Hur förbereder ni julen?

Radion oskattbar för Sandöborna. — Alla väntar på snön.
— Vad håller ni på med i kväll, lydde frågan som vi kastade ut lite här och där på kvällen före dopparedan. Jo, nu börjar det arta sig till jul, var svaret, fast man saknar allmänt
snön, som ju är ett av julens viktigaste attribut. Annars behöver man inte sakna någonting vare sig andligen eller lekamligen. Affärsmännen har gjort sitt med att leverera julmat och julklappar och kyrkorna stå nu redo för en stor högtid, årets största.
— Det är sjätte julen jag firar på Gotska Sandön, berättar fyrmästarfrun Anna Karlsson och just nu har jag bakat de traditionella julkusarna. Den 18:e kom vår julbåt med alla julsaker — mat, klappar, böcker och tidningar — så det kommer inte att saknås någonting på julborden här ute. Vi är 13 personer som firar julen här, tre familjer med tillsammans fem barn samt två ungkarlar, och det blir förstås efter den gamla ordningen. Julaftonen firar vi var och en på sitt håll och på julmorgonen går vi upp och tänder granarna, dricker kaffe och hör på julottan i radio. Ja, hade vi inte radion så var vi tämligen långt borta från allt det som rör sig i världen, den har varit och förblir en välsignelse för oss som måste bo på sådana avskilda platser.
Någon julhare har vi inte fått tag i för det har blivit ont om dem här på Sandön, men vi har skinka, sylta, lutfisk och som sagt julkusar …

Lax och lammstek på matsedeln vid Långhammars.
På den fåröska utposten Långhammars ligger två ensamma gårdar med nakna strandhedar på tre sidor och havet på den fjärde. Det är nära en halvmil till närmaste landsväg och inemot milen till kyrkan, — Inga bilar vill ta sig hit genom de besvärliga hägarna så vi cyklar väl som vanligt till julottan, säger fru Ester Larsson, som sedan många år är bofast därute. Ungdomarna brukar gå så de får upp i tid eftersom ottan är kl. 6.
Julfisken har pojken ordnat åt oss för han är laxfiskare, annars är det ont om färskt i sjön och många får hålla sig till lutfisken. Så har vi förstås vår traditionella ”lambastaik” och annat smått och gott som hör julen till. Risgrynsgröten får vi vara utan men vad gör det när man kan få så mycket annat och får vara frisk för övrigt.

Bråda dagar för prästerskapet.
— Jag har funderat en stund på Johannesevangeliets text, som jag skall predika över i helgen. Det fordras lite meditationer över just denna texten för jag vill ha fram ett inträngande och värdefullt budskap till mina församlingar, svarar kyrkoherde Anders Wernberg i Othem på vår fråga.
— Det blir fyra predikningar i helgen med första ottan redan kl. 5,30, men det stannar inte bara vid gudstjänsterna. Julen är ju hemmens högtid framför alla andra, då familjer och SE samlas, och då passar man också på med vigslar och barndop. Särskilt annandagen är en stor förrättningsdag och så är det också i år, dock inte så mycket som för några år sedan då jag hade sju barndop och två vigslar på den dagen.
I jultiden har alla människor en särskild känsla för traditionen och även för de kristna värdena. Förra året var det överfullt i båda julottorna så att folk fick stå i gångarna och säkert blir det många kyrkobesökare också denna julhelg sedan det nu finns kyrkbussar från Slite till både Othem och Boge kyrkor.

En trött men lycklig järnvägsman.
— Hur blir julen för en järnvägsman? Konduktör Sven Landgren i Visby svärar med ett leende som hörs i telefonen.
— Jag är fri under hela julen fri för första gången på trettio år och då förstår ni att det känns skönt.
— Men brukar ni inte byta av varandra i helgdagarna?
— Jo t, var och en har ju sitt pass att sköta, men för mig ordnade det sig så lyckligt att jag hade en bit semester kvar och fick ta ut den fr. o. m. i dag till nyårsafton.
Det har varit en ovanligt jobbig höst — först betorna med tåg dag och natt och sedan alla resande, som varit flera än någonsin tack vare de snabba resorna med rälsbussarna. Så nu skall jag först sova och sen skall vi fira en trygg och lycklig jul.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Val av småskollärarinna i Alskog.

Vid ordinarie kyrkostämma i Alskog på lördagen valdes vik. lärarinnan i När, fru Solfrid Lithberg till ord. småskollärarinna i Alskog med 13 röster. 12 röster tillföll fru Lisa Hansson-Knutas, Othem, och 2 röster fröken Rakel Jarl, Norrlanda.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 December 1946
N:r 298

Bröllop.

I lördags sammanvigdes i Gamleby kyrka rättaren Ingemar Mattson, Eldslösa, Gamleby, och fröken Ebba Eriksson, Gamleby, tidigare bosatta i Havdhem. Vigselfärrättare var kyrkoherde Olle Andersson. Bruden bar Gamleby kyrkas brudkrona.
— I Rute prästgård sammanviges på lördag stenarebtaren Stig Pettersson, Lärbro, och fröken Sonja Engström, dotter till fru Augusta Engström, File i Othem. Vigseln förrättas av prosten Anders Hedwall.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 December 1946
N:r 296

Jordfästningar.

Till den sista vilan vigdes fredagen den 13 dennes stoftet efter f. hemmansägaren Jakob Johansson, Storms i Vamlingbo. Vid samlingen i hemmet före avfärden till kyrkan hölls andaktsstund, varvid korta betraktelser köllos av komminister Thure Åberg och pred. Nils Jakobs. Efter färdepsalm fördes kistan i procession till Vamlingbo kyrka, . där den inbars under det att kantor Erik Esklund utföide en sorgmarsch. Pred. Jakobs sjöng därefter en solosång. Efter ps. 567, ”Snart ligger bojan krossad”, höll pastor Åberg en betraktelse utgående från teatoiden ”Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid efter ditt ord, ty mina ögon hava sett din frälsning”. Efter talet följde jordfästningen samt valda bibelord. Sist sjöngs ps, 55: 3-4, ”Han tårar fälla skall som vi”.
Under sorgemusik utbars därpå kistan och sänktes i graven. Här nedlades en rik blomstergärd till den hänsovnes minne och sist lyste pastor Åberg frid över griften.
— En stämningsfull begravning ägde rum igår middag, då stoftet efter förre lantbrukaren Carl Johan Widegren, Hästnäs, fördes till den sista vilan. Jordfästningen, som förrättades i Östra gravkapellet av domkyrkokomminister Nils Öberg, inleddes med ps. 35: 1-2, varpå officianten höll ett anslående griftetal,” utgående från Jes. 9: 2. Efter jordfästningen sjängs ps. 55: 4, varpå kistan utbars under det att kantor Carl Bendedelin utförde sorgemusik på orgeln. Gravsättningen ägde sedan rum på Norra kyrkogården. En rik blomsterskörd hade sänts till båren. Bland kransarna märktes en från folkskolestyrelsen i Visby (blågula band: Tack för plikttroget arbete). Till sist lyste pastor Öberg frid över vilorummet.
— En stämningsfull begravning ägde rum i Othems kyrka igår, då stoftet efter änkefru Hanna Ahlberg, Slite, vigdes till gravens ro.
Samling skedde på Lundbergs pensionat i Slite, varpå kyrkoherde Anders Wernberg ledde en andaktsstund i sorgehuset. Processionen gick därefter till kyrkan och kistan inbars i templet under det att kantor Elis Hanson utförde en orgelkoral av Lindberg. Därefter sjöngs ps. 586: 1-2 innan kyrkoherde Wernberg höll ett gripande griftetal och förrättade jordfästningen. Härpå följde ps. 595: 4-5 och därefter bars kistan under orgelmusik ut på kyrkogården, där den bortgångna sänktes till vila jämte maken, förre tullmästaren C. V. Ahlberg, Slite.
Vid graven minnestalade den avlidnas söner, tullmästare John Ahlberg, Slite, och kamrer Georg Ahlberg, Visby, för de anhöriga, lantbrukaren Gustaf Pettersson för släkten och vännerna samt vidare lotsförman K. A. Dahlbeck för vännerna i Slite. En myckenhet kransar och blommor hade sänts till det sista vilorummet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 December 1946
N:r 296

Gotlands Lokalavdelning av Rädda Barnen.

Gåvor
ha under tiden 1 maj-10 dec. influtit från följande:
Systemaktiebolaget i Visby 694: —, 2 DBV:ster i st. f. vårmiddag 7/5 30: —, Onämnd, Follingbo, 10: —, Fru Ingeborg Andersson 50: —, Fru Maria Hallden 10: —, D. & D. S. 20: —, Läroverksfruarnas syjunta 9: —, Slite Båtklubb, behålln. av fest 300: —, Klass 4 A. Solbergaskolan 15: 10, Skolbarnen i Väte 52: —, Källunge missionssyförening 150: —, Kollekt i Fardhems kyrka 25/3 264: —, Midsommarfest i Fjäle, Mästerby 337: 57, Emil Hultberg, Bro, 50: —, Gislauser syjunta 40: —, Kollekt i Dalhem och Halls k:or 19/4 80: 49, fru Nanna Eriksson 210: —, Fårö Koop. kv.-gille 25: —, Rest av insamling i Follingbo till Rädda Barnens leksaksinsamling 8: 76, Ink. av skolbarnens i Väte trädgårdsland 55: —, Ins. av skolbarn i Alskogs ,förs. 262: — Fröken Olga Bjärstig 10: —, Ins. i Tingstäde f. inköp av leksaker till Europas barn 58: —, Kollekt i Othems k:a 51: 82, Fest i Hemse 8/11 475: —, Kollekt i Bunge k:a 6/11 111: —, Onämnd, Grötlingbo, 10:—, Ins. inom Garda socken 500: —, Onämnd När 1: —. Fru Betty Andersson. Bäl. 5: —, Fr. Hulda Norrby 50: —, Ins. vid stickafton i Gerum 52: —, Hejde Lotta-grupp 118: —, Slite soc.-dem. kv.-klubb 36: —, Missionssyföreningen i Bäl 50: —, Syster Astrid Larin, Klintehamn, 5: —, Fröken Eva Grefberg, Klintehamn, 5: —, Okänd, Klintehamn, 5: —, Gothems kyrkliga ungdomskrets 50: —, Gothems Lutherska syförening 50: —, Sykretsen ”De fem” i Klinte 15: —, Syringen, Fårösund, 25: —. Summa kronor 4,355: 74.
Enligt givarnas önskan ha medlen så fördelats: till Europas barn 1,009: 76, till Tyskland 59: —, till Wien 59: —, givet utan förbehåll 3,227: 98.
Amstetten 12 nov. 1946.

Ärade fru Nylander.
Det är mycket mycket tråkigt att Ni inte fått något brev från oss som tack för den stora gåvan av linne och kläder. Då allt detta kom blev vi först alldeles mållösa. Vi kunde inte alls förstå, att det ännu någonstans fanns så underbara och präktiga saker och särskilt djupt grep det oss att det finns ett folk, som vill skänka bort så dyrbara gåvor.
Vi skrev också genast ett brev med vårt tack men det har, som vi nu se, inte kommit fram. Det känns mycket smärtsamt för oss, men det går nu tyvärr into att ändra. I varje fall vill vi nu säga ännu ett stort och varmt tack och vi skall be till Gud att han skyddar och välsignar Gotland med dess goda människor och bevarar dem från all nöd.
Vi delade först ut en del av de präktiga sakerna till barnen och alltsammans förde med sig stor glädje. Barnen blev förtjusta och mödrarna blev djupt rörda och tacksamma, då de inte ens för pengar kan få tag i någonting och då många barn inte längre ha något att ta på sig så att de kan gå i skolan.
Därför be vi eder, ärade fru Nylander, att framföra vårt varma tack till adla ädla välgörare, som skänkt så mycket till de stackars barnen i Amstetten. Vi be för er att Gud skall göra er alla lyckliga.
Med stor och tacksam och uppriktig högaktning tillgivna M. Romana Puhm.

Med Rädda Barnens Minneskort
ha följande överlämnat gåvor: Landshövding och Fru E. Nylander, Apotekare och Fru N’ Sandström, Fru Ebba von Corswant, Fru Greta von Corswant, Fru Agnes Dahlbäck, Fröken Elsa Fahlström, Fru Elisabeth Ihre, Fru Maria Pettersson, Landsfiskal och Fru Thure Holmquist, Bankdirektör och Fru K. Hellsing, Kyrkvärden Karl O16ns släkt och vänner, överste och Fru Gösta Hult, Fröken Ebba Hult. Fru Martha Lindquist, Fröken Laura Stålhandske, överstelöjtnant och Fru Otto Stålhandske, Kamrer och Fru Arne Lindström, Redaktör och Fru Gösta Storm. Summa kronor 610: —.

Med Rädda Barnens Hyllingsadress
har genom ”Vännernas insamling gen. skräddarmästare Axel Nilsson”, Fru Alice Pettersson, Fru Lisa Angelöw och Herr Enock Andersson influtit kronor 35: —.

Rädda Barnens Sykampanj för Europas barn.
under april och maj månader till förmån för Barnhemmet i Amstetten gav ett glädjande gott resultat. Den 3 juli sändes 2,120 plagg, och att gåvan kommit fram, därom vittinar här nedan i översättning återgivna brev från barnhemmets föreståndarinna.

Rädda Barnens leksaksinsamling
rönte livligt deltagande. I stadens leksaksaffärer stodo lådor som fylldes med paket i 100-tal„ från skolklasser, från syjuntor och från många av våra sockenombud ha kommit rara dockor och trevliga leksaker, från verkstadsskolan 2 stora kartonger byggklossar.
Under höstens 7 stickaftnar på Lotta-lokalen och till många medhjälpare på landsbygden har garn utlämnats. Raggor, slipovers och tröjor med långa ärmar ha stickats och lämnats in. 275 par raggor, 74 slipovers och 19 pullovers ha under november och december sänts till Europas barn.
Lokalavdelningen avsände den 18 nov. 200 kg. med följande innehåll: 7 kart. kläder, 8 kart. leksaker, 1 låd , med 30 kg. honung.
Den 6 dec. avgick 5 kart. kläder och 1 kart. leksaker. Med denna sändning följde 1,100 kg. matvaror, insamlade inom Mästerby församling gen. kyrkoherden till Krigsvärnlösa barn i Finland.
Föreningen Rädda Barnens Centralstyrelse och Gotlands Lokalavdelning av Rädda Barnen be att få framföra ett hjärtligt tack och en varm erkänsla till var och en, som godhetsfullt skänkt tid, krafter och pengar till Lokalavdelningens verksamhet för Gotlands hjälpbehövande och Europas nödlidande barn.
Då det är oss omöjligt att personligen nå alla, som hjälpt till med sömnad, stickning och leksaksiinsamling, bedja vi härmed att till enskilda och föreningar, skolklasser och syjuntor få framföra vårt varmt kända tack för all god hjälp.
Visby den 15 december 1946.
GOTLANDS LOKALAVBELNING AV RÄDDA BARNEN
Anna Nylander, ordf.
Stina Sandström, kassaförvaltare.
Maria Stålhandske, sekr.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 19 December 1946
N:r 295

Lärbro hade — 14 grader i natt.

Gotland har fått en ordentlig köldknäpp i natt — åtminstone i inlandet, där man från flera platser meddelat, att temperaturen sjunkit under 10-graders-strecket. Kallaste rapporterade temperaturen hade Lärbro med —14 gr., Tingstäde 12,5 och Buttle knappt 11 grader. Vidare uppmättes temperaturen kl. 8 i dag på morgonen till — 8 i Othem o. på Sandön, 7 i Roma, 4 i Visby, 3 i Fårösund, 2 på Karlsöarna och vid Hoburgen samt 1 grad vid Östergarn och på Fårö.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 December 1928
N:r 292

Lärarinnetjänst.

Till den ledigannonserade ordinarie lärarinnetjänsten vid Alskogs småskola hade vid ansökningstidens utgång trenne sökande, vilka alla äro behöriga, anmält sig, nämligen fru Solfrid Lithberg, Visby, fröken Rakel Jarl, Norrlanda, och fr. Elsa Hansson-Knutas, Othem. Om förslag hinner att godkännas av myndigheterna är valet utlyst att äga rum vid tredje ordinarie kyrkostämman den 21 december.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Othemsbygden har nu flera småindustrier.

Cementtegel, murbruk, kalk och snickerier ha god avsättning. — Ung snickare kan göra 28 fisklådor i timmen.
— Jag är trafikbilägare från början och hade mjölkkörningen om hand, men så ville jag ha litet fyllnadskörning för bilen om eftermiddagarna och började då med murbrukstillverkning. Det stod inte länge på förrän efterfrågan blev så stor att jag måste skaffa en bil till för att få ut allt bruk till kunderna och i somras fick jag ha tre bilar i gång. Så nog har det blivit ”fyllnadskörning”…
Det är fabrikör Alrik Jacobsson i Othem, som berättar om hur hans lilla industri på Hässlebackar kommit till och utvecklats under ett enda år, och det är något som är betecknande för hela den småindustri, som på senare år vuxit upp i öyre köpingen. Där bor nu 600 personer och där råder minst lika stark utveckling som i själva Slite.
Småindustrin i Othem har nu rätt länge haft fast fot på de s. k. Hässlebackar, halvvägs mellan Othems kyrka och Slite vid vägskälet till Boge, och det ser ut som om företagarna trivs där. Det kommer nya efterhand och nu finns där både snickareverkstad, kvarn, spånt och såg, tegelbruk och murbruksfabrik samt kalkugn.
Men det finns också ett nytt område, där utvecklingen går raskt framåt, och det är Othems kors. Ända till för några år sedan fanns det bara en liten stuga och en gammal såg vid själva vägkorset men i dag är landskapsbilden en helt annan. Nu finns där ett tegelbruk och detta har i sin tur lämnat materiel till 5-6 bostadshus på området norr om vägkorset, där tomtindelning skett.
Och om några år kan man vänta bebyggelse också på södra sidan av vägen: Ju§t nu håller vägförvaltningens folk på med att räta ut kurvorna vid trafikknuten och vägen får därvid en sydligare sträckning. Området söder om landsvägen utgöres av Othems prästgårds Storhagen och en tomtavstyckning har redan planerats här för att fullföljas så snart vägomläggningen är klar.
Vi räknar med att Othem kors skall bli ett bostadscentrum så småningom, säger kyrkoherde Anders Wernberg, som berättar för Allehanda om avstyckningsplanerna. Troligen blir det så att cementindustrien i Slite får söka sitt råmaterial på längre håll och då blir denna plats en central bostadsort. Vidare skall vi hoppas att småindustrien kommer att växa och då behövs det flera bostäder också för dem som är sysselsatta där. Kommer det sedan så småningom en affär till platsen så har vi faktiskt fått ett nytt litet centrum i köpingen.

Första tillverkningen skedde under bar himmel.
— Vi började här uppe i fjol höstas, berättar fabrikör K. G. Olof ss o n, som äger det lilla tegelbruket vid Othem kors, och i första början stod vi och slog tegel under bar himmel, tills vi fick så mycket att vi kunde bygga upp en ångkammare och få våra maskiner under tak.
— Verksamheten här omfattar licenstillverkning av s. k. Vibroblock och råmaterialet till dessa finns lyckligtvis inom kommunen. Cementen får vi givetvis från fabriken i Slite och gruset finns vid Sojdbro en fjärdingsväg borta. Fabrikens placering här beror främst på kraftförsörjningen men också ur kommunikationssynpunkt ligger den här hörntomten bra till. Transporterna går nästan uteslutande pr bil och kundkretsen sträcker sig nu från Fårösund i norr till Barlingbo i söder.
— Beställningarna på tegel blev större än vi kunde räkna med och för att stå bättre rustade till ett annat år håller vi på med ett tillbygge, som ger dubbelt så stort torkrum samt dessutom ett matrum för de anställda. Fyra man är nu i arbete och sommartiden behövs det ytterligare förstärkning för att klara leveranserna. Upp till 700 tegel pr dag har vi kunnat producera när vi kört för fullt. Tillverkningen framdeles kommer givetvis att fortfarande inriktas på tegel men jag hoppas kunna bygga till så småningom och ev. få plats med någon annan produkt om så skulle visa sin lämpligt.
Ett mindre parti slaggplattor har jag slagit för hand nu i höst, också det rena sliteprodukter med slagg från Kraftverket och cement från fabriken, och de går bra till mellanväggar och isolering.

Dålig telefonförbindelse försvårar arbetet.
— Något som emellertid försvårar vår kontakt med allmänheten är de besvärliga telefonförbindelserna för denna del av kommunen, framhåller hr Olofsson. Antalet abonnenten vid Othemarsväxeln har fördubblats på sex år men ingen ny linje har kommit till och det blir därför mycket tid som går till spillo i väntan på att komma fram, både för en själv och för kunderna. Vi skall hoppas att Telegrafverket vill ha oss i åtanke så att förbindelserna pr tråd kan bli litet smidigare. Eftersom det nu blir nu tomtstyckning här uppe kommer ju snart flera ”nybyggare” hit och med dem också flera telefoner.

Liten skruddkvarn var fröet till småindustricentrum.
Bland de äldsta företagarna på Hässlebackar är kvarnägaren Sigfrid Pettersson, somhar utvandrat från Väskinde och slagit sig ned i det som nu blivit Othems första småindustricentrum. Han började 1939 med en liten skruddkvarn, sedan kom sågen till och ett år senare köpte han också spånthyvel. 1941 byggde han ut kvarnen ytterligare till fullständig kvarn och av den ringa begynnelsen har nu blivit en rätt stor anläggning, som bär tydliga spår av att ha vuxit en bit i sänder. Just nu står kvarnen inför en grundlig modernisering och två betydelsefulla delar i den nya utrustningen ha anlänt i dagarna efter lång väntan, nämligen en modern valsstol och en plansikt. Även själva inredningen skall göras om i kvarnen och bl. a. skall en lastbrygga anläggas till sommaren.
Traktens lantbrukare ha all anledning att vara belåtna med att kvarnen överhuvudtaget finns till och att den nu moderniseras är givetvis ytterligare ett plus. Sedan kvarnen i Slite lades ned hade man att välja mellan Vägome eller Gothem, när man skulle ha något malet och det blev alltså rätt långa transporter, en del bogebor hade också sin malning i Källunge. Vid den tiden hade hr Pettersson mjölktransporter om hand men så tröttnade han på åkan-det och slog till med kvarn och såg i stället, vilket han säkert inte har ångrat. Steg för steg har han arbetat sig framåt och det är just den rätta vägen för en liten industris utveckling.

Othems stenbackar ger förstklassig kalk.
”Den bästa kalken på Gotland bränner vi i Othem”, förklarar flera sockenbor, som är intresserade i byggnadsfrågor, och detta ger oss naturligtvis anledning till ett besök hos kalkbrännaren Ragnar Nilsson, som också håller till vid Hässlebackar och just håller på med att lägga in bottenlagret till en ny bränning.
— Det här yrket har gått i arv för far min var kalkbrännare i många år vid Länna och Klints, berättade han. Sedan kom jag också in i det här arbetet och var i tre år hos hr Björkegren vid Rings i Hejnum och skötte kalkbränningen där. Efterhand mognade planerna på något eget och 1939 slog jag till och byggde den här ugnen.
— Eftersom jag gör allt arbete praktiskt taget ensam blir det inte mer än 14-15 bränningar pr år. Flera av köparna vill att jag skall bygga ytterligare en ugn, men dels gäller det att få eldfasta tegel och dels hänger det på bränslefrågan. Det går åt i runt tal 35 kbm. grenved till varje bränning under 2 1/2 dygn, men när veden varit sur och vädret svårt har det t. o. m. behövts 46 kmb. På sommaren när vädret är bra kan det också stanna vid 30 kbm.
— Ugnen rymmer 16 ton råsten och av det blir det 8-8 ton packsten, som ofta försvinner lika fort som den plockas ut, särskilt på sommartiden då många byggen är i gång. Orsaken till att kvaliten blir fin är den att kalkstenen är särskilt finkornig här i trakten och för övrigt hänger det på noggrannhet i sorteringen av packstenen.
Sedan gäller det att som vanligt passa ugnen väl under bränningen och för att skydda ugnsmunnen har jag byggt ett litet skjul framför, som slutar tätt till och hindrar kallluften att komma in i ugnen. Konsten är att hålla sig vaken under de 2 ½ dygn som bränningen pågår, men också det blir en vana. Somnar man in några timmar när ugnen står i sitt bästa flor så kan man hälsa hem, för har värmen börjat gå ur stenen kan man inte få dit den igen, om man eldar aldrig så.

Fisklådor produceras på löpande band.
En modern och välutrustad snickeriverkstad hör också till småindustrierna på Hässlebackar i Othem. Det började med ett litet skjul där man spikade fisklådor men 1943 övertog hr Hilmer Olsson denna rörelse och utvidgade den till fullständig verkstad med modern maskinuppsättning. Nu i höst har rörelsen ånyo bytt ägare och den nye innehavaren är möbelsnickaren Bertil Larsson, vilken som bekant fick sin förra verkstad vid Långorre förstörd vid en häftig brand i somras. Nu har han spottat i närvarna på nytt och fortsatt sitt arbete på denna plats, varmed han har möjlighet att tillgodose sina gamla kunder med arbeten och skaffa nya.
— En betydande del av verkstadens arbete består av lådtillverkning för den gotländska fiskexporten och vi har f. n. fyra man i skogen för att skaffa virke till lådorna. Ett lager på omkring 1,000 stycken har vi också i beredskap och tillverkningen fortgår då och då, säger, hr Larsson.
— En duktig medhjälpare har jag i Bertil Lindstedt, som brukar ha ett 40-tal lådor klara till 3-tiden varje eftermiddag och som spikat 28 lådor vid en timmes intensivt arbete. En dag spikade han enbart lock till lådorna och kom upp till 300 sådana. Med två man på lådfabrikationen går det bra att få ihop 75 st. pr dag, förklarar hr Larsson och unge Lindstedt visade vid vårt besök att det inte var ”båg”, när han på 3 ½ min. plockade samman virke och slog ihop det till en färsk och fin fisklåda med mittstycke och lock.
Hr Larsson själv sysslar med köksinredningar och möbelsnickerier och med maskinernas hjälp kan man fort och lätt tillverka fönsterbågar, dörrar och andra byggnadssnickerier, varför framtidsutsikterna förefalla goda.

Cementrörtillverkning kommer nästa år.
— Avsättningen av murbruk blev mycket större än jag någonsin kunde räkna med när jag startade den 1 okt. 1945, omtalar fabrikör Alrik Jako b s s o n, som innehar den färskaste industrien vid Hässle. Högst 4-5 kbm. murbruk om dagen räknade vi med att kunna framställa, men i somras kom vi upp till 10 vissa dagar i högsäsongen och det blev knepigt att hinna med alla transporter, då vi måste hämta sanden i Stenkyrka.
I januari började vi med tillverkning av cementhåltegel och nu är det inalles sex man i arbete. Cementvaror kan komma till användning i många former och i somras gjorde vi t. ex. en uppsättning blomkrukor till trädgårdar. Efterfrågan var livlig och och nu har vi inte en enda kruka kvar. Till våren är det meningen att vi också skall börja med rörtillverkning, om nu de beställda maskinerna hinner hit i tid.
Det framgår med all tydlighet att den industriella verksamheten nere i köpingen smittat av sig också till kommunens övriga delar och att man gärna ser de olika företagen växa upp som förstärkning av samhällets ekonomiska ryggrad, råder det intet tvivel om. Märkligt är också att se hur en småindustri drar andra med sig, tills det såsom i detta fall blivit en hel liten klunga. En särskild utredning om ytterligare stöd åt köpingens småindustri har också bebådata och det är alltså tydligt att man från kommunalt håll vill hjälpa fram den nuvarande verksamheten till ökad omfattning och få andra tillverkningar till stånd.
Till andra kommuner som gärna skulle vilja se en sådan utveckling inom sina egna gränser skulle man kunna. säga : Gack och gör sammaledes.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 12 December 1946
N:r 289

Födelsedagar.

— Femtio år fyller i morgon fru Hilda Alm, Nyköping, maka till pastor Sigfrid Alm och tidigare bosatt i Visby.
— Åttio år fyller på fredag fru Selma Berggren, Otemars i Othem.
— I morgon fyller fru Ruth Rosenberg, Otemars i Othem, femtio år. Hon är maka till cementarbetaren M. Rosenberg.
— Förre kommunalarbetaren Karl Persson, Furulund, fyller i dag åttio år. P., som i många år varit kommunalarbetare i Visby och senast anstålld vid gasverket, har också varit aktivt verksam i arbetar- och nykterhetsrörelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Bröllop.

I Othems kyrka sammanvigdes i lördags bagaren Kurt Wallin, Slite, och fröken Vera Marja Nilsson, Endre. När brudparet intågade i kyrkan utfördes orgelmusik, varefter ps. 235: 1-2 sjöngs. Vigseln förrättades av kyrkoherde A. Wernberg, som även höll ett lyckönskningstal till de nygifta. Efter ytterligare psalmsång uttågade brudföljet under det att bröllopsmusik spelades på orgeln.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 December 1946
N:r 287