Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Klinte socken födda 26, inflyttade 100, utflyttade 113, ökning 1; folkmängd 1,174;
Fröjel socken: födda 14, inflyttade 17, utflyttade 27, minskning 9; folkmängd 603;
Alskog socken: födda 7, döda 5, inflyttade 19, utflyttade 25, minskning 4; folkmängd 489;
Lye socken: födda 4, döda 8, inflyttade 24; utflyttade 23, minskning 3; folkmängd 292;
Roma socken: födda 21, döda 7, inflyttade 79, utflyttade 70, ökning 16; folkmängd 580;
Björke socken: födda 7, döda 3, inflyttade 29, utflyttade 26, ökning 7, folkmängd 206;
Rone socken: födda 16, döde 15, inflyttade 49, utflyttade 56; minskning 6; folkmängd 1,066.
Eke socken. födda 6, döda 2, inflyttade 16, utflyttade 20; folkmängd oförändrad 253.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 23 Januari 1889
N:r 10

Landsbygden. Rone.

(Bref till denna tidning.)
Rone, 15 Jan.

Straffvärdt okynne har här på några ställen inom socknen, troligtvis af pojkar, utöfvats, såsom fönsterrutors inslagning, dörrars aflyftanda af sina gångjern m. m. i den stilen. Ännu äro gerningsmännen ej ertappade.

Nykterhetssaken går sakta men säkert framåt här. I goodtemplarlogen har under hösten och julen nya medlemmar ständigt ingått. Denna loge är nu rätt talrik.

Ur djurverlden. Fjerde dag jul erhöll man en lamunge vid Rone gård. Det var märkvärdigt tidigt. Men än märkvärdigare är nog det, tyckes oss, att trettondagen kom en höna med kycklingar krya och vid god vigör. Detta är inga ankor, som man säger, — Svanor hafva i flockar nu under dagarna flyttat från norr till söder.

Menskligt elände kan vara af många slag. Har i socknen finnes ett sjukt barn, byars sjukdom knapt kan beskrifvas. Den består i huden med torra sårnader, utan att läkare kunnat bota det onda. Man är nu betänkt på att söka få in barnet på någon vårdanstalt.
En ung man, som i sju år suttit inne i värk och vånda med ett sjukt knä, blef för en tid sedan rask och uträttar nu hvilket arbete som helst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 16 Januari 1889
N:r 7

Prestbrist råder för närvarande på Gotland.

Med anledning häraf ha v. pastorer ej kunnat förordnas hos kyrkoherdarne O. Klintberg i Veskinde och K. O. Söderström i Rone. Den förre kommer dock från staden att beredas tillfälligt biträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Januari 1889
N:r 2

Från landsbygden. Rone.

(Bred till Gotl. Allehanda.)
Rone, 23 Dec.

Tvänne tillbud till eldsvåda ha yppats hår i socknen helt nyligen men i tid blifvit afvärjda, Det ena var hos en arbetarefamilj, der barnen, tre till antalet, lekte inne ensamma. Modren hade afitlgsnat sig på en kort stund och under tiden toga de små sig det orådet före att bära aska ur spleen upp i sängen. När nu sängkläder och halm fattade eld gick den äldste ut och tillsade sin fader, som lyckligtvis var i egendomens ladugård tillstädes. Då alla karlarna kommo var rummet nu fyldt af rök, hvarur de små halfqväfda rycktes ut. Sängen blef ock förstörd men elden släcktes.
Det andra tillbudet inträffade vid em by nere i socknen, der en tjenstepiga satt ett ljus i sängkronan samt lagt sig och somnat utan att släcka ljuset. Om natten väcktes hon af en stark rök och steg upp för att med husfolket rådgöra hvar den hade sitt uppskof. Det befanne då att det var i hennes egen steg, der halmmadrasser och en del kläder redan förkolnat. Ljuset hade fallit ned i sängen och antändt.
Som kyrkh. Söderström, ehuru till min förvåning väl sent, tagit till orda emot ett meddelande af 20 Nov., deri han påstår att fyra stora osanningar influtit får jag bedja red. ofördröjligen införa följande
Svar.
Jag vill bemöta punkt för punkt.
1:o) Begreppet stor kan hor olika personer vara något olika. Då en annan förevisare för några år sedan här i skolan förevisade en panorama, voro åskådaren icke hälften mot nu. Dessutom bevisa inträdesafgifterna intet, emedan många godhetefullt nog insläptes utan att betala.
2:o) Att tillkännagifvandet ej skedde från predikstolen berodde på en omkastning i sista ögonblicket. Så var emellertid ämnade. Det kan för fiffigt qvitta lika, hvar det skett. Uppgiften lade ej vigt vid stället. En inom vårt samhälle aktad person uppgafddet så och jag trodde honom.
3:o) I denna punkt har icke sagts att pastor att skolrådeledamöternaa protest i någon mån der skulle, haft sin upprinnelse. Det måtte bero på förbiseende att detta stamplats som osanning.
4.o) Skolrådsledamöterna yrkade på dörrens stängande och salens utrymmande. Detta är sanning och det är hufvudsaken, hvilket ej heller af pastor förnekas.
Härefter frågas: hvad återstår då såsom fullt sanningsenligt?
Derpå svåras det återstår som sanning:
1) att förevisningen verkligen ägde rum;
2) att pastor tillåtit den utan skolrådete hörande;
3) att tre eller fyra skolrådsledamöter voro missnöjda;
4) att duell yrkade ealens utrymmande;
5) att detta nekades och kunde val ej annat på grund af tillkännagifvandet och
6) att pastorsembetet ej klandrades för detta, ej heller yttrades ens en half mening om att förevisningen vore underhaltig.
Brefskrifvaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104

Prestexamen aflades i lördags

inför domkapitlet af P. Kristiansson och K. Efneander, hvilka komma att prestvigas i domkyrkan annandagen efter slutad högmässogudstjenst.
Kapitlet har tillika missiverat Kristiansson såsom embetsbiträde ät kyrkoherden Alfvegren i Ejsta och Husander i samma egenskap till kyrkoherden Söderström i Rone. S. m. kandidat J. A. Timander, som för närvarande tjenstgör på sistnämda ställe, kommer att från och med 1 Januari 1889 sköta pastoralvården i Vall.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 December 1888
N:r 103

Till tullvaktmästare

vid bevakningen i Rone efter aflidne J. K. Ronström har utnämts e. o. tullvaktmästaren Olof Petter Larsson i Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 December 1888
N:r 102

Väghinder.

Onsdagen 19 i denna månad kommer den bro å allmänna vägen från Hemse till Rone kyrka, midt för Hulte gård i Hemse, att omläggas, till följd hvaraf sagde väg då blifver ofarbar; i stället kan vägen från Alfva skolhus till Rone begagnas.
En bro å allmänna vägen emellan Burge och Boxarfve gårdar i Levide socken kommer att rifvas och omläggas torsdagen och fredagen 20 och 21 dennes, under hvilka dagar nämda vägstycke blir ofarbart.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 December 1888
N:r 100

Mönstring nr 187.

Beväringsmän tillhörande Hemse kompaniområde nr 187 erinras om
Mönstring å Stånga malm den 14 dennes kl. 8 f. m. med dem från Fardhem, Linde, Lojsta, Lefvide, Gerum, Alfva och Hemse socknar, och
den 15 dennes kl. 8 f. m. med dem från Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau socknar.
Hemse den 6 December 1888.
Axel Leatz,
Befälhafvare för Hemse kompaniområde nr 187.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

En liten skonare

vid namn Familie, trälastad och kommande från Riga törnade natten till 4 dennes under rådande stark tjocka utanför Rone. Däckslasten kastades öfver bord och är fartyget nu flott, samt har inkommit på redden till Rone, der lasten antagligen kommer att lossas.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Från landsbygden. Rone.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Rone, 30 November.

Burskretsen
har haft möte i Rone skolhus. Sedan mötet öppnats på öfligt sätt, gåfvos tvänne lektioner, nämligen i bibl. historia af skoll. O. N. Lindgren, Burs, och i åskådningsöfningar af lärarinnan Ottilia Cederlund, Ronehamn. — Såsom diskussionsämnen hade uppståtts två frågor:
1:o Äro s. k. blindkartor oundgängliga åskådningsmaterial vid den geografiska undervisningen? och
2:o Är det till något gagn för hem och skola, att Folkskolestadgans 51 paragraf angående skoltvånget strängt tillampas?
Bägge frågorna inleddes af skoll. K. Qviberg, Garda. Efter en liflig öfverläggning antogs såsom svar på företa frågan följande resolution:
Blindkartor äro visserligen icke oundgängliga, men val nyttiga såsom utgörande ett medel, hvarigenom barnets uppmärksamhet sporras och dess iaktagelseförmåga och lokalsinne öfvas.
Såsom svar på den andra frågan antogs den deröfver förda diskussionen, af hvilken halvtideakligen framgick, att de i paragrafen nämda förberedande åtgärderna, varning dels af skolrådets ordförande, dela af hela skolrådet äfvensom förhörs anställande med de barn, som föregifvas erhålla undervisning i hemmen, borde tillämpas nå strängt som möjligt. Nyttigt ansågs äfven vara, att föräldrarna gjordes oppmärksamma på lagens innehåll, emedan mångas pliktkänsla rörande deras barns skolgång derigenom skulle väckas, Äfvenledes borde man låta sig vara angeläget, att mån, som verkligen intresserade sig för skolan, invaldes i skolrådet, samt att föräldramöten anordnades. Men äfven paragrafens sista stadgande, barnens skiljande från föräldrarna, ansågs böra vinna tillämpning, dela emedan detta stadgande såsom varande lag borde efterföljas, dels emedan gent emot tredakan hos en del föräldrar som mera se på min egen tillfälliga fördel än på sina barns bästa och gent emot hvilka barnens rätt bör skyddas, ingen annan åtgärd bjelper, och dela emedan det på många skulle verka helsosamt att i detta fall se verkan af lagens etränghet. Dock borde denna sista åtgärd vidtagas blott i yttersta nödfall; ty om paragrafen i denna del strängt tillämpades, uppstods fatt afvoghet från föräldrarnas sida mot skolan, hvarjämte kommunerna finge underhålla i skolan en mängd barn af mindre bemedlade föräldrar.
Beslut fattades att ett möte skall hållas i början af hvarje termin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 December 1888
N:r 97