Veterinärerna.

Medicinalstyrelsen har förordnat leg. veterinären P. I. Rönnmar att till årets slut tjänstgöra som extra veterinär i Ljugarns distrikt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1937
N:r 281

De gotländska lanthamnarna.

Kommerskollegii taxeförslag framlagt.
Stockhom, 2 dec. (Press.) Kommerskollegiet har underställt k. m:t förslag till taxa å hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn. Kollegiet hemställer om fastställelse å ingivna förslag med däri av kollegiet företagna ändringar att gälla från 1 januari 1938 intill utgången av år 1942. Samtidigt har kollegiet för fastställelse överlämnat förslag till taxa å avgifter för Ruta hamn, varvid kollegiet hemställer om medgivande för a/b Ruteverken att för fartyg, som för bolagets rörelse anlöpa hamnen, under åren 1938-1942 uppbära hamnavgifter i enlighet med den för år 1933 fastställda taxan.
likhet med vad fallet var då synes även nu böra föreskrivas, att taxan skall kungöras på föreskrivet sätt.

Hamnarbeten för 870,000 kr.
I såväl Visby som lanthamnarna planeras omfattande arbeten under de närmaste åren, erinrar kollegiet, kostnaderna härför ha för Visbys del beräknats till 670,000 kr. Beträffande lanthamnarna har hamntaxekommitt&I framhållit, att ett flertal välbehövliga hamnarbeten under den senaste femårsperioden av olika anledningar fått anstå. Vidare uppskov med dessa arbeten anses nu icke kunna ifrågakomma. Kommittén erinrar om, att hamnarna äro belägna vid öppna havet eller eljest med utsatt läge vid oskyddade havsvikar, vilket medför särskilda risker och nödvändiggör skyddsarbeten av olika slag. Verk, ställda summariska överslagsberäkningar visa, att en del av de planerade arbetena komma att draga en sammanlagd kostnad av 730,000 kr. Vad särskilt beträffar Slita hamn, som under den senaste femårsperioden haft ett betydande inkomstöverskott, lär på grund av utvidgning av cementfabriken där kunna komma att erfordras tonnage av annan storleksordning än tidigare, vilket för hamnen kan komma att föranleda väsentliga kostnader för förbättringsarbeten utöver dem, som ingå i nämnda belopp.
Under dessa förhållanden har kollegiet, ehuru vissa avgiftssatser i den föreslagna taxan äro höga jämförda med motsvarande avgifter i hamnarna på fastlandet, icke ansett sig bära annat än i något undantagsfall föreslå nedsättning av de i hamntaxeförslaget upptagna avgifterna. Kollegiet kan även i övrigt i stort sett godtaga det framlagda förslaget till gemensam taxa för Visby och lanthamnarna.
Beträffande mot taxeförslagen framställda erinringar finner kollegiet det av stadsfullmäktige tillstyrkta ändringsförslaget ifråga av om avgifterna för fisk böra vinna beaktande. Vidare anser kollegiet, att positionen trävaror bör undergå sådan ändring, att även bilade ”trävaror” hänföras dit. Don av kommunalfullmäktige i Slite föreslagna nedsättningen av avgiften för monteringsfärdiga trähus finner sig kollegiet ej böra förorda bl. a. av det skälet att avgiften för faner, parkettstav, plywood och träfiberplattor, vilka varuslag torde kunna ingå som råmaterial i de monteringsfärdiga trähusen, i taxeförslaget är upptagen till 40 öre per 100 kg. eller samma belopp, som avgiften för trähusen ifråga.
Vad beträffar den föreslagna bestämmelsen om höjning av avgiften för fartyg, då på grund av ishinder isbrytarhjälp eller andra åtgärder äro nödvändiga för hamnens öppethållande, lär den enligt vad under hand upplysts vara av betydelse allenast för hamnarna i Slite och Bursgvik och föranleder ingen erinran från kollegii sida. Hamntaxan för Kylley har alltsedan år 1916 på grund av särskilda förklaringar icke varit tillämplig på fartyg, som för Vallevikens cementfabriks rörelse anlöpt Rute hamn, eller å de varor, som för bolagets räkning där lastats och lossats. A/b Ruteverken, som nu övertagit Vallevikens tillverkning, har hemställt om fortsatt befrielse från hamnavgifter till Kylleys hamn för fartyg, som anlöpa Rute hamn, ävensom för varor, som lastas eller lossas där, ävensom om förnyelse av gällande taxa för Rute. Då befrielse i vissa fall från hamnavgifter i Kylley fortfarande synes böra åtnjutas för fartyg och varor i Rute hamn, anser kollegiet lämpligt, att stadgande härom intages. i taxan för Visby och labthamnarna.

Fiskehamnstaxorna.
Taxor för fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn synas kollegiet böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med taxeförslagen för Gnisvärd och Herrevik, bortsett från varutariffen, som bör upptaga de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade avgifterna för fisk men i övrigt synas böra erhålla en kortare avfattning. I anledning av att lantbruksstyrelsen beträffande vissa andra fiskehamnar på Gotland och i södra Sverige förordat en sänkning_av årsavgiften för sumpar sålunda, att grundavgiften skulle utgå för sumpar med en yta t. o. m. 3 kvm i stället för 1 kvm, synas avgifter för sumpar böra upptagas även i ifrågavarande taxor. Kollegii ändringar och de framlagda taxeförslagen överensstämma sinsemellan utom vad beträffar årsavgifterna samt bestämmelserna rörande vissa avgifter för icke föreningsmedlem ävensom därutinnan, att i förslaget för Västergarn intagits bestämmelse om avgiftsbefrielse för fartyg, som disponeras av ägarna till viss fastighet. Från de av k. m:t fastställda standardtaxorna för statens fiskehamnar i Malmöhus län avvika de nu föreslagna, bortsett från varutariffen, i följande hänseende. Avgifterna för fartyg av 9 tons nettodräktighet eller därutöver ha i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag sänkts för att närmare överensstämma med motsvarande avgifter i förslaget till taxa för Visby och lanthamnarna. Vidare ha införts bestämmelser rörande avgiftsbefrielse resplindring för fartyg, som ankommer från eller avgår till intilliggande lanthamn resp. annan gotländsk hamn. Motsvarande bestämmelser återfinnas i förslaget för Visby och lanthamnarna. Årsavgifterna ha i taxeförslaget upptagits till i vissa fall andra belopp än de i fiskehamnarna brukliga. Slutligen ha intagits bestämmelser om båtlagsavgif ter och avgifter för icke föreningsmedlemmar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 December 1937
N:r 280

Fastighets- och lösöreauktion i Ljugarn.

Onsdagen den 30 juni kl. 1 e. m. låta dödsbodelägarna efter fröken Anna Lindby försälja fasta egendomen 1/1152 mantal Botvalds om 1,300 kvm. tomt, bebyggd med boningshus om 2 rum, kök m. m.
Fastigheten, belägen i Ljugarns samhälle, säljes på villkor som tillkännagivas vid auktionen.
Boets lösegendom som samtidigt kommer att försäljas, består av möbler, linne och sängkläder, köksinventarier, stickmaskin, den avlidnes gångkläder m. m. För lösegendomen lämnas godkända köpare betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 september 1937 eller vid anfordran.
Visby den 22 juni 1937.
KARL DASSOW.

Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Juni 1937
Nr 145

Vega Velocipeden.

VISBY: Henrik Alyhr.
BURGSVIK: Victor Hansén.
FÅRÖSUND: K J. Pettersson, Motorverkst.
GOTHEM: I. H. Jakobsson, Haga.
HABLINGBO: Josef Fogelgren.
HAVDHEM: Martin Jakobsson.
HELLVI: K Joh. Fasth.
KATTHAMMARSVIK: E. Åkerman, Bil-, Cykel & Mek. verkstad.
KLINTEHAMN: Hj. Andersson, Bilverkstad.
LJUGARN: Ernst I. Swartling.
LÄRBRO: M. Haglund.
ROMA-KLOSTER: Sig. Ohlsson, Halla.
SLITE: John Boman.
STENKYRKA: Lennart Yttergren.
STJÄRNARVE: Ferd. Pettersson, Eksta.
STÅNGA: Petter Åkerman, Burs.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Juni 1937
Nr 141

Fastighets- och lösöreauktion i Ljugarn.

Onsdagen den 30 juni kl. 1 e. m. låta dödsbodelägarna efter fröken Anna Lindby försälja fasta egendomen 1/1152 mantal Botvalds om 1,300 kvm. tomt, bebyggd med boningshus om 2 rum, kök m. m.
Fastigheten, belägen i Ljugarns samhälle, säljes på villkor som tillkännagivas vid auktionen.
Boets lösegendom som samtidigt kommer att försäljas, består av möbler, linne och sängkläder, köksinventarier, stickmaskin, den avlidnes gångkläder m. m. För lösegendomen lämnas godkända köpare betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 september 1937 eller vid anfordran. Visby den 22 juni 1937.
KARL DASSOW.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Juni 1937
Nr 141

Landsbygden. Ljugarn.

LJUGARN, 21 juni.
Söndagsskolans sommarfest var anordnad här på söndagseftermiddagen. Festen inleddes i missionshuset med bibelläsning och bön av söndagsskolans föreståndare hr Aug. Olsson, Petsarve. Därefter tågade barnen i samlad trupp med svenska fanan i spetsen till Lidens park, där ett rikt program följde under fru Valborg Appelgrens ledning. Past. Appelgren samtalade med barnen över Luk. 5: 1-11. Barnen utförde sedan till stor del programmet med sång och uppläsning. Under en rast serverades kaffe för både barn och äldre. Under kafferasten fingo barnen även tillfälle till lekar, vilket livligt uppskattades. En god insamling gjordes för söndagsskolans arbete. Rätt mycket folk hade samlats. Sedan barnen mottagit tidningar, skildes deltagarna åt, glada över en sådan stund ute i den vackra parken.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Juni 1937
Nr 141

Läkarna.

Provinsialläkarna H. Forsing, Ljugarn, och K. Bergstrand, Slite, söka provinsialläkartjänsten i Älmhults distrikt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Juni 1937
Nr 140

Ljugarn har fått fin väg.

Sedan den 18 maj ha arbeten pågått med beläggning av asfalt på vägen genom Ljugarns samhälle, och i dag har körbanan kunnat öppnats för trafik. Arbetet, som stått under vägstyrelsens regim, är ett led i dess underhållsplan av vägarna, och för dylika arbeten har särskilt tillstånd utverkats av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. Vägen i fråga har belagts med asfalt — beläggningstypens tekniska benämning är I. A. 4/1935 — och det är körbanan på en bredd av 5 ½ m. som nu är klar, medan gångbanan ännu icke är färdig.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 17 Juni 1937
Nr 137

Dödsfall Knut Ahlgren.

Min älskade make vår käre lille pappa Knut Ahlgren avled på Visby lasarett fredagen den 11 juni i sitt 40:de levnadsår.
Ljugarn den 12 juni 1937.
VANDA AHLGREN.
Barnen.
Sv. Ps. 344: 2.

Gotlands Allehanda
Lördagen 12 Juni 1937
Nr 133

Klintehamn – sommaridyll.

Hamnplats med gamla anor.

Klinte kyrka och prästgård.

En vackrare ”sommarstad” än Klintehamn kan man fara land och rike runt utan att hitta maken till. Just vid denna tid på året då lummig grönska och färgglada blommor inrama samhällets fastigheter är Klintehamn en idyll, där man gärna dröjer sig kvar — så länge man har tid. Samhällets omgivningar äro också värda den uppmärksamhet, som tillfälliga turister eller sommargäster ägna dem. Barrskogen, lövängar och först och sist havet samt öarna utanför fånga ovillkorligen även brådskande resenärers uppmärksamhet, så att de besluta sig för att stanna och njuta sommarens fägring i denna angenäma miljö.
Från stranden har man en härlig utsikt mot Karlsöarna, som på detta avstånd te sig trollska i soldiset. Vill man göra en tur ut till de så berömda fågelöarna, vilka anses vara Nordeuropas förnämsta fågelberg, finnas i hamnen tillgängliga båtar, vilka svara för trafiken ditut. — Ur turistsynpunkt har således Klinte-hamn mycket att bjuda sina gäster på. Men samhället, som är mycket framåtsträvande är intressant även ur andra avseenden.

Gammalt handelscentrum — modern hamnanläggning.
När de första handelsfartygen angjorde i viken till Klintehamn, kan man knappast med säkerhet yttra sig om, ty havet har under tidernas lopp i viss mån omdanat stranden. Säkert är emellertid att segeltrafiken och köpenskapen över Klintehamn varit livlig alltsedan öns tidigaste historia och fördjupar man sig i hävlderna, kan man komma över många intressanta berättelser från gamla tiders sjöfart och affärsliv på orten.
Av gamla anteckningar och företeelser i Klintehamn och trakten däromkring har konstaterats, att bl. a. fartyg byggts på orten och att andra näringsgrenar mycket omhuldades. Men eftersom Klintehamn är ett framåtgående samhälle, har befolkningen icke vilat på gamla lagrar, utan fortsatt att främpa utvecklingen i rätt riktning. Därför är också Klintehamn alltjämt livligt frekventerat, dels av befolkningen i de omkringliggande tätt befolkade bygderna och dels genom den yttre samfärdseln.
Hamnen, som är en av de modernaste på Gotland, trafikeras även av långträdare, som intaga laster av bl. a. halm och andra foderprodukter eller lossa importerade varor. Affärslivets och industrins så gott som samtliga branscher äro representerade i Klintehamn, fastän kanske en främling på trakten icke genast lägger märke därtill. I Klintehamn har man minsann inte snålat på tomtutrymmena och därför har samhället brett ut sig över en ganska vidsträckt areal. Gatorna — moderna cementbanor — äro breda och pampiga så att vilken storstad som helst skulle skatta sig lycklig över att äga dylika anläggningar.
Den största industrin i Klintehamn — eller rättare Klinte socken är Klintebys konservfabrik. Fabrikens anläggningar äro ofta målet för studieresor. Frukt och grönsaker konserveras i stora mängder men även sillinläggningar o. s. v. förekomma i rätt stor omfattning. Inom sparrisbranschen är Slintebys störst i Sverige. Fabriken sysselsätter under högsäsongen cirka 150 arbetare — såväl manliga som kvinnliga. Verkstadsindustrins största representant på orten är Cedergrens mek. verkstad, varifrån bl. a. exporteras metallcylindrar av egen tillverkning. Denna industri sysselsätter ett 15-tal arbetare. Vidare finnas i samhället möbel- och snickerifabriker samt reparationsverkstäder av olika slag.
Klinte kyrka ligger inte ”mitt i byn” utan en bit utanför själva samhället. Den har dock ett utomordentligt vackert läge omgiven av ståtliga träd. Strax i närheten av kyrkan ha vi Klinteberget, som är en av de förnämsta utsiktsplatserna på Gotland. Från berget har man en storartad utsikt över kringliggande nejder, vilka höra till de vackraste man gärna kan få se på ön.
Om vi sedan avsluta dessa rader med ett konstaterande av, att det är väl sörjt för sommargäster och tillfälliga resenärers bästa under deras vistelse på trakten, så torde det väsentligaste vara sagt om Klintehamn. Hotell och pensionat, konditorier o. s. v. svara för att man inte ångrar sig, om man skulle dröja sig kvar i det trevliga samhället.

Västergarn.
Utmed vägen till Visby ungefär 13 km. från Klintehamn stöta vi på Västergarn, där de flesta pensionaten på öns västra kust uppstått. Den vackra kuststräckan i Västergarn är därför väl känd av alla semesterfirande, som någon hommar vistats där. De utmärkta badstränderna och holmarna utanför ha år efter år lockat en stor del av resenärer på Gotland till dessa trakter och efter vad vi försport väntar man även i sommar livlig frekvens.
Varje vår bruka pensionaten rusta upp för att taga emot sina gäster, men i år ha en del pensionatinnehavare ej nöjt sig med bara en genomgående renovering av byggnader och bohag, utan även byggt till. Nya sommarstugor, matsalar, sällskapsrum och gästrum ha tillkommit, nya arrangemang till gästernas trevnad ha vidtagits både utom- och inomhus. Det har varit svårt att få allting klappat och klart till säsongen, som i år börjat tidigare än vad som brukar vara vanligt. Visserligen kanske det ännu är en smula för svalt att plaska omkring i de salta vågorna, men under så soliga dagar, som vi ha haft nu en längre tid, kan man i alla fall luft- och solbada, segla eller bege sig ut på promenader och färder i de vackra omgivningarna.
Midsommaren halkar sig ganska raskt och då blir det verklig invasion i Västergarn. Midsommarfesten i den gamla Balkgården är ett av sommarens förnämsta evenemang på orten. Balkgården är en gammal hamn- och upplagsplats sedan den tid då timmer utskeppades.
Pensionatinnehavarna på orten anordna ofta trevliga utflykter till sevärdheter i omgivningarna, segelturer till Västergarns utholme, som även är fyrplats samt ibland längre färder t. ex. bussresor till Fårön, Hoburgen, Ljugarn o. s. v. Förbindelserna med staden upprätthålles med bussar och bilar, som flera gånger dagligen ila mellan Västergarn och Visby. Intill Kronholmens ägor är Skansudde fyr belägen och denna liksom den nyligen utgrävda kastalen i Västergarn, äro vanliga mål för promenader.

Gotlands Allehanda
Lördagen 5 Juni 1937
Nr 127