Dödsfall. Laura Maria Sofia Lundberg

Tillkännagifves att Gud till sig hemkallat Änkefru Laura Maria Sofia Lundberg vid Othemars i Othem onsdagen den 17 februari i en ålder af 80 år, 8 mån., 17 dagar; djupt sörjd och saknad af barn, barnnarn, släkt och många vänner.
Barnen.
Sv. ps. 487.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Februari 1915
N:r 42

Årsdagar.

I morgon söndag ingår kyrkoherde G. A. Gradelius i Othem sitt 70:de år, och på måndag fyller handlanden J. L. Kahlquist härstädes 84 år.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Februari 1915
N:r 42

Väg- och vattenbygnaderna i länet.

Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40

Lösöreauktion i Othem.

I anseende till hemmanets försäljning och ägarens afflyttning från orten låter landtbrukare Eliasson vid Ytlings i Othem, genom offentlig anktion som förrättas Lördagen den 20 februari kl. 10 f. m., försälja: 2:ne grofva arbetshästar, däraf 1 dräktigt folsto 1 unghäst i tredje året, fallen efter Irmus, 1 ungsto och 1 unghäst
andra året, båda fallna efter Othello, 3 st. högmjölkande kor, 1 tjur af låglandsras, 1 kviga, 2 kvigkalfvar, 1 dräktig sugga, 3 st. 5-månaders grisar, 25 st. höns, 3 st ankor, 1 lastvagn med vurst, flera arbetsvagnar, kälkar, mjölksläde, 1 kultivator, Plogar, harfvar, Cambridgevält 1 bethacka, 1 sladd, 1 slåttermaskin med skördaupparat, 1 hackelsemaskin, 1 vindmaskum, 1 rofskärningsmaskin, vrång- och toderhäckar, sättare, par- och enbetesedar, transportflaskor, mjölkspann, liverse handredskap, 1 del”inre lös3gendom, 1 parti betmassa och folerbetor m. m. m. Al mig kände vederhäftiga inropare erhålla anstånd med betalnmgen till 1 augusti 1915.
Stenkyrka i Februari 1915.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1915.
N:r 37.

Till befälharvare

å här hemmahörande skonertskeppet Birgit har från instundande seglationsperiods början antagits kapten L. T. Boman från Othem, efter kapten O. Karlström, som försålt sin lott i fartyget till hufvudredaren, lotsförman N. Friberg härstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 februari 1915
N:r 35

Lösöreauktion.

I anseende till hemmanets försäljning och ägarens afflytting från orten låter landtbrukare M. Eliasson vid Ytlings i Othem, genom offentlig auktion som förrättas lördagen den 20 februari kl. 10 f. m., försälja: 2:ne grofva arbetshästar, däraf 1 dräktigt fölsto, 1 ungsto och 1 unghäst i andra året, båda fallna efter Othello, 3 st. högmjölkande kor, 1 tjur af låglandsras, 1 kviga, 2 kvigkalfvar, 1 dräktig sugga, 3 st. ankor, 1 lastvagn med vurst, flera arbetsvagnar, kälkar, mjölksläde, 1 kultivator, plogar, harfvar, Cambridgevält, 1 bethacka, 1 sladd, 1 slåttermaskin med skördeapparat, 1 hackelsemaskin, 1 vindmaskin, 1 rofskärningsmaskin, vrång- och foderhäckar, sättare, par- och en betsselar, transportflaskor, mjölkspann, diverse handredskap, 1 del inre lösegendom, 1 parti betmassa och foderbetor m. m. m. m. Af mig kände vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 augusti 1915.
Stenkyrka i Februari 1915.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 februari 1915
N:r 35

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets 1:sta sammanträde; ordförande ord. domhafvanden.)
Han som begår hemfridsbrott i sömnen. Sjömannen Johan Oskar Melin från Hemmungs i Sanda står som belkant tilltalad för hemfridsbrott hos sjökaptenen Nils Jönsson å Klintehamn. Han hade en natt i somras, då klockan var ett, inkommit på sjökapten Jönssons gård, då fru Jönsson var ensam hemma, och tagit i fönster och dörrar i afsikt att komma in. Fru Jönsson hade af bullret vaknat, och sedan en stege rests upp mot huset, förmedelst hvilken en person praktiserat sig in på vinden, hade hon förskräckt rusat upp och hoppat ut genom ett fönster på motsatta sidan och väckt gårdsfolket. Då Melin märkte sig vara upptäckt, hade han hållit händerna för ansiktet och flytt öfver ett plank och sprungit han.
Målet förekom nu åter hvarvid Melin som f. n. är ute på sjön, liksom vid förgående rättegångstillfällan företräddes af sin fader. Denne vidhöll sina förut meddelade uppgifter, att sonen var sömngångare. Han mindes aldrig hvad han under dylika »sömnvandringar» utförde. Dock ville han nu medgifva att sonen vid tillfället varit berusad. Det hade kommit i dagen, att han aftonen före hemfridsbrottet druckit konjak, i hvilken blandats sprit. Han hade sedan lagt sig vid vägen och insomnat, men hvad som sedan tilldragit sig visste Oskar Melin ingenting om. Han kunde således icke medgifva, hvad som lades honom till last.
Några läkarebetyg, utvisande att Melin skulle lida af sömngångarsjuka, kunde ej förebringas, då två läkare, till hvilka Melin vändt sig med begäran härom, vägrat afge betyg; detta emedan de ej haft tillfälle studera sjukdomsfallet hos Melin.
Ett vittne hördes, som intygade, att Melin en gång kommit uppför trappan till vittnets bostad och ville komma in, sägande sig vara i Landskrona på ett där bekant, angifvet ställe.
Åklag., som var af den meningen, titt Melin icke var sömngångare, utan helt enkelt vid ifrågavarande tillfällen varit berusad eller möjligen blott spelat komedi, öfverlämnade målet, liksom äfven svar. Utslag afkunnas 8 mars.

För misshandel mot joden Israel Kosefsky från Visby står som bekant handl. Charles Blomgvist i Hafdhem tilltalad. Misshandeln hade skett vid Spenarfve i Hafdhem, dit K. inkommit med ett paket varor, som han radat upp på verandan för några karlar i gården, bland hvilka en sade sig viljs köpa nåra saker. Under tiden hade B., som ar ägare till gården, anländt och tillsagt K. att aflägsna sig med sina varor, hvilket tydligen ej genast föll K. i smaken. B. ledde då K. nedför verndatrappan och skulle, enligt stämningen, ha skickat sakerna efter samma väg.
Vid handläggningen af målat i går hördes tre vittnen, bland dem fjärdingsmannen Hafdell i Hafdhem, som brättade om hur det tillgick, då Krosefsky kommit till honom och bedt honom gå till Spenarfve och plocka ihop hans saker, detta emedan han själf icke vågade dit af fruktan att få stryk.
Utslag i målet faller 8 februari.

En kanonsalut med efterspel. Allm. Åkl. hade efter angifvelse af landtbrukaren Gustaf Nyman, Sjövik i Västergarn, instämt fiskaren Karl Nyman i Stelor och fiskaren Ernst Olsson i Ammor, båda i Västergarn, fiskaren Olof Siltberg och fiskaren Konrad Melin båda i Sanda, samt sjömannen John Viktor Gahnström från Othem med yrkande af ansvar för begånget hemrfridsbrott söndagen 27 december.
Angifvaren var personligen tillstäds, och svarandenas talan fördes af advokaten A. C. Stenmark.
Svarandena skulle nämda dag, då bröllop firades vid Sjövik å Västergarn ha aflossat fyra skott med en gammal skeppskanon som blifvit förd till platsen, hvarigenom efter första skottet fem fönsterrutor i gården sprungit och efter fjärde skottet sex rutor. Svarandena hade, sedan första skottet lossats uppmanats att aflägsna sig från gården, men det oaktadt fortsatte de med kanonaden, hvarigenom de i väsentlig grad inverkade störande på högtidens frid.
Svarandena framhölld, att de kommit till Sjövik för att »se brud» och ej alls i afsikt att verka fridstörande. De skulle vid tillfället varit nyktra. De erkände, att af dem vid tillfället avlossades fyra skott; Siltberg afsköt två Olsson tredje skottet, Karl Nyman hälpte till med att ladda fjärde skottet, under det att Malin och Gahnström ej tagit del i skjutningen. Melin hade dock hjälpt till med att föra skeppskanonen till Åkebro, några hundra meter från Sjövik. Ingendera Skulle emellertid fört krut till platsen.
Svarandeonbudet gjorde gällande att skjutningen vid bröllop på Gotland är en gammal tradition och äfven om seden ej direkt bör tagas i försvar, gör den ej anses brottslig.
Målet uppsköts till 8 mars.
Ofvannämde sjömannen John Viktor Gahnström från Närs i Othem hade instämt landtbrukaren Gustaf Nyman å Sjövik med ykande af ansvar för våld. Nyman skulle ofvannämda afton ha tilldelat Gahnström ett par kraftiga örfilar sedan han först med ord gifvit Gahnström och hans kamrater en kraftig läxa. Nyman bestred misshandeln. Sedan han förestält Gahnström dennes fridstörande beteende och Gahnström därvid visat sig påträngande och ohöflig, hade svar. endast fattat Gahnström i kragen och försökt köra bort honom.
Målet, som behandlades i sammanhang med föregående mål, uppsköts till 8 mars.

För fylleri var en person, hemmahörande i Eskelhem, instämd. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

För djurplågeri hade allm. åkl. instämt husbondesonen Oskar Ahlin från Kodings i Hemse. Haft hade vid plöjning användt en häst, behäftad med öppet sår i lokstaden, och visat tredska mot gifna tillsägelser att använda bringsele å djuret eller spara detsamma, tills såret blef läkt. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 januari 1915
N:r 8

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914 – 1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Hörsne med Bara: Födda 12 (7m. 5k.), döda 11 (5m. 6k.); inflyttade 27 (16m. 11k.), utflyttade 35 (17m. 18k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 454; minskning 7.

Klinte: Födda 20 (11m. 9k.), döda 15 (5m. 10k.); inflyttade 61 (25m. 36k.), utflyttade 96 (32m. 64k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 1,193 personer; minskning 30.

Fröjel: Födda 9 (4m. 5k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 11 (5m. 6k.), utflyttade 7 (3m. 4k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 520, ökning 9.
Pastoratets folkmängd 1,713; minskning 21.

Levide: Födda 13 (6m. 7k.), döda 7 (5m. 2k.); inflyttade 20 (8m. 12k.), utflyttade 26 (15m. 11k.); vigde 5 par: folkmängd 31 dec. 556; hvarken ökning eller minskning.

Gerum: Födda 1m., döda 3 (1m. 2k.); inflyttade 6 (4m. 2k.), utflyttade 19 (12m. 7k.); vigde 2 par; folkmängd 172; minskning 15.
Pastoratets folkmängd 728; minskning 15.

När: Födda 14 (6m. 8k.), döda 13 (7m. 6k.); inflyttade 25 (5m. 20k.), utflyttade 37 (17m. 20k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 899; minskning 11.

Lau: Födda 6 (4m. 2k.), döda 5 (2m. 3k.); inflyttade 13 (9m. 4k.), utflyttade 14 (6m. 8k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 476; hvarken ökning eller minskning.
Pastoratets folkmängd 1,375; minskning 11.

Othem: Födda 19 (14m. 5k.), döda 22 (11m. 11k.); inflyttade 48 (20m. 28k.), utflyttade 58 (27m. 31k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 1,144; minskning 13.

Boge: Födda 14 (9m. 5k.), döda 14 (6m. 8k.); inflyttade 24 (10m. 14k.), utflyttade 10 (2m. 8k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 466; ökning 14.
Pastoratets folkmängd 1,610; ökning 1.

Rone: Födda 20 (12m. 8k.), döda 15 (8m. 7k.); inflyttade 64 (31m. 33k.), utflyttade 42 (16m. 26k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,040; ökning 28.

Eke: Födda 4 (3m. 1k.), döda 1k.; inflyttade 9 (5m. 4k.), utflyttade 11 (7m. 4k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 273; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,313; ökning 29.

Sjonhem: Födda 6 (3m. 3k.), döda 3 (2m. 1k.); inflyttade 30 (16m. 14k.), utflyttade 39 (17m. 20k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 364; minskning 4.

Viklau: Födda 7 (6m. 1k.), döda 6 (1m. 5k.); inflyttade 10 (4m. 6k.), utflyttade 26 (12m. 14k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 170; minskning 15.
Pastoratets folkmängd 584; minskning 19.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 4 januari 1915.
N:r 2

Sextiosju år

fyller i morgon kyrkoherde J. A. Gradelius i Othem, och lördag fyller handlanden J. L. Kahlqvist härstädes 82 år.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 20 februari 1913
N:r 42

Dödsfall. Karl August Fritz Büssow

Att Vår käre fader, slaktaren Karl August Fritz Büssow, född å Rügen den 15 nov. 1851, stilla afled i sitt hem, Karlsarfve i Othem, sönd. den 9 febr. 1913, sörjd och saknad af oss, trolofvad samt många vänner, tillkännagifves endast på detta sätt.
Barnen.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 februari 1913
N:r 34