Naturskydd.

Vetenskapsakade men har förordat en af naturskyddsföreningen till k. bfhde i Gotlands län gjord framställning om fridlysning af den i södra delen af Martebo myr belägna Hällholmen, känd för sitt idegransbestånd.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1915
N:r 48

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
För försummad vägunderhållning stodo föjande personer tilltalade af ederbörande åklagare:
C. Lindgren Annexen i Hejdeby, J. P. Malt Endre, J. O. Pettersson Mangsarfve Ekeby, Emil Lindström Etebols, C. G. Nylander, L. M. Strid Lummelunda, C. J. Liljenfeldt, K. Andersson, Th. Jacobsson, Gottfrid Nylander, A. Törn, G. O. Thorell, G. Gahnberg, Elis Hultenheim alla från Martebo, Josef Pettersson, Alfred Hansén och Josef Stengård i Barlingbo, Olof Hägg och J. Wallin i Bro, fanjunkare P. Nilsson Martebo, J. Stenström, Alleqvia, J. Gahnström och J. O. Höggren Martebo samt Skäggs A.-B.
Arrendator Stenström hade icke iakttagit inställelse, hvilket renderade honom 10 kronors böter. Samtliga öfriga instälde sig personligen eller genom ombud och erkände förseelserna.
Förenämde J. O. Höggren var nog tilltagsen att inför rätten förklara, att åklagaren varit partisk vid uttagandet af stämningarna, enär en del andra personer bort stämmas för samma sak, hvarför åkl. yrkade ansvar på honom för missfirmelse.
Skäggs A.-B. genom förvaltare Holmqvist yrkade på frikännande af den gården beröfvats fem par hästar och ett tiotal arbetare, hvarigenom svar. icke medhunnit att fullgöra sin skyldighet. Åklag. bestred allt afseende vid invändningen.
Vid invändningen.
Utslag meddelas i samtliga målen 15 februari.

För misshandel mot sin hustru stod arb. Johan Dahlström i Ekeby tilltalad. Inför rätten instälde sig såväl målsägaren, hustru D. som åklag. och svar. Vid rättsskranket syntes emellertid hustrun ångra sin angifvelse mot mannen, hvilken bedyrade att han djupt ångrade sin förseelse och lofade bot och bättring, hvarför ansvarsyrkandena återtogos af såväl målsägaren som åklagaren och målet afskrefs.

För olofligt afvikande ur lagstadd tjänst stod arb. J. Kollberg, Åby i Bro, tilltalad.
Han hade af Skäggs aktiebolag genom dess förvaltare mottagit städja, därvid Kollberg omtalat, att han förut var stadd hos en landtbrukare Hallberg i Bro, men att han genast skulle återlämna städjan till denne. K. ankom till Skäggs 1 nov., men afvek den 11 i samma månad. K:s version af saken var den, att han från början upplyst förvaltaren om att han vore stadd på annat håll men att han på förvaltarens inrådan ändock mottagit tjänst hos Skäggs A.-B. Åklag. vidhöll sitt ansvarsyrkande och öfverlämnade målet.
Utslag afkunnas 15 februari.

Vängeprocesserna, uppskjutna till detta sammanträde, i hvilka f. nämdemannen Joh. Jakobsson i Kyrkljufes yrkat ansvar å flera personer, behandlades åter.
Hälftenbrukaren J. Johansson i Hägvalds var åtalad för att han skulle tillgripit 1 ¼ kast furuved och fyra vändt, att han som arrendator användt veden för gårdens behof. Kär. hade nu intet nytt att anföra till styrkande af sitt påstående men öfverlämnade målet och yrkade ansvar jämte utbekommande af ersättning jämte utbekommande af ersättning för kostnader i målet. Svar. å sin sida yrkade ansvar för obefogad rättegång och ersättning för sina kostnader.
Utslag 15 mars.

I målet mot Maria Högström och Axel Kalmin angående yrkande om ansvar för att svar:na skulle lockat kärandens tjästefolk att lämna sitt arbete hos kär. samt att de för öfrigt fält förklenande omdömen om kär., kunde denne ej prestera den ringaste bevisning för sina påståenden. Målet öfverlämnades, hvarvid båda parterna hade samma ansvarsyrkande som i förra målet.
Utslag 15 mars.

Maskinisten Karl Bergvall, som tilltalats af förenämde kär. för utspridande af ett rykte, att kär. skulle ha försökt att locka en fa sina arrendator att lämna ifrån sig sitt arrendekontrakt, bestred fortfarande allt afseende vid stämningspåståendena och yrkade i stället själf ansvar för obefogad rättegång och ersättning för sina kostnader i målet. Kär. hade ej heller i detta mål någon bevisning att förebringa, men yrkade ändock bifall till käromålet.
Utslag 15 mars.

Ett nytt mål tillkom nu, anhängiggjordt af samma kärande, mot landtbrukaren Henrik Adman i Halla, hvilken liksom den i förra målet omnämde svar. skulle ha utspridt rykte om att kär. skulle ha försökt locka af en af arrendatorerna hans arrendekontrakt. Svar. genmälte, att han visserligen hört talas om saken, men förnekade att han själf gifvit spridning åt ryktet. Äfven i detta mål framstäldes ansvars- och ersättningsyrkanden från båda parterna.
Utslag 15 mars.

Skilnad på ett år till säng och säte yrkades af landtbrukaren Josef Vestergård i Lummelunda mellan honom och hans hustru. Sigrid Maria Lovisa hvilken lämnat hemmet. Hustrun iakttog ej inställelse, hvilket kostade henne 10 kronors böter och vites föreläggande till dubbla beloppet att till februarisammanträdet inställa sig och svara i målet.

I ärekränkningsmålet emellan f. fanjunkaren J. Engvall i Lummelunda och skolläraresonen Vilhelm Johansson, däri vittnen hörts, som delvis styrkt åtalet, hade svar. id förra rättegångstillfället ingifvit attester, af hvilka syntes framgå, att ett omvittnadt intyg, utgivet af kyrkoherden G. Reuser, ej existerade i verkligheten. Nu ingafs af kär.-ombudet sagda intyg i afskrift, men svar.-ombudet ville ej vitsorda afskriftens giltighet, hvarför kär. erhöll uppskof till 16 mars för att förete originalet.
På grund af vägran att ikläda sig uniform vid inkallelse till krigstjänstgöring dömdes i lördags häktade förre baptistpastorn Albert Wickman af krigsrätt till två månaders fängelse, hvarefter han tills vidare försattes på fri fot. Wickman har förklarat, att han ämnar öfverklaga domen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 januari 1915
N:r 15

Anbud å åkande landtbrefbäring

å linjen Martebo poststation—Lummelunda skolhus—Nygranne—Ungsmiss—Stenkyrka poststation tre gånger i veckan från och med den 1 april 1915 mottagas till och med den 30 januari 1915 av postmästaren i Visby, vilken jämte poststationsföreståndarna i Martebo och Stenkyrka lämnar närmare upplysningar.
Linköping den 12 januari 1915.
Postdirektören i östra distriktet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 19 januari 1915
N:r 14

Gotländskt jordbruk för femtio år sedan.

Några anteckningar.
I

När man i våra dagar betraktar det svenska jordbruket och det storartade uppsving som detta under de senare årtioudena tagit, finner man att många faktorer därtill varit medverkande. Först och främst ha en stor mängd odlingar under sagda tid blifvit utförda, hvarigenom åkerarealen mera än fördubblats.
Dessa ökade åkervidder ha också i sin mån bidragit till att skörderesultatet blifvit helt annorlunda än hvad som förr varit förhållandet, hvarjämte landtmännen på ett betydligt sätt kunnat öka sina kreatursbesättningar. På grund af det insteg, som mejerihandteringen så småningom vunnit, har man också på ett bättre sätt än förut börjat vårda sig om sina djur. Genom rikligare och bättre gödselförråd har man kunnat öka skörderesultatet. Vidare ha nya brukningsmetider införts och artificiell gödning mer och mer kommit till användning.
Dessa gödningsämnen, bland hvilka guanot intagit främsta rummet, kommo under början af 1850-talet till användning. Till att börja med var det dock hufvudsakligen vid de större gårdarna, som dessa gödningsämnen kommo i bruk, och det dröjde ganska länge innan allmogen började begagna sig af desamma. Och när ändtligen detta blef förhållandet skedde det på ett ganska ensidigt sätt. Mången landtman resonerade nämligen så, att där man begagnade guano eller benmjöl, hvilket senare också vid sagda tid börjat användas, behöfde man icke naturlig gödning. Ännu hade man ej i detta afseende lärt sig förstå betydelsen af att låta det ena på det förträffligaste sätt komplettera det andra.
Om vi betrakta det gotländska jordbruket sådant detta tedde sig under slutet af 1850-talet, ?nner man att intresset för nyodlingen var fortfarande stort. Som jorden i allmänhet var delad i smärre lotter är det helt naturligt att dessa nyodlingar icke kunde omfatta några större jordvidder. Ännu använde man sig emellertid till stor del af flåhackning och bränning. Den senare var mycket skadlig, men dess uråldriga beskaffenhet bidrog till att seden var ytterst svår att utrota. Sedan plogen mera allmänt kommit i bruk blef emellertid svedjebränningen afskaffad.
Brukningssättet var ännu i hufvudsak tresäde, men vid denna tid hade växelbruket börjat beaktas. Hushållningssällskapet hade också beaktat detta genom utdelande af premier för mera dugliga jordbrukare. Under slutet af 1850-talet hade kaptenen Kyllander, som då innehade Nygårds hemman, ett mantal i Västerhejde socken, icke mindre än 59 tunnland insådda med klöfver och timotej, ett tunnland med engelsk senap till grönfoder, 4 tunnland 8 kappland med rofvor, samt 2 tunnland 9 kappland med kålrötter och morötter, eller tillsammans 67 tunnland 7 kappland, hvarå, utom grönfodret, 1857 skördats 134 häckar hö om 80 listp., 96 tunnor morötter, 160 tunnor kålrötter och 920 tunnor rofvor, hvilket alltsammans blifvit användt för ladugårdens räkning.
Man finner af det anförda att kapten Kyllander var en helt modärn jordbrukare, som med aktning skulle försvarat sin plats bland ledet af dem, som arbeta och sträfva för sin utveckling i våra dagar.
En annan synnerligen duglig jordbrukare, hvars verksamhet inföll under samma tid, var arrendatorn af Visborgs kungsgård N. Persson. Han odlade vid samma tid klöfver och timotej å icke mindre än 65 tunnland, hafre och vicker till grönfoder å 4 ½, åtskilliga rofsorter å 13 ½, morötter å 1 och skotsk foderkål å 3/16 tunnland, hvaraf, utom hvad som under växttiden användts, skördats 144 häckar hö om 80 lisp., 700 tunnor rofvor och 155 tunnor morötter, hvilket alltsammans på stället blifvit utfodradt. Af foderkålen hade 30 kor och 4 kvigor fått ett mål dagligen.
En annan duktig och företagsam jordbrukare var bonden Lars Hallvide i Dalhem, som å sin åkerareal 23 tunnland odlat klöfver å 3 ½ samt därå skördat 23 häckar. Landtbrukaren O. Svibelius hade på sitt hemman Skäggs i Vestkinde socken, med underlydande delar utgörande 2 3/8 mtl., sedan han däraf blifvit ägare, eller från 1837 till 1854, af skogs-, betes- och ängsmark odlat 118 tunnland 24 kappland, samt 156 tunnland myrmark. Höafkastningen hade under de senare 7 á 8 åren uppgått till omkring 280 á 300 häckar, ett och annat år betydligt däröfver. Hvar och en af dessa häckar var beräknad innehålla 70 lisp., hvarmed, utom får, framfödts 90 boskapsdjur och hästar. Sädesafkastningen vid Skäggs gård utgjorde under år 1854 895 tunnor, 1855 835 tunnor och år 1856 1,152 tunnor, utom potatis, som vaierat mellan 400 de senare åren och 800 de föregående, samt dessutom en betydlig mängd rofvor. Jordbruksarbetet hade bedrifvits med en arbetspersonal af 80 till 110 personer, hvarjämte en hel del arbeten utstälts på ackord.
På gränsen mellan Skäggs och Stora Mickelgårds hemman, på en holme, kallad Ekholmen, hade Svibelius år 1842 anlagt ett tegelbruk, vid hvilket sedermera tillverkats närmare en million taktegel och lika många murtegel. Vidare hade han på Martebo myr upptagit en mängd torf och för öfrigt gjort sig känd som en nitisk och duktig skogshushållare.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 14 januari 1915
N:r 10

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914 – 1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Sanda: Födda 21 (7m 14k), död 15 (7m 8k); inflyttade 29 (13m 16k), utflyttade 32 (14m 18k); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 855; ökning 3.

Västergarn: Födda 6 (4m 2k), döda 9 (6m 3k.); inflyttade 8 (5m 3k), utflyttade 26 (15m 11k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 282; minskning 21.

Mästerby: Födda 10 (8m 2k), döda 9 (4m 5k); inflyttade 45 (22m 23k). utflyttade 22 (9m 13k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 455; ökning 24.
Hela pastoratets folkmängd 1,592 personer; ökning 6.

Stenkumla: Födda 8 (3m 5k), döda 10 (6m 4k); inflyttade 41 (18m 23k), utflyttade 31 (13m 18k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 468; ökning 8 personer.

Västerhejde: Födda 14 (8m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 57 (29m 28k), utflyttade 38 (15m 23k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 513; ökning 23.

Träkumla: Födda 6 (4m 2k), döda 8 (6m 2k); inflyttade 10 (7m 3k), utflyttade 31 (17m 14k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 238; minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 1,219; ökning 8.

Stenkyrka: Födda 6 (4m 2k), döda 17 (6m 11k); inflyttade 47 (17m 30k), utflyttade 42 (17m 25k); vigde 3par; folkmängd 31 dec. 694; minskning 6 personer.

Tingstäde: Födda 7 (5m 2k), döda 6 (3m 3k); inflyttade 38 (19m 19k), utflyttade 33 (16m 17k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 474; ökning 6 personer.
Pastoratets folkmängd 1,168; hvarken ökning eller minskning.

Vall: Födda 7 (4m 3k), döda 7 (3m 4k); inflyttade 29 (10m 19k), utflyttade 17 (9m 8k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 328; ökning 12.

Hogrän: Födda 9 (3m 6k), döda 2 (1m 1k); inflyttade 20 (9m 11k), utflyttade 28 (15m 13k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 337; minskning 1.
Pastoratets folkmängd 665; ökning 11.

Vamlingbo: Födda 18 (8m 10k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 21 (12m 9k), utflyttade 40 (18m 22k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 643; minskning 11.

Sundre: Födda 5 (4m 1k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 9 (4m 5k), utflyttade 4 (2m 2k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 199; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 842; minskning 6.

Vänge: Födda 6 (2m 4k), döda 13 (9m 4k); inflyttade 30 (18m 12k), utflyttade 29 (13m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 649; minskning 6.

Buttle: Födda 6 (3m 3k), döda 5 (4m 1k); inflyttade 14 (9m 5k), utflyttade 19 (7m 12k); vigde 2 par; folkmängd 331; minskning 4.

Guldrupe: Födda 4 (3m 1k), döda 6 (2m 4k); inflyttade 6 (2m 4k), utflyttade 6 (3m 3k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 249; minskning 2.

Tidningen söderklippt saknar en socken…. (Gutar Förr)

Östergarn: Födda 10 (6m 4k), döda 14 (8m 6k); inflyttade 32 (14m 18k), utflyttade 10 (2m 8k); vigde 3 par, 1 borg.; folkmängd 31 dec. 626; ökning 18.

Ardre: Födda 11 (5m 6k), döda 5 (2m 3k); inflyttade 28 (12m 16k), utflyttade 27 (11m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 534; ökning 7.

Gammelgarn: Födda 9 (4m 5k), döda 10 (8m 2k); inflyttade 19 (7m 12k), utflyttade 23 (8m 15k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 409; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 1,569; ökning 20.

Alfva: Födda 12 (6m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 31 (11m 20k), utflyttade 29 (17m 12k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 487; ökning 4; äldste församlingsmedlemmen 82 år.

Hemse: Födda 19 (8m 11k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 53 (19m 34k), utflyttade 65 (30m 35k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 845; minskning 3; den äldste 92 år.
Pastoratets folkmängd 1,332; ökning 1 person.

Follingbo: Födda 17 (9m 8k), döda 2 (2k); inflyttade 64 (35m 29k), utflyttade 45 (19m 25k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 531; ökning 34.

Akebäck: Födda 5 (3m 2k), döda 6 (1m 5k); inflyttade 6 (4m 2k), utflyttade 17 (12m 5k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 125; minskning 12.
Pastoratets folkmängd 716; ökning 22.

Hejde: Födda 10 (1m 9k), döda 6 (4m 2k); inflyttade 21 (11m 10k), utflyttade 32 (7m 25k); vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 583; minskning 7.

Väte: Födda 12 (6m 6k), döda 8 (3m 5k); inflyttade 39 (19m 20k), utflyttade 27 (12m 15k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 603; ökning 16.
Pastoratets folkmängd 1,186; ökning 9 personer.

Maretbo: Födda 7 (2m 5k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 35 (13m 22k), utflyttade 43 (24m 19k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 368; minskning 6.

Lummelunda: Födda 9 (5m 4k), döda 7 (5m 2k); inflyttade 25 (17m 8k), utflyttade 28 (14m 14k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 379; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 747; minskning 5 pers.

Väskinde: Födda 28 (17m 11k), döda 13 (3m 10k); inflyttade 70 (35m 35k), utflyttade 62 (32m 30k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 798; ökning 23; äldste medlemmen 89 år.

Bro: Födda 7 (3m 4k), döda 7 (4m 3k); inflyttade 16 (8m 8k), utflyttade 31 (14m 17k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 302; minskning 15; den äldsta 88 år.
Pastoratets folkmängd 1,100; ökning 8.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4

Auktion vid Binge i Martebo.

Genom offentlig auktion som förrättas vid Binge i Martebo fredagen den 7 mars kl. 11 f. m. låter landtbrukare Th. Anschütz försälja: 2 st. ungsto af norsk ras, en 3-årig varmblodig vallack, 1 äldre arbetshäst, 1 russto i 4: d e året, 1 par unga stora oxar, 1 tjur och flera kvigor af låglandsras, flera 4 månaders grisar, 1 parti goda kokärter, 1 stort parti utsädeskorn, 1,000 kilo segerhafre, 1,000 kilo vickerblandsäd till utsäde, 1,000 kilo prima hvete, 1,000 kilo fint hvetemjöl, 1 parti råg, några tunnor goda matpotatis, 1 parti salt fläsk m. m. Af mig kände vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 september, andra betala vid anfordran.
Stenkyrka i februari 1913.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 februari 1913
N:r 49

Fastighetsauktion.

Fredagen den 7 mars kl. 12 midd. låter sterbhusdelägarne medelst offentlig auktion försälja Malma gård i Martebo. Egendomen, som består af cirk. 240 tunl. åker och cirk. 100 tunl. hagmark, är af förstklassig beskaffenhet och belägen cirk. 4 km. från station och mejeri, nära kyrka och skola. Fastigheten utbjudes först i mindre lotter och sedan i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt för blifvande anbud. Inteckning underlättar köpet. Betalnings- och öfriga vilkor samt närmare upplysningar angående egendomen lämnas före auktionen.
Visby den 26 febr. 1913.
K. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 februari 1913
N:r 47

Auktion å utsädeskor och nötkreatur.

Genom offentlig auktion som förrättas vid Kvie i Martebo onsdagen den 12 februari kl. 12 midd. låter landtbrukare K. Liljenfelt försälja ött större parti gullkorn med hög grobarhetsproeent, 1 parti prima råg och 1 parti hvetemjöl.

Kreatur:
Flera goda mjölkkor, somliga kalftärdiga, flera ungnöt, 1 två månaders tjurkalf af ren ayrshireras. Alla kreaturen äro reaktionsfria. Af mig kände vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 september, andra betala vid anfordran.
Stenkyrka i januari 1913.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 februari 1913
N:r 31

Auktion å utsädeskorn och nötkreatur.

Genom offentlig auktion som förrättas vid Kvie i Martebo, onsdagen den 12 februari kl. 12 midd. låter landtbrukare K. Liljenfelt försälja ett större parti gullkorn med hög grobarhetsprocent, 1 parti prima råg och 1 parti hvetemjöl.
Kreatur:
Flera goda mjölkkor, somliga kalffärdiga, flera ungnöt, 1 nytt två månaders tjurkalf af ren ayrshireras. Alla kreaturen äro reaktionsfria. Af mig kände vederhäftiga inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 september, andra betala vid anfordran.
Stenkyrka i januari 1913.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 januari 1913
N:r 25

Venia

har af domkapitlet meddelats förre metodistpartorn K. A. Björklund att f o. m. 17 d:s tillsvidare undr sex månader biträda med gudstjänsternas uppehållande i Martebo pastoat, fil. kand, Isidor Carlsson att f. o. m. 16 d:s tillsvidare under sex månader biträda i Follingbo pastorat och teol. stud. Salomon Perman att f. o. m. 16 d:s likaledes under sex månader biträda i Hablingbo pastorat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 januari 1913
N:r 11