göras för att kunna på en bredare front popularisera denna gamla gotländska idrott redan bland skolungdomen.
Vid Folkskollärareförbundets möte härstädes på torsdagen riktade folkskollärare R. Dahlgren i Stånga, som bekant ordförande i Föreningen Gotländsk Idrott, ånyo en vädjan till sina kolleger bland de gotländska lärarne att ännu mera allmänt taga sig an denna sak. Han kunde därvid meddela att från enskilt håll ställts i utsikt, att ett belopp av c:a 600 kr. skulle kunna få disponeras för främjande av den gotländska idrotten i länets folkskolor. Lärarne skulle då närmast ha hand om saken, medan föreningen Gotländsk idrott skulle stå bakom och stödja densamma.
I anslutning därtill lämnade sekreteraren i Föreningen Gotländsk Idrott, hr Rud. Carlson i Gothem, en redogörelse för en kretsindelning, som man tänkt sig skulle införas. Kretsarna skulle omfatta 4, 5 eller 6 socknar, och varje krets skulle stå under ledning av en folkskollärare. Skolorna inom kretsarna skulle först tävla, därefter skulle kretsarna möta varandra o. s. v. Hr Carlson framlade även ett utarbetat förslag till kretsindelning samt förslag till ledare för kretsarna.
Mötet beslöt för sin del att understryka denna vädjan till lärarne, att dessa var och en i sin stad främja förverkligandet av de framställda önskemålen, samt beslöt att godkänna det av hr Carlson framlagda förslaget till kretsindelning och kretsledare.
Följande tjugo lärare valdes till kretsledare: Birger Larsson, Fårö, H. Dahlqvist, Kappelshamn, P. Björk, Othem, V. Lövgren, Vallstena, E. Österman, Lummelunda, Gust. Gullin, Endre, Sam. Tingström, Visby, Evert Nilsson, Follingbo, S. Jacobsson, Viklau, I. Stenkvist, Dalhem, Birger Stenkvist, Anga, G. Riggert, Vall, K. G. Karlsson, Sanda, Thure Holma, Silte, I. Larsson, Levide, K. Lindström, Etelhem, Erik Cederlund, När, W. Kupper, Hemse, V. Karlsson, Havdhem, och E. Eskelund, Vamlingbo.
De utsedda kretsledarna komma senare troligen i samband med Föreningen Gotländsk idrotts möte den 8 maj, att sammanträda för att dryfta de närmare riktlinjerna för arbetet.
samband därmed torde vi få till fälle att återkomma med en redogörelse för de olika kretsarnas sammansättning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Landsbygden. Vallstena.

VALLSTENA, 4 april.
Riksspelman öst och fröken Ester Jonsdotter spelade i går afton i Vallstena bygdegård och trots det rykande yrvädret som under aftonen rådde, hade inte mindre än ett 120-tal personer infunnit sig till den, charmanta, väckande o. temperamentsfulla ”uppspelningen”. Det blev också en högtidsstund i folkmusikens och den sanna livsglädjens tecken som de besökande fingo sig till livs. Som spelman östs och Ester Jonsdotters musikaftnar vid det här laget är välkända inom vår provins, fordras det inga kommentarer. Det må endast framhållas att publiken även här var stormförtjust och att de båda musikanternas prestationer övergingo allt vad som på området tidigare förekommit härute.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 7 april 1938
N:r 80