Väghinder.

Enligt gjord anmälan kommer från och med måndagen den 2 till och med thorsdagen den 5 nästinstundande Augusti en bro å allmänna vägen nära Ejmunds gård i Mästerby socken att rifvas och ombyggas, till följd hvaraf vägen emellan Ejmunds och Sanda sockens kyrka då blir ofarbar; kunnande under tiden i stället begagnas södra landsvägen samt vägen genom Eskelhem och Sanda socknar. — Måndagen och tisdagen den 2 och 3 instundande Augusti kommer en bro å allmänna vägen emellan Alfva socken och Wastäde gård i Habblingbo att rifvas och omläggas; kunnande i stället vägen förbi Hafdhems församlings kyrka till Habblingbo begagnas. — Likaledes kommer fredagen och lördagen den 6 och 7 Augusti så kallade Halsarfvebro i Nähr socken att ombyggas, då i stället vägen öfver Nährs-burgen samt vägen emellan denna socken och Burs kan begagnas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Juli 1875
N:r 60

Till gravens frid

vigdes i går stoftet efter avlidna änkeprostinnan Emerentia Kalström härstädes. Under tonerna area sorgmarsch inbars kistan i domkyrkans kapell, vars altare var rikt smyckat med blommor och levande ljus. Sedan de sörjande tagit plats, sjöngs ps. 492: 1-3, varefter domkyrkovicekommlinister Th. Åberg höll en anslående dödsbetraktslse med utgångspunkt från Hebr. 4: 9-11 och förrättade jordfästningen ritualenligt. Som avslutning sjöngs ps. 275: 5-9, och under orgelns toner bars kistan uti till dea väntande likvagnen för att föras till sitt sista vilorum på .den narra kyrkogården. Ute vid graven talade ea av diin avlidnas vänner, f. folkskolläraren Otto Nordström, När, och nedlade en krans. Den avlidnas son, folksklollärare G. Kalström, Mästerby, framförde ett tack till alla, som hedrat den bortgångnas minne. En vacker blomstergärd hade sänts till båren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 juni 1932
N:r 134

Väghinder.

I och för broomläggning vid Bjestavs i Sanda är den del av allmänna vägen mellan Eskelhem och Sanda, som ligger mellan Rosenbys i Eskelhem och avtagsvägen från Sanda till Västergarn. avlyst från trafik f. o. m. torsdagen den 16 t. o. m. torsdagen den 23 juni. Vägfarande få under tiden taga vägen genom Västergarn eller förbi Ejmunds i Mästerby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 juni 1932
N:r 132

Klintehamn.

Den 7 juni.
Spinntavlan.
En så kallad spinntävlan har i darr ägt rum härstädes hos fru Karin Smitterberg. Att saken omfattats med stort intresse visade sig däruti att en stor mängd damer kommit tillstädes. I tävlingen deltogo 20 kvinnor. Sedan denna gått av stapel skedde prisutdelning av landshövdingskan Gertrud Rodhe. Prisnämden utgjordes av fruarna Vallin från Bro och Ganström från Lummelunda.
Prislistan fick följande utseende. För ullspinning: första pris fru, Anna Karlsson, Petarve i Sanda; 2 pris fru Cedergren, Snoder i Sproge, och 3 pris mor Vestberg, Eksta; Maria Olofsson, Alvegårda i Sproge; Lydia Bolin, Käbbe
Eksta; Anna Ahlgren, Runne i Sanda: Maggda Björkavist, Dans i Hejde. Dessa erhöllo penningpris.
Tröstpris i form av dukar tillerkändes: fru Frida Nyberg, Snögrinda i Klinte; fru Jakobsson, Bjärs i Guldrupe: fru A. Hederstedt, Snoder i Sproge; fru Vallin, Annexen i Sproge;, fru Augusta Johansson, Klintehamn; fru Anna Johansson, Tyrvalds i Klinte; Hilda Mickelsson, Snoder i Sproge; Elva Grenberg, Mästerby; fr. Jakobsson, Ejvide i Eksta; Julia Björkavist, Hejde.
För spinning av lin utgingo penningpris till följande personer: 1 pris fru Alvhild Pettersson, Lärdarve i Eksta; 2 fru Gibason, Visby; 3 fru Ida Johansson, Deppa i Fröjel.
Landshövdingskan uttalade ett tack för det intresse, som deltagarna lagt i dagen och ett erkännande för jämt och väl utfört arbete. Därjämte framfördes också ett tack till fru Smitterberg, som bjudit alla tillstädesvarande på kaffe.
Den äldsta i tävlingen deltagande var mor Vestberg i Eksta, 94 år, och den yngsta Julia Björkavist. Hejde, 14 år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 juni 1932
N:r 130

Dödsfall.

I sitt hem vid Värnhem härstädes har änkeprostinnan Emerentia Kalström, född Kalström, i dag avlidit i en ålder av 87 år. Den bortgångna var född i Bunge år 1845 samt ingick år 1871 äktenskap med dåvarande komministern i Lojsta. sedermera kontraktsprosten i När J. N. Kalström. Sedan ett 20-tal år tillbaka har hon varit änka och har under senare åren vårdats av dotter. Hon sörjes närmast av barn, däribland folkskollärare Gustaf Kalström i Mästerby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 juni 1932
N:r 128

Klinte—Roma Järnvägsaktiebolag

har i dag hållit ordinarie bolagsståmma i Klintehamn under förvaltare K. A. Wallins ordförandeskap.
Förvaltnings- och revisionsberättelserna föredrogos, varvid framgick. datt nettoförlusten å årets rörelse utgjorde kr. 1,4189: 35. Densamma ansågs i första rummet bero på minskad betskörd och därav vållad inskränkning i betfrakter samt i minskad persontrafik. Inkomsterna hade sedan år 1930 minskats med kr. 9,206:92, men samtidigt hade utgifterna minskats med kr. 7,662: 18. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes för två år disponent R. Harksen, Roma, och handlanden P. S. Lindstedt. Klintehamn, samt till suppleanter f. rektor H. Brodén, Klintehamn, och lantbr. V. Göransson, Tjuls i Eskelhem. Till revisorer valdes folkskollärarne G. Malström, Mästerby, och H. Booberg. Hablingbo, samt lantbr. Frid. Wallin. Levede, samt till suppleanter nämdeman K. V. Palmqvist, Vall, lantbr. Emil Olsson, Båtels i Mästerby, och K. Stenström, Botreips i Sproge.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 juni 1932
N:r 126

Dödsfall.

I dag har f. d. kassören vid Roma sockerfabrik Arvid Wittberg i sitt hem i Roma i en ålder av 62 år.
Den bortgångne var född i Mästerby den 5 jan. 1870 och kom redan något år efter sockerfabrikens start i tjänst vid densamma. På fabrikens kontor har han också alltsedan dess tjänstgjort, sedan ett 10-tal år som kassör, till dess han för c:a tre år sedan på grund av tilltagande sjuklighet beviljades avsked med pension. Under de senaste åren har han för det mesta varit fängslad vid sjukbädden.
Den bortgångne, som under sin tjänst i fabriken kommit i kontakt med en stor del av länets lantbrukare, vann därvid med sitt flärdfria uppträdande aktning och vänskap. Han sörjer närmast av maka och av en dotter.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1932
N:r 46

Dödsfall. Arvid Wittberg

Vår käre make och far Arvid Wittberg avled stilla i dag kl. 10:30 f. m. Djupt sörjd och saknad.
Roma den 25/2 1932.
Ida Wittberg.
Margit.

Dödsannons

I dag har f. d. kassören vid Roma sockerfabrik Arvid Wittberg avlidit i sitt hem i Roma i en ålder av 62 år. Den bortgångne var född i Mästerby den 5 januari 1870 och kom redan något år efter sockerfabrikens start i tjänst vid densamma. På fabrikens kontor har han också alltsedan dess tjänstgjort, sedan ett 10-tal år som kassör, till dess han för c:a tre år sedan på grund av tilltagande sjuklighet beviljades avsked med pension. Under de senaste åren har han för det mesta varit fängslad vid sjukbädden. Den bortgångne, som under sin tjänst i fabriken kommit i kontakt med en stor del av länets lantbrukare, vann därvid med sitt flärdfria uppträdande aktning och vänskap. Han sörjes närmast av maka och av en dotter.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1932
N:r 46

Entreprenör för vagförbättringsarbeten.

Länsstyrelsen i Visby har godkänt aktiebolaget Vägförbättringar som entreprenör för vissa omläggnings- och förbättringsarbeten på södra landsvägen inom Gotlands södra härads vägdistrikt, nämligen vid Tattarebro och söder om Gladek i Västerhejde, vid Sojvidebro i Eskelhem, söder om vägen till Levide gård i samma socken, vid Ejmundsbro i Mästerby och vid Ringa backe i Klinte. Anbudssumman uppgår till 9,600 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1932
N:r 44

En vägledning för turister.

Visby för 80 år sedan.
Ett dokument till Gotlands turistväsens historia.

Visby som stor turistort är egentligen en produkt av de allra senaste decennierna. Ännu omkring sekelskiftet var turistväsendet i vårt land föga utvecklat (efter den moderna tidens sätt att se). Först under senare hälften av 1800-talet började den vetenskapliga världen på allvar få upp ögonen för kyrkoruinernas stora betydelse. (Säkert har härtill i icke ringa mån bidragjt Lundaprofessorn C. G. Brunius för sin tid märkliga arbete »Gotlands konsthistoria», 1862). Även utomlands fick man vid denna tid klart för sig Visbys värde som levande dokument till den baltisk-nordiska medeltidens historia och kultur, något som kom till uttryck i nordtyska vetenskapsmäns färd från Lübeck till Visby 1881 (Hansische Wisbyfahrt). Under 1870-talet var Visby skådeplatsen för ett badortsliv av ganska märkvärdigt slag. En badläkare, Melander, samlade då om somrarna talrika badgäster, vilka där kunde sköta såväl kroppens som Själens hälsa. Badkurerna hade en pietistisk religiös grundval och Melander höll själv predikningar för sapatienter. Sedan rörelsen övertagits av en annan läkekare Berg, vilken ej hade samma förmåga att ta människorna, minskades åter hastigt badgästernas antal. Dessa kommo säkert mera som kurortsbesökare än som turister i vår tids bemärkelse.
Under det tidigare 1800-talet hade väl enstaka antikvurmar, romantiker och konstnärer besökt Visby utan att därigenom intresset för Visby hos den stora allmänheten synnerligen stimulerats.
Det är mycket möjligt, att dat är Emelie Flygare-Carlén, som genom sin av samtiden beundrade roman »Jungfrutornet» (1848) lagt den första grunden till Visbys ryktbarhet som turistort. Så stort kan väl antalet resande knappast ha varit vid mitten av 1800-talet. Dock tycks det i alla fall redan då ha lönat mödan att utgiva ett kartblad över Visby med tillhörande text till ledning för de besökande. Det kan vara av intresse att taga denna första turisthandbok över Visby i närmare betraktande.
Titeln lyder: Några .ord Wisby fornlemningar m. utgifna såsom upplysningar till kartan över Wisby af 0. J. Sjöberg. (Tryckt hos Theodor Norby 1851). I förordet framhåller förf. att hans mening icke varit att sammanskriva en historisk avhandling utan endast att lämna några upplysningar för de rasande som på egen hand önska skaffa sig kännedom lom stället, och han hoppas också »hos andra väcka hågen, att närmare lära känna vad Wisby har märkvärdigt och sålunda bidraga till ställets välförtjänta uppmärksamhet även utom ön.» Därefter följer en kort historisk översikt, varpå skildras ringmuren och Visborgs slott. Han berättar därpå kyrkoruinernas historia (som ruiner betraktade) och konstaterar att de nu icke längre vanvårdas…» stallen och vagnslidren ha självmant borttagits… den (ruinen) anses ännu i folkspråket såsom de närboendes egendom, men en egendom, vilken då vårda och pryda, ty utom det egna nöjet av det intressanta grannskapet, utgör det deras glädje att ruinen beundras, att den af tecknas och uppmätt s.»
Ruinerna skildras därefter i tur och ordning med på det hela taget korrekta uppgifter med undantag för byggnadsår en, vilka anföras efter Strelow och alltså huvudsakligen ligga på 1000-talet. Förf. uttalar dock ett svagt tvivel angående dessa vördnadsvärda årtals tillförlitlighet. Något utförligare uppehåller han sig vid Maria-kyrkan. Dess årtal 1190 och 1225 uppger han, riktigt, som de för Visbykyrkorna enda fullt säkra. Som altarprydnad nämnes den som numera står i Swertingska kapellet. korset ’och Lammet »ditsatt vid reparationen 1830 i stället för en grann theaterdekoration som då med rätta blef borttagen.» (Härmed avses den praktfulla barock-uppsatsen Som nu står i södra sidoskeppets sidiol). Bland kuriositeter uppräknar han en S. Göran till häst, en Maria-bild, en Kristusbild m. m. (nu i Fornsalen).
Etter denna avdelning följer en förteckning i alfabetisk ordning på offentliga byggnader och andra mera betydande företeelser. Av dessa kan vara av intresse att här nämna:
Badinrättningar. För kalla och varma bad i N:o 266 S:t Hansgatan. För gyttje- och saltsjöbad vid södra hamnarmen.
Boklådor. Hr Ridelii i N:o 250 S:t Hansplats, Hr Andersins i N:a 480 Bremergränd och Demois Molanders i N:o 29 Birgersgränd. På det senare Stället finnes äfven ett Lånebibliotek i Romanlitteraturen.
Gymnasiihuset. N:o 6 Strandgatan. Innesluter Bibliothek, samt för provinsens historia och natur upplysande Mynt-, Vext-, Petrificatch fågelsamlingar…
Hospitalet, Lasarett och Curhus. N:o 240 Norra Kyrkogatan. Lazarettet, som anses för ett av de bättre av dylika inrättningar i Riket, försattes i sitt nuvarande skick år 1833, i synnerhet genom d. v. Landshöfdingen m. m. von Hohenhausens ritiska omsorg.
Länshäktet. N:o 609 Södra Mur-gatan. Efter ett här till fängelserum inredt torn som hette »Caesar» kallas stället ännu »Kejsaren».
R u m för Resande med Wärldshus harva C. J. Chasseur, N:o 10 Strandgatan, Blombergs Enka, N:o 30 Hästgatan och F. Wickman, N:o 241 S :t Hansplats.
Sparbanken, stiftad af Sällskapet D. B. W. Öppen varje lördags afton kl. 6-7. F. n. i huset N :a 274 S :t Hansgatan.

Stadsvaktens Corps-duGarde N:o 272 Klosterplan.
Följande afdelning behandlar i korthet märkligare platser i stadens omgivningar, Korsbetningen, Skolbetningen, Högklint m. m. Här nämnes också Jägaregillets skjutbana invid stadsmuren utom Österport. (De sönderskjutna stenarna i den södra kaponjären visa ännu var måltavlorna voro uppsatta).
Om Snäckgärdet, brännpunkten för våra dagars turistliv, skriver förf.:
Snäckgärdet en hafsvik 3/8 Mil norr om Staden. Stället gaf anledning till stiftelsen af Sällskapet D. B. W. Dess topografi är poetiskt beskrifven i C. J. Bergmans Gottländska Minnesblad, år 1849, i vilka blad man äfven får upplysning om nämde Sällskaps samhällsgagneliga och vördnadsvärda verksamhet.
För resande som ha en dag övrig till att göra en färd åt landet reddelar förf. två förslag till resor, »hvilka kunna på en dag med direkt skjuts eller förut beställda hästar medhinnas.» Den ena färden går till Slite över Bro, Tingstäde ,och Othem, den andra till Klintehamn över Follingbo, Björke, Mästerby. Bland sevärdheterna påpekas Bro kyrka, »märkvärdig ej blott för sitt byggnadssätt, med portaler af marmor och beundransvärt väl arbetade capitäler i haut-relief, utan ,ock för den folktr ) som qvarlever om denna kyrkas undergörande egenskap er», vidar 3 Dalhems kyrka och Roma Kloster. Som avslutning lämnas en tabell över gästgivargårdarna och avstånden på dessa färder.
På det hela taget är denna lilla turisthandbok anmärkningsvärt praktisk, redig och vederhäftig, och det är påfallande hur föga den i uppställning och allmänt innehåll skiljer sig från våra dagars. I all sin anspråkslöshet har den icke ett obetydligt kulturhistoriskt värde, särskilt om man vill skriva Gotlands Turistväsens historia.
B. S—g.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1932
N:r 37