Idrott och sport.

Idrottsföreningen Varpa
hade igår anordnat tävlan om ”Hedersprispokalen” jämte andra priser, ute i Åhsbergska hagen. Enligt reglerna för vandringspokalen skola alla lag som deltaga i tävlingen kasta en kula mot varandra, och hemföres pokalen av det lag, som vunnit de flesta segrarna. Vid lika antal segrar bli sticken de avgörande. Lagsammansättningen som sker efter vissa regler på grundval av inom föreningen uppnådda resultat i centimeterskastning medför att de kämpande lagen blir ytterst jämna, vilket ökar spänningen än ytterligare.
Då sammanlagt 14 lag ställde upp, så innebar detta att varje lag skulle kasta 13 kulor, vilket blev ett konditionsprov av stora mått. Från kl. 10 f. m. till över 7 på kvällen pågick tävlingen med växlande lycka oavbrutet och ända intill sista kulan för dagen var slutkastad rådde ovisshet om vilket lag som skulle hemföra de flesta segrarna.
Prislistan fick följande utseende:
1) H. Netzel; Sture Nilsson, R. Nyberg, 11 segrar. Hedersprispokalen jämte pokal till varje man i laget.
2) K. Enström, F. Fredin, Sv. Lundberg, 10 segrar. Stick: 149—114.
3) E. Holmström, G. Dahlström, K. Andersson, 10 segrar. Stick: 143—117.
4) Gust. Karlsson, H. Holmkvist, E. Lönnroth, 7 segrar.
5) J. Palmgren, J. Lindström, H. Lundell, 6 segrar. Stick: 124—118.
6) PE. Sandin, K. Johansson, K. A. Pettersson, 6 segrar. Stick: 135—132.

Allmän och gotländsk idrott i Väte.
Väte Gymnastik- och Idrottsförening

höll söndagen den 7 aug. en lyckad idrottsfest i gynnsamt väder och med livligt deltagande av idrottsmän; mest varpkastare med 20 lag anmälda.

Prislistan:
Löpning 100 m.: 1) Rune Mattsson, Slite, 11,9, 2) K. G. Björnlund, Väte, 12,0, 3) K. E. Fredriksson, Väte, 12,0.
Löpning 400 m.: 1) Rune Mattsson, Slite, 53,2, 2) K. E. Fredriksson, Väte, 53,2, 3) Birger Pettersson, Väte, 54,0.
Löpning 1,500 m.: 1) Manne Boberg, Slite, 4,22,71, 2) Sven Boberg, Slite, 4,22,7, 3) B. Lindström, Tingstäde, 4,27,2.
Höjdhopp: 1) Sigvard Mattsson, Väte, 1,56, 2) Georg Nilsson, Träkumla, 1,56, 3) Rune Mattsson, Slite, 1,52.
Längdhopp: 1) G. Nilsson, Träkumla, 5,70, 2) B. Pettersson, Väte, 5,52, 3) Arne Larsson, Väte, 5,27.
Kulstötning: 1) T. Pettersson, Burs, 11,35, 2) H. Hansson, Roma, 11,27, 3) G. Nilsson, Träkumla, 10,39.
Stångstörtning: 1) Erik Lundgren, Väte, 7,83, 2) Ivar Lind, Roma, 7,58, 3) S. Svensson, Guldrupe, 7,51.

Varpa:
Final: 1) Henning Perssons lag, Dalhem, 2) Randolf Nygrens lag, Visby, 3) Ivar Ahlqvists lag, Roma, 4) Ragnar Petterssons lag, Stånga.
Tröst: 1) K. Bjersanders lag, Barlingbo, 2) Hj: Niklassons lag, Buttle, 3) Nils Liljegrens lag, Barlingbo.
Sekr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Augusti 1938
N:r 181

Kungörelse om värnpliktstjänstgöring.

Härmed inkallas till tjänstgöring nedan angivna till linjetjänst uttagna (ävensom före år 1926 inskrivna vapenföra) värnpliktiga tillhörande Visby, Roma, Tingstäde och Hemse rullföringsområden, vilka värnpliktiga jämlikt § 27 värnpliktslagen äro skyldiga att för sin utbildning under fredstid innevarande år fullgöra repetitionsövning.
Inkallelse sker enligt nedanståend tämmelser:
1). Infanteriet tilldelade värnpliktiga.
a) Årsklass 1935 och de som fullgjort första tjänstgöring enligt äldre värnpliktslag men på grund av frånvaro icke fullgjort dem åliggande 3 repetitionsövning,
b) med 1935 års klass tjänstgöringsskyldiga av klass A,
c) av årsklass 1936 endast de som tillhöra gruppen underbefäl eller fackmän (reservunderbefäl),
d) av årsklass 1937 endast höst- och vårgrupp,
skola för fullgörande av 25 dagats repetitionsövning vid Kungl. Gotlands
infanteriregemente, inställa sig den 1 September 1938 å följande tider och ställen:
Värnpliktiga, som skola färdas med järnväg inställa sig i god tid före tågets avgång vid påstigningsstationen (den närmast hemvistet belägna järnvägsstationen) enligt den värnpliktige tillställd beställning å tjänsteresa och anmäla sig snarast för å stationen befintligt elleritåget medföljande ordnings- eller hämtningsbefäl.
Påstigningsstationen anses som samlingsplats.
Övriga samlas direkt vid gymnastiksalen å Visborgs slätt kl. 10,30 och anmäla sig för därvarande befäl.
Särskilda bestämmelser.
1). Ej inställelseskyldiga äro de aviövanstående värnpliktiga, vilka till äventyrs redan fullgjort dem åliggande repetitionsövningar eller vilka varit fast anställda under minst tre år eller ock Såsom fast anställda undergått rekrytutbildning och därefter deltagit i tre repetitionsövningar. Ej inställelseskyldig enligt ovan äro jämväl de, som genom personliga order inkallas till senare tid än vad som ovan för vederbörande truppförband angivna inryckningsdag.
2). Personliga order om tjänstgöringen utfärdas, förutom i ovanstående särskilda fall, till samtliga av klass A och klass B. Övriga hava ej att påräkna order utan inkallas endast genom kungörelse,
3). Inskrivningsbok (och annan upplysning om värnpliktsförhållandena utfärdad handling) skall vid inställelsen medföras.
4). Värnpliktig, som erhållit tillstånd att utflytta ur riket, men vid tiden för inryckningen fortfarande vistas inom landet, är inställelseskyldig enligt ovan.
5). Värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflag för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad vid inkallelse till tjänstgöring.
6). Värnpliktig, som utebliver utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill han i laga ordning inkallats, må till tjänstgöringens fullgörande hämtas på egen bekostnad.
7). Såsom laga förfall för uteblivande från tjänstgöring anses, om man ar sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte eller om man är intagen i fångvårdsanstalt, tvångsarbetsanstalt, allmän uppfostringsanstalt, skyddshem eller alkoholistanstalt; vederbörande myndighet äge dock att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må gälla såsom laga förfall. (Förhyrning å handelsfartyg befriar icke från inställelse till tjänstgöring i annat fall än, då uppskov med densamma erhållits.)
8). Sjukdom skall för att såsom laga förfall anses, styrkas med legitimerad läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig att själv anskaffa. Kan han ej skaffa läkareintyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens ämbefs- eller tjänsteman eller av präst i församlingen.
9). Värnpliktig, som har laga förfall för inställelsen, skall insända (inlämna) intyg därom antingen till rullföringsbefälhavaren så snart ske kan före inryckningsdagen eller till vederbörande truppförbandschef å tjänstgöringsorten senast vid inryckningen till tjänstgöring.
10). Inkallad värnpliktig erhåller ersättning för inställelsen enligt särskilda bestämmelser.
11). Värnpliktig, som vid samling eller under färden befinnes vara onykter eller innehar rusdrycker eller maltdrycker av andra klassen och vägrar att låta desamma omhändertagas av vederbörande hämtningsbefäl eller annan av samma befäl anvisad person, avvisas av hämtningsbefälet. Jämlikt gällande bestämmelser har sålunda avvisad värnpliktig att själv bekosta sin resa från den ort där avvisandet skett, till tjänstgöringsorten.
12). Beträffande värnpliktiga, som med enskild färd skola inställa sig å tjänstgöringsorten (samlingsplats) gäller.
a) Värnpliktig, som från sitt hemvist har att tillryggalägga mer än två nymil till tjänstgöringsorten, kommer att från rullföringsbefälhavaren erhålla beställning å inryckningsresa med vidsittande biljett, berättigande till fri resa å järnväg från å biljetten angiven station till tjänstgöringsorten.
b) Värnpliktig, som från sitt hemvist har att tillryggalägga mer än två nymil till tjänstgöringsorten och som 10 dagar före anbefalld inryckningsdag icke erhållit beställning å inryckningsresa med vidsittande biljett, skall insända meddelande härom till rullföringsbefälhavaren.
Till tjänstgöring inkallad, å sjömanshus inskriven värnpliktig, vilken ändock icke erhållit beställning å inryckningstesa med vidsittande biljett, äger på muntlig eller skriftlig framställning hos närmaste rullförings- eller sjörullföringsbefälhavare eller sjömanshusombudsman mot uppvisande av inskrivningsbok eller annan handling, som styrker inkallelse, erhålla dylik beställning med vidsittande biljett.
c) Värnpliktig, som vistas å annan ort än kyrkobokföringsorten och som önskar färdas direkt därifrån till tjäsägorbaksorten, skall senast 14 dagar före inryckningsdagen göra anmälan därom till rullföringsbefälhavaren, varefter beställning å inryckningsresa med vidsittande biljett erhålles, dock avseende fri resa endast från station, från vilken färden till tjänstgöringsorten icke betingar högre pris än färd från hemorten närmast belägna station.
d) Värnpliktig, på vilken kungörelsen har tillämpning, är lagligen inkallad till tjänstgöring, oberoende av om beställningen å inryckningsresa med vidsittande biljett kommit honom till handa eller icke.
Visby den 28 juli 1938.
Befälhavarne för Visby, Roma, Tingstäde och Hemse rullföringsområden.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Augusti 1938
N:r 181

Lösöreauktion i Tingstäde.

Torsdagen den 11 augusti kl. 1 e. m. låter byggmästare J. Fridlund, Nystuge, genom auktion försälja följande lösöre:
En soffa, divan i ek, byrå, sängar, matbord, skrivbord med stol, gung- samt andra stolar, 1 klädesskåp, väggur, antikt, tavlor och oljemålningar, diverse köksinventarier, snickareverktyg, hyvelbänk, en svarv, brunnsborr med rör, jaktgevär, trädgårdsmöbler, handredskap m. m.
Betalningsanstånd till den 1 november 1938.
Bryor i Tingstäde den 6/8 1938.
John Hägbom.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Augusti 1938
N:r 180

En 60-åring.

Trafikchefen T. Norström fyller den 10 aug. 60 år. Född i Stockholm och uppfostrad i Västergötland blev han student i Skara och gick sedan officersbanan. Han blev först officer vid infanteriet för att sedan övergå till fortifikationen, där han blev kapten 1912. 1915 placerades Norström som fortifikationsbefälhavare på Gotland, en tjänst som han emellertid 1921 lämnade för att tillträda posten som trafikehef för Gotlands järnväg. Sin järnvägsmannabana här började han med att leda byggandet av järnvägen Tingstäde—Lärbro. 1928 blev han major i armén.
Major Norström har tagits i anspråk för en hel del allmänna uppdrag här i Visby. Sålunda är han sedan 1916 ledamot av byggnadsnämnden, där han sedan 1921 sitter som ordförande, ledamot sedan 1922 av hamndirektionen och sedan 1928 av stadsfullmäktige, åren 1924—36 var han ledamot av drätselkammaren där han även tjänstgjorde som vice ordförande, och under en följd av år även ledamot av kyrkofullmäktige. Han är vidare ledamot av direktionen för S:t Olofs sjukhus, av handelskammarens arbetsutskott, huvudman i Sällskapet D. B. V:s sparbank, ledamot av D. B. V:s trädgårds- och byggnadsstyrelse sedan många år etc. Major Norström har hedrats med riddartecknen ab svärds- och vasaordnarna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Augusti 1938
N:r 180

M. O. inspekterar.

Militärombudsmannen, f. statsrådet F. G. S. Centerwall inspekterar för närvarande Gotlands trupper. På fredagen besöktes sålunda A 7 och förläggningen i Tofta, på lördagen I 18 och idag bevakningsstyrkan i Tingstäde. I morgon avslutas besöket här med inspektion av byggena i Fårösund samt landstormsförråden på Fårö.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Augusti 1938
N:r 180

Dödsfall Emma Amalia Stenberg

Min goda, älskade maka Emma Amalia Stenberg, född Lönnkvist, har efter ett långvarigt, tåligt buret lidande i dag fått sluta och gå hem till Gud i en ålder av 57 år, en månad; djupt sörjd och saknad av mig, syskon, syskonbarn, släkt och många vänner.
Lunds i Tingstäde den 6 aug. 1938.
JOHAN STENBERG.
Upp. 21: 3-4

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Augusti 1938
N:r 180

Kungörelse.

Delägarna i ”Martebo myrs dikningsföretag av år 1938” uti Lummelunda, Martebo, Tingstäde, Västkinde, Bro och Lokrume socknar av Gotlands län kallas härmed till sammanträde i Västkinde bygdegård fredagen den 19 augusti 1938 kl. 10. Vid sammanträdet komma följande att behandlas.
1) Undertecknande av förening för sökande av statslån till företagets utförande.
2) Styrelsearvoden.
3) Bestämmande av tiden för arbetets påbörjande.
OBS.! Alla som önska statslån torde närvara vid sammanträdet för påskrift av förenämnda föreningshandling som sedan omedelbart indrages.
Västkinde den 3 aug. 1938.
Arbetsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Augusti 1938
N:r 177

Idrott och sport.

Distriktsmästerskapen.
Gotländska friidrotten på stark frammarsch.

I går och i lördags drabbade nära nog allt vad vår ö har av idrottsmän samman. I det strålande vädret och på de utmärkta banorna blevo resultaten över lag goda, ofta med snudd på rekorden. Resultatens kvalitet belyses bäst av, att de allra flesta av årets segrare nådde bättre noteringar än fjolårets.
På lördagskvällen satte man igång precis på utsatt klockslag. — Först som sist en eloge åt arrangerande VIF, vars funktionärer på ett mycket berömvärt sätt följde det uppgjorda tidsschemat, med resultatet att tävlingarna avverkades nära nog på rekordtid. — Första gren på programmet var 100 meter försök, och här kvalificerade sig följande löpare till finalen: Danielsson och Gyllenskiöld, I 18, Ekström, VIF, Lindskog, A 7, Smith, Klintehamn, och Ljunggren, AIK. Finalen löptes senare på kvällen och resulterade i den väntade segern för I 18:s sprinters med Danielsson först. På tredje plats kom överraskande Smith, Klintehamn. Tiderna äro de bästa som nåtts sedan bröderna Fransson härjade på banorna i början av 30-talet.
Även på 200 meter segrade Danielsson med klubbkamraten Gyllenskiöld närmast. Tiderna försämras här av motvinden på upploppet men verka ändå mystiskt svaga, var finaldistansen verkligen ”bara” 200 meter? Tredje man på sträckan blev Ekström, VIF.
Det enda längre loppet på kvällen var 1500, där Dahlin hemförde en överlägsen seger. I starten lät Dahlin sig snällt stängas inne och fick sedan arbeta hela första varvet för att få kontakt med ledande Löfquist. När denna kontakt väl var nådd var också saken klar, på sista varvet drog Dahlin ifrån storstilat och vann med dryga femton meter. Segrartiden är exakt lika med Bendelins nioåriga distriktsrekord.
Höjdhopp och längdhopp avgjordes också på lördagen. Höjdhoppssegrare blev Hartzell, Gute, före Burs-Nilsson och mångfrestande Gyllenskiöld. Dessa tre hoppade högre än fjolårssegraren. Johnsson, Klinte, förmådde, och segrarens 170 cm. är det bästa resultat, som nåtts i grenen på de senaste åren.
I längdhoppet fullföljde Verner Ekström, VIF, familjens stolta traditioner i grenen och säkrade segern med ett skutt på 636 cm. Smith, Klintehamn, kom tvåa och landslagsmannen Klasén trea. Som ett bevis för framstegen i denna gren i förhållande till fjolåret kan nämnas, att sexan i år hade samma resultat som fjolårssegraren nämligen 594 cm.
Kulstötningen var som vanligt, alltså blek, och segraren Bendégaard var den ende som nådde tolv meter. Lundgren, Klinte, belade andra plats och Kuhlau, Gute, överraskande tredje.
Spjutkastningen blev en av tävlingarnas vackraste grenar och RomaSvenssons segrarresultat är det näst rekordet bästa som nåtts på Gotland.
Svensson visade sig som den klart bäste med flera väldiga kast över femtio meter men även Carlsson, VIF, kastade ypperligt och nådde över de femtiotre meterna. Plåtarn-Eriksson. fjolårssegraren, kom trea.
Söndagstävlingarna började med häck 110 meter final. Tre gutepojkar hade kvalificerat sig och Wallin vann finalen i denna oerhört svaga gren före Sundahl. I stavhopp hemförde Svensson, Roma, sin andra seger på ordinära segerresultatet tre meter. Vestberg, Klinte, kom tvåa på 2,90, övriga startande verkade mest turister.
Diskus blev en verkligt stor gren, Bendegaard revancherade sig för landskampsnederlaget mot Dahlgren och nådde finfina 41,38.
400 meter vann åter Stig Andersson, VIF, närmast följd av Gyllenskiöld.
Tiden blev utmärkt men vinden omintetgjorde rekordplanerna. Stig är dock nu så pass stark att Jacobssons rekord när som helst är färdigt att strykas.
800 meter vann Löfquist, VIF, före Dahlin och Löf, Gute. Tiden blev måttlig men Löfquist kan bättre, nu var han aldrig hotad på andra varvet.
VIF-aren fick ledningen redan från början, genom. oförklarlig snällhet hos gutelöparna, som dock hade innerbanan, och släppte den sedan aldrig.
Olle Johansson, Gute, dominerade helt på 5,000. Han gick,ut hårt och började nästan genast dra ifrån kon-kurrenterna. Senare delen av halvmilen gjorde han sitt eget lopp och var aldrig hotad utan drog stadigt ifrån och vann med över hundra meter.
Tresteg blev i år ovanligt spännånde och oviss. Segrande Johnsson, Klinte, och tvåan Stålbrand hoppade båda över rekordet, som ”Tjommen” håller på 1281. Johnsson hoppade längst och fick segern, men rekordet blir nog inte godkänt då medvinden var ganska stark.
Som sista gren gick 400 meter häck och här vann Wallin före Löfquist, VIF. Tiderna voro ganska dåliga men försämrades naturligtvis också av motvinden på upploppet.

Resultaten:
Löpning 100 meter.
1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 11,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 11,5 sek.
3) E. Smith, Klintehamn, 11,9 sek.

Löpning 200 meter.
1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 25,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 26,0 sek.
3) V. Ekström, VIF, 26,3 sek.

Löpning 400 meter.
1) Stig Andersson, VIF (distriktsmästare) 53,4 sek.
2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 55,1 sek.
3) Frölén, I 18, 55,6 sek.

Löpning 800 meter.
1) G. Löfquist, VIF (distriktsmästare) 2,04,7 min.
2) A. Dahlin, Gute, 2,09,6 min.
3) B. Löf, Gute, 2,13,3 min.

Löpning 1500 meter.
1) A. Dahlin, Gute (distriktsmästare) 4,12,0 min.
2) G. Löfquist, VIF, 4,14,7 min.
3) M. Booberg, Slite, 4,15,8 min.

Löpning 5000 meter.
1) O. Johansson, Gute (distriktsmästare) 16,13,0 min.
2) S. Booberg, Slite, 16;42,8 min.
3) H. Gardell, VIF, 16,49,5 min.

Häcklöpning 110 meter.
1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 19,6 sek.
2) L. B. Sundahl, Gute, 20,0 sek.
3) E. Hejneman, Gute, 21,1 sek.

Häcklöpning 400 meter.
1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 63,5 sek.
2) G. Löfquist, VIF, 64,1 sek.
3) L. B. Sundahl, Gute, 64,7 sek.

Höjdhopp.
1) G. Hartzell, Gute (distriktsmästare) 170 cm.
2) B. Nilsson, Burs, 165 cm.
3) Carlheim-Gyllenskiöld 165 cm.

Ländhopp.
1) V. Ekström, VIF (distriktsmästare) 636 cm.
2) E. Smith, Klintehamn, 618 cm.
3) S. Klasén, I 18, 611 cm.

Stavhopp.
1) C. Svensson, Roma (distriktsmästare) 300 cm.
2) H. Vestberg, Klintehamn, 290 cm.
3) P. S. Wallin, Gute, 260 cm.

Trestegshopp.
1) A. Johnsson, Klintehamn (distriktsmästare) 12,98 m.
2) S. Stålbrand, Tingstäde, 12,85 m.
3) H. Nygren, AIK, 12,72 m.

Kulstötning.
1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 12,19 m.
2) Lundgren, Klintehamn, 11,85 m.
3) S. Kuhlau, Gute, 11,67 m.

Diskuskastning.
1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 41,38 m.
2) G. Dahlgren, VIF, 39,11 m.
3) B. Ronström, VIF, 37,87 m.

Spjutkastning.
1) C. Svensson, Roma( distriktsmästare) 355,63 m.
2) J. Carlsson, VIF, 53,53 m.
3) G. Eriksson, AIK, 49,59 m.

DM på cykel.
Gösta Booberg och Hans Andersson satte nya rekord.

Visby Cykelklubb höll igår distriktmästerskapstävlingar för juniorer och seniorer på banor om respektive 50 och 100 kilometer.
Starten tog sin början klockan 6,30 f. m. vid södra järnvägsstationen och banan gick till Väte och åter. Seniorerna fingo åka banan två gånger, då den endast är 50 km.
I seniorklassen startade endast två deltagare nämligen Einar Svensson och Gösta Booberg. Den senare blev distriktsmästare på ny rekordtid 3,04,58,4, det gamla rekordet innehades av Gustaf Pettersson, sattes år 1935 och lydde på 3,16,15.
Gösta Booberg ledde vid vändpunkten här i Visby efter 50 km:s åkning på tiden 1,29. Svensson hade tiden 1,30.
På andra varvet gick Booberg upp och säkrade sin seger på förut nämnda tid. Svensson tappade avsevärt men fullföljde loppet på tiden 3,16,35.
Booberg gjorde en uppmärksammad åkning, vilket framgår av det nya rekordet, som blev slaget med 12 min.
I juniorklassen blev det svår konkurrens mellan Hans Andersson och Bert Andersson, där skillnaden på den 50 km. långa sträckan endast blev 2 tiondels sekunder.
Hans Andersson blev distriktsmästare på tiden 1,26,34,8, tätt följd av Bert Andersson som hade tiden 1,26,35. 3:dje placering fick Sven Nilsson, tid 1,38,59,8.
De två första underskredo det förut satta rekordet, vilket innehades av ”Bonna” Nilsson, som häde tiden 1,29,03,6. Nuvarande rekordhållare blev alltså Hans Andersson.
De båda juniorerna gjorde ett storartat lopp och jämnheten var skärpt till det yttersta.
Bert Andersson ledde dock vid vändpunkten efter 25 km:s åkning över Hans Andersson med omkring en minut.
Vad som framgår av hela tävlingen är att Booberg säkerligen återfunnit sin gamla vinstgivande form, vilket kommer lämpligt till söndagens deltagande i Nynäs-spelen, och till eventuellt deltagande i SM på 50 kilometer.
Vidare har klubben icke tidigare förfogat över två så jämna juniorer som Hans och Bert Andersson, vilka antagligen även få deltaga I SM för juniorer på 50 km.
Utom tävlingen startade klubbens duktiga kvinnliga cyklist Ingrid Gyllenberg, som skulle försöka att fullfölja stipulationen för cykelmärket i brons vilken är 50 km. på 1,45.
Hon lyckades ej denna gång på grund av att hon åkte fel väg på ett ställe och måste vända, och fick tiden 1,54,15.
Vidare kan nämnas att klubben deltar med omkring 10 man i Nynäs-spelen, vilka gå nu på söndag och där klubben utkämpar en klubbmatch mot Nynäshamns Cykelklubb och Södertälje C. A. Vi hoppas att lagsegern går till Visby.
Stabben.

Tävlingsdag i Alva.
Alva Idrottsklubb hade i samband med sin sommarfest lörd. den 30 och sönd. den 31 juli, på söndagen anordnat tävlingar i gotländsk idrott, som rönt livligt deltagande. Ett idealiskt sommarväder gynnade tävlingarha vars olika grenar även i publikt hänseende tilldrog sig. glädjande intresse.
Ett flertal vackra och värdefulla priser utdelades enligt prislista, som nedan publiceras.
Varpa, klass A: 1) R. Petterssons lag, Stånga, 2) A. Hoffmans lag, Hemse, 3) R. Lyanders lag, Stånga.
Varpa, klass B: 1) E. Petterssons lag, Stånga, 2) I. Holmbergs lag, Fide.
Tröstomgången, klass B: 1) H. Johanssons lag, Hemse, 2) M. Molins lag, Havdhem, 3) E. Petterssons lag Hemse.
Frampärk: 1) Näpgs pärklag n:r 2, pärkkarl Gardell, 2) Närs pärklag n:r 1, pärkkarl Larsson.
Bakpärk: 1) Burs pärklag, pärkkarl Pettersson, 2) Närs pärklag n:r 2, Gardell.
Tröstomgång i bakpärk: 1) Alva pärklag, Siggelin.
Stångstörtning: 1) Dannborg, Linde, 7,50, 2) Larsson, Lau, 7,23.

AIK:s juniorer
ha ktubbmästerskap på Gutävallen i morgon kväll kl. 7 och alla uppmanas till talrikt deltagande i tävlingarna.

Gotländska Div. I slutspelad.
I fredags spelades den sista av de uppskjutna matcherna i div. I, matchen mellan Slite och Othem. Det slutade med en stor seger för Slites del som vann med inte mindre än 7—0. Slite kom därigenom på samma poäng som serievinnarna men har sämre målkvot. Som bekant fick Slite poängen i matchen mot AIK för någon tid sedan, då AIK använde en icke spelklar spelare i sitt lag. Protesten häremot godkändes och Slite fick poängen. Slutställningen skulle alltså bli denna:
VIF 10 8 1 1 42—8 17
Slite 10 8 1 1 38—14 17
AIK 10 7-0 3 39—10 14
Othem 10 3 0 7 15—38 6
Alva 10 2 0 8 10—52. 4
Gute 10 1 0 9 12—32 2

Stor varptävlan i Slite.
Slite varpklubbs årligen återkommande stora varptävlan gick i går av stapeln under stor anslutning. Vädret var vackert och femtio lag från huvudsakligen norra och mellersta Gotland ställde upp. Bubliken var särskilt i de avgörande omgångarna talrik och intresserad. Tävlingen pågick oavbrutet under tolv timmars tid och jämnheten mellan lagen var särskilt under senare delen särskilt påfallande.
Det segrande gothemslaget hade under de sista omgångarna att kämpa med fullt jämbördiga motståndare.
På kvällen ägde prisutdelningen rum i Folkets park. Prissamlingen var glädjande stor och 23 lag belönades med pokaler till varje man i laget.
Tävlingen försiggick gruppvis.

Prislista.
Grupp I.
1) O. Blombergs lag, Gothem. 2) O. K. Johansson, Bara. 3) H. Granqvist, Hellvi. 4) S. Hansson, Hörsne. 5) E. Andersson, Endre. 6) N. Närström, Gothem. 7) H. Persson, Bunge.

Grupp II.
1) E. Olsson, Rute. 2) E. Ronström, Slite, 3) T. Sjöblom, Stenkyrka. 4) H.
Olsson, Källunge. 5) S. Olsson, Vallstena.

Grupp III.
1) M. Frisk, Rute. 2) K. Veström, Vallstena. 3) E. Jansson, Bunge. 4) H. Nilsson, Slite. 5) H. Östergren, Rute. 6) G. Björklund, Ekeby.

Grupp IV.
1) S. Pettersson, Visby. 2) H. Strandbreg, Boge. 3) Lind, Tofta. 4) E.
Silvergren, Rute.

Till yngste deltagare hade skänkts ett uppmuntringspris och detta tillföll Bernt Ronström, Slite.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1938
N:r 174

Gotländska gårdar

Bryor i Tingstäde socken.

Manbyggnaden till Bryor.

Vid en smal väg från Tingstäde ut mot Elinghems myr — ett gott stycke från den breda allfarvägen genom samhället — ligger den ståtliga manbyggnaden till Bryor. Bländande vit sticker gaveln fram mellan sommarens täta lövverk, och när man väl är framme vid gårdsplanen, kan man på fasaden över ingången läsa: ”BRYOR 1936”. Manbyggnaden är alltså så gott som ny — skulle man tro. Vid närmare betraktande får man snart klart för sig, att åtminstone husets murar är av betydligt äldre årtal, än det som är angivet på fasaden. De djupa fönsternischerna skvallra om ett byggnadssätt, som hörde 1800-talet till.
Gårdens ägare, lantbrukaren John Hägbom, som vi träffa hemma, ger oss en förklaring över hur det förhåller sig med det ”nya men gamla” huset. För några år sedan brant nämligen mangårdsbyggnaden n helt och. hållet, så när som de gamla stabila stenmurarna. Det var förresten en mer än vanligt dramatisk brand, som i mars 1933 härjade gården. Elden, som uppkommit i en rökgång, spred sig med fruktansvärd hastighet, så det var med nöd och näppe de inneboende kunde hinna sätta sig i säkerhet. Det var inte tal om att kunna försöka rädda inventarierna.
— Och till råga på allt elände, berättar herr Hägbom, så fungerade ej telefon. Snödrivorna gjorde vägarna svårframkomliga, och när vi väl kommo i förbindelse med förläggningen i Tingstäde, fingo vi besked om, att deras motorspruta var i staden för lagning. Samhällets spruta fungerade ej och skumsläckningsapparaten hade frusit, så nog var det motigt alltid, när det gällde att få elden släckt.
— Tur i olyckan var att vi hade bostadshus i en gård i närheten som jag hade köpt till.
Återuppbyggnadsarbetet på den brunna gården fick anstå ett par år, då det som bekant var svårt att skaffa arbetskraft inom byggnadsbranschen. Nu är dock en ny vacker byggnad rest på ruinerna av den gamla, som på sin tid uppfördes av ägarens fader Johannes — eller mera känd som Janne Hägbom. Den senare är oaktat sin höga ålder — 88 år i höst — vid god vigör och bor på gården, där han med livligt intresse tager del av vad som händer och sker på hans forna arbetsfält. Ja, han drar sig ej heller för att utföra diverse arbeten.

Obegränsad arbetstid och 50 kr. i årslön.
Vi ha försport att Janne Hägbom haft åtskilligt att styra med i Tingstäde socken, varför vi självfallet passa på att fråga honom litet om forna tider. Herr Hägbom har således ordet: — De’ var på 1870-talet, som jag kom hit till Tingstäde. Jag fick då plats som dräng vid Lunds. Innan jag kom dit, var jag hemma hos min far i Hellvi, där jag också som liten pojke och i många år framåt var orgeltrampare i kyrkan. Egentligen ville jag ut på sjön, men de” sa far ifrån om, att han tyckte det var bättre att bli bonde än sjöman.
— Först när jag kom till Lunds, rade jag 50 kronor om året i lön och 3 kr. i klädpengar. På den tiden vardet förstås obegränsad arbetstid och rätt mycken vaka om nätterna, därför att vi hade vattensåg och kvarn att se till. Så småningom fick jag ju högre lön, så att jag kunde lägga undan en del och sätta bo. Jag gifte mig med dottern på gården och stannade kvar där, till dess jag började längta efter egen gård. Och när ett tillfälle yppade sig att komma över en jordlott vid Bryor, så fick jag hjälp med köpeskillingen.
Herr Hägbom, som har ett utomordentligt gott minne för alla detaljer, talar utförligt om gårdens utveckling och arbetet där under hans tid, då han ensam fick sträva sig fram genom att bygga och odla, så och skörda. Det dröjde ej heller så länge, förrän hans duglighet blev anlitad för kommunala värv och andra uppdrag.
— Något ordnat skolväsen rIanns ju inte i min barndom, fortsätter hr Hägbom, men det kom en gång en person, som de kallade för kandidat, till socknen och han gav lektioner i räkning, läsning och skrivning för två kronor i månaden. Då passade jag på att lära mig läsa och skriva och räkna. De kunskaperna fick jag sedan tillfälle att begagna och förkovra, ty en vacker dag, då det varit stämma i socknen, kom svärfar och talade om, att de valt mig till kommunalordförande. Det hjälpte ju inte att protestera mot beslutet, utan jag var helt enkelt tvungen att sätta mig in i socknens angelägenheter.
— Jag hade emellertid länge funderat över, om vi inte skulle kunna få igång ett mejeri, för det var gott om mjölk på gårdarna, men mjölkpriset höll sig till 5 á 6 öre litern, vilket var för litet, om det skulle löna sig att producera mjölk.

F. lantbr. Janne Hägbom.

Vi få sedan höra hur man en lång tid förgäves arbetade för att få fram en lönande mejerirörelse, men också att fortsatta ansträngningar slutligen kröntes med framgång.
När järnvägen skulle dragas fram från Visby till Tingstäde, måste naturligtvis sockenborna i Tingstäde taga ställning till saken. En stämma hölls för att besluta om järnväg eller ej. Det visade sig då att flertalet ej ville ha någon järnväg, men eftersom det röstades efter fyrk, beslöts att 30,000 kr. skulle ställas till järnvägsföretagets förfogande. Protokollet över det fattade beslutet, vilket tillställdes järnvägsbolagets styrelse, var dock så avfattat, att denna betackade sig för att draga järnvägen fram till Tingstäde.
Efter någon tid lyckades hr Hägbom återupptaga förhandlingarnaom järnvägsbygget; och så hölls en extra stämma. Järnvägen begärde nu fri mark, vilket också beviljades, då banan skulle dragas fram över marker, som voro tämligen värdelösa. För bestridande av markexproprieringen anlitades sparbankens reservfond, ur vilken lånades omkring 3,000 kr. Och så blev det ändå järnväg till Tingstäde.

Då bör han vara bunden nog”, sa’ kungen.
Av den åldrige lantmannen fingo vi ovannämnda och många andra intressanta upplysningar. Han har ju också hunnit med litet av varje.
När han uppnådde 72 års ålder, blev han tyvärr så gott som blind, och måste frånsäga sig såväl sina kommunala uppdrag som ”sin tjänst i Tingstäde sparbank. Efter genomgången operation blev synen på ena ögat så pass återställd, att han ser ganska bra.
— De här glasögona är bra, säger hr Hägbom och: demonstrerar, hur han kan använda dem dels för att se på långt håll och dels på nära.
— Men på tal om uppdrag, så är jag fortfarande med i sparbanken och skriver mitt namn ibland. När jag blir 90 år — tillägger han skämtsamt — så skall jag väl avsäga mig även det uppdraget. Min far han var 105 år, innan han slutade sina dagsverken.
När vi be hr Hägbom tala om någon annan remarkabel händelse, som han varit med om, berättar han:
— När kungen och drottningen voro här sista gången, så var de också i Tingstäde kyrka. Och när de kungliga sett sig omkring, fick allmänheten tillträde. Jag ställde mig litet i skymundan bakom en grant klädd officer, men rätt vad det var så kom kungen fram och frågade vad jag hette och var jag bodde. Och det talade jag förstås om. 9Sedan talade jag också om, vad som hänt i bygden under senare år. När kungen hade hört på det, så pekade han. på en bild i kyrkan och frågade:
— Vad kan det där vara för en bild?
— Jo, sa jag, det är en stenbild som skall föreställa den bundne Hin Håle — eller Den onde. Då genmälte kungen, som alltid har lätt finna rätta orden:
— Då bör han vara ordentligt bunden.
Vid vårt besök vid Bryor var man just i färd med att spränga större jordstenar och bryta upp de mindre. Under dylikt arbete fann man nyligen en väl utförd stensättning, förmodligen efter en forngrav.
— Det var bara litet mylla innanför stenringen, säger herr John Hägbom, samt några benrester — men inte någon kassakista. För längre sedan hittade jag en mycket vacker guldring, som inlöstes av Statens fornminnesanstalt, annars har det varit ganska klent med fornfynd här.
Ett fornminne så gott som något är källan ”Lille Hamburg”’, ett vattenhål, varomkring traktens tidigaste bebyggelse säges ha begynt. Källan finns ännu kvar, och ger fortfarande gott friskt vatten.
T—a.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 juli 1938
N:r 173

En kollision mellan bil och tåg

inträffade i går eftermiddag i Tingstäde, då en från Furubjers kvarn kommande lastbil stötte ihop med järnvägens motorvagn, som då var på väg till Visby med dagens flygpassagerare från Stockholm. Lastbilen, en lärbrobil, hade lämnat sin last vid kvarnen och kom körande tom ut mot korsningen, där sikten är ganska dålig. Troligen har föraren ej hört motorvagnens signaler utan fortsatte över korsningen. Motorvagnen hann ej bromsa in utar träffade bakre delen av lastbilens flak. Bilen välte därvid på sida och lastflaket revs upp till en del. Motorvagnens främre del fick den yttre träbeklädnaden förstörd och då man ej ville ta risken att fortsätta resan ifall vagnen skulle ha fått några andra skador beslöt man att invänta det ordinarie kvällståget från Lär bro. Passagerarna med flyget blevo härigenom försenade ungefär 20 minuter. Skadorna på motorvagnen ha reparerats under natten och trafiken med den har återupptagits i dag Bilen fick ej svårare skador än att den kunde fortsätta på egen hand och inga personer skadades vid olyckan. Den ifrågavarande korsningen är emellertid en ful trafikfälla genom den dåliga sikten och för kort tid sedan höll en annan olycka på att inträffa där.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Juli 1938
N:r 167