Klinte Bio

SONJA WIGERT
STURE LAGERWALL
ELOF AHRLE

Onsdagsväninnan

NILS POPPE
SIGGE FÖRST
MARIANNE LÖFGREN

Ballongen

KRISTINA SÖDERBAUM
Vildfågeln

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Prästerskapet.

Pastor Allan Dahlqvist är förordnad att tillsvidare vara ämbetsbiträde åt kyrkoherden i Roma pastorat.
Pastorsadjunkten Åke Wiberg har tjänstledighet den 21 december 1946-den 20 januari 1947.
— Pastor Erland Olson har förordnats som ämbetsbiträde åt kyrkoherden i Klinte pastorat fr. o. m. 23 dec. tills vidare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 December 1946
N:r 297

Jordbruksförvärven.

Länsstyrelsen och övriga lokala myndigheter tillstyrker hos k. m:t en ansökan av hem.-äg. Fridolf Wallin, Klintehamn, om tillstånd att förvärva fastigheten Rannarve 121 i Klinte socken att användas till tomter. Styckningsplan finns redan för fastigheten. Han har preliminärt köpt av den av hr Ivar Hoppe och dennes hustru för 8,000 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 December 1946
N:r 294

Bilmissöden på hala vägar.

Två bilar krockade i Fröjelskogen.
Södra Gotland hade svårkörda vägar i går på grund av det tunna snölager som föll och gjorde vissa vägdelar ytterst halkiga. Ett par bilmissöden inträffade också ute i Klinte o. i ett fall blev det rätt stora materiella skador under det att de åkande kom undan utan blessyrer.
I går kväll var cementvägen i Klintehamn närmast att jämföra med en skridskobana och det var rätt många cyklister som råkade illa ut.
I en kurva strax norr om Selbjerga på vägen mellan Klinte och Fröjel inträffade i går morse en bilkrock till följd av halkan. Två personbilar möttes i en svag kurva, där man hade 70 meters sikt, men vagnen som kom norrifrån, en ny vagn av större modell tog sig orådet före att bromsa med påföljd att bilen inte följde kurvan utan gick ut i vägbanan och rakt på den mötande bilen. Denna kastades i diket och fick såväl skärmar som fotbräda på högersidan avslitna, dörren bucklades in och vindruta samt ytterligar en ruta krossades. Kardanen blev också skadad varför bilen inte kunde komma från platsen. Den nya bilen fick endast mindre skador.
I går inträffade också ett bilmissöde i Bönders backe, där en kvinnlig bilist hamnade inne i bergväggen sedan bilen nekat lyda roder i det hala väglaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 December 1946
N:r 290

Ordförandena i taxeringsnämnderna.

Med ändring av tidigare meddelade förordnanden har länsstyrelsen till ordförande i följande distrikt förordnat:
Rone, Eke, Alva och Hemse folkskollärare Gustav Enekvist, Visby; Hablingbo och Silte lantbrukaren Rudolf Olsson, Vamlingbo; Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum folkskollärare T. Holma, Silte; Klinte och Fröjel kyrkoherde Å. Hultmark, Sanda, samt Sanda, Mästerby och Västergarn landsfiskal Justus Jakobsson, Klintehamn. Till kronoombud för Eskelhem och Tofta har förordnats lantbrukaren Gustav Jakobsson, Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 30 september 1943
N:r 225

LÄNSSTYRELSEN.

I här fört föreningsregister hava denna dag intagits följande anmälningar:
den 27 februari 1943 antogos stadgar för Norra Gotlands Hingstförening u. p. a., som har till ändamål att inköpa och mot avgift åt föreningens medlemmar samt, därest så prövas lämpligt, järnväl åt utom föreningen stående till betäckning tillhandahålla goda hingstar samt att i övrigt genom lämpliga åtgärder främja hästaveln inom verksamhetsområdet. Styrelsen, som har sitt säte i Tingstäde socken, utgöres av Per Gustav Ansgarius Svensson, Sorby, Stenkyrka, Christen Jespersson, Furubjers, Tingstäde, Lennart Otto Ingvar Pettersson, Gudings, Vallstena, Anders Sigge Andersson, Austers, Hangvar, och Gösta Karl Mörrby, Grausne, Lokrume, ordinarie ledamöter, med Olof Sigurd Bendelin, Stenby, Lokrume, Otto Martin William Österdahl, Hägvards, Hall, och Stig Fritiof Wigström, St. Tallby, Fole, såsom suppleanter. Firman tecknas, förutom av styrelsen i sin helhet, av Per Svensson och Christen Jespersson var för sig. Föreningens räkenskaper avslutas för kalenderår. Kallelse till sammanträde sker medelst kungörelse i den eller de tidningar, som föreningen bestämmer, eller genom posten minst åtta dagar före sammanträdet. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom annons i den eller de tidningar, vari kallelse till föreningssammanträde införes;
uti styrelsen för Etelhems-ortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Etelhems socken, har i stället för Valdemar Nicklasson, Lojsta, såsom suppleant inträtt Emrik Ardgren, Bjärby, Etelhem;
uti styrelsen för Havdhems och Eke jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Havdhems socken, har i stället för Anton Jakobsson, Bölske, Havdhem, såsom suppleant inträtt Karl Jakob Henric Levander, Bois, Havdhem. Föreningens firma tecknas numera av samtliga styrelseledamöter jämte kamreraren Lars Johan Ekman,
Havdhem, två i förening;
uti styrelsen för Hesselbyortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Ganthems socken, har i stället för Jakob Kristian Ahlby, Norrlanda, såsom ordinarie ledamot inträtt Ernst Gustav Bernhard Nikolaus-son. Föreningens firma tecknas numera av J. W. Hellgren, Artur, Olsson, Erik Nordström, Ivar Johansson och Gustav Nikolausson, två i förening;
uti styrelsen för Klinte-ortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Klinte socken, har i stället för Johannes Stengård, Klinte, såsom ordinarie ledamot inträtt Elmer Olof Oskar Jakobsson, Klintehamn. Föreningens firma tecknas av styrelsens samtliga ledamöter två i förening;
uti styrelsen för Källunge-ortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Källunge socken, har i stället för Sigurd Eriksson, Fjärdinge i Gothem, inträtt såsom ordinarie ledamot Knut Edvin Fridolf Svensson, Kopungs, Gothem;
uti styrelsen för Martebo-Lummelunda jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Lummelunda socken, har såsom ordinarie ledamot inträtt John Valdemar Johansson, Martebo, samt såsom suppleant Viktor Otto Ekktröm, Martebo. Föreningens firma tecknas numera av Karl Olin, Thure Lönngren, Ernst Björkegren, John Malmros och John Johansson;
uti styrelsen för Sydvästra Gotlands jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Levide socken, har i stället för Hjalmar Siltberg, Fröjel, såsom ordinarie ledamot inträtt Bror Gustav Lövgren, Pusarve, Fröjel. Föreningens firma tecknas numera av Lars Jakobsson, Elis Nilsson, Hjalmar Ahlin, Emil Jacobsson, Jakob Larsson, Bror Lövgren, Sigfrid Melin och E. A. Larsson två i förening;
uti styrelsen för Tingstäde-Hejnum jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Tingstäde socken, har såsom ordinarie ledamöter inträtt Johan Anders Teodor Norrby, Tingstäde, och Johan Edvard Elis Pettersson, Hejnum, samt såsom suppleant Sten Samuel Forslund. Föreningens firma tecknas numera av Christen Jespersson, Uno Jakobsson, J. N. T. Hägbom och J. A. Norrby;
uti styrelsen för Visby-ortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Visby, har i stället för Johan Oskar Viktor Jacobsson, Hejdeby, såsom ordinarie ledamot inträtt Olof Herman Klingvall, Tibbles, Hejdeby. Föreningens firma tecknas numera av Carl August Leonard Widen, Herman Emil Ehrenfrid Löthberg, Anders Nilsson, Arvid Lars Kristian Eriksson, Olof Herman Klingvall och Holger Anders Olsson två i förening.
Visby i landskansliet den 27 september 1943.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 september 1943
N:r 224

Klinte Bio

Onsdag och torsdag kl. 8,15
Se GLENN FORD
i den rivande äventyrsfilmen
TEXAS.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 september 1943
N:r 223

Klinte marknad förr och nu.

Gatubild från Klintehamn.

Marknader eller stortorgdagar voro förr i tiden av mycket stor betydelse för landsbygdens folk. Ja man kan nog även säga att de även för stads. och bybor också var en händelse, som man väntade sig mycket av, ty marknadsdagen fördes många slags varor i handeln, som man under mellantiderna inte fick se mycket av – och dessutom bidrogo nöjesanordningarna till marknadens festivitas. Det var emellertid mest för landsbygdens befolkning, som marknaderna kommo till, ty då skulle landsbygdens arbetsgivare och arbetare ha ledigt. På marknaden skulle göras uppköp för långa tider framåt. Bönderna skulle köpa eller sälja hästar, oxar, kor och kanske svin och får och mycket skulle köpas för gård och hushåll.
I Klintehamn är det marknad om fredag – sista fredagen i september är det som bekant alltid marknad där och likaså sista fredagen i oktober. Den senare marknadsdagen var förr av en icke ringa betydelse, men nu är den så gott som bortglömd. Man firar helst marknaden i september, som kan bjuda på vackert väder, medan marknadsdagen slutet av oktober brukar vara kall och regnig. För att höra något om, hur marknadslivet florerade förr i Klintehamn, vända vi oss till handelsföreståndaren Vilh. Andersson, som kan sägas ha varit med alltsedan marknaderna började hållas i Klinte.

Det är nog inte mer än cirka 50 å 60 år sedan den första marknaden hölls i Klintehamn, säger hr A. Jag bodde då uppe i socknen och fick som liten pojke följa med till marknaden. Det var förstås helt annorlunda då och nu, för då kom man till marknaden för att först och främst göra affärer. Marknadsplatsen hade då stort omfång och där fanns långa rader med salustånd och räcken för att binda upp kreaturen. Så snart det började dagas var kreaturskommersen i gång och det dröjde inte heller länge förräan salustånden öppnades. Där fanns massor av olika slags varor, t. ex. bleckkärl, laggkärl, skor och klädespersedlar av olika slag, korgarbeten o. s. v. samt i någon mån godsaker. – Det fanns väl även tivoli på den tiden?
Ja, om det inte direkt kallades tivoli, så fanns där karusell och någon liten cirkus med atleter och annat tingel-tangel. Där fanns visförsäljare, loppcirkus, spåkärringar och lyckobrevsförsäljare. Jag minns en lyckobrevsförsäljare, som hade en liten näpen, grönsiska i bur och när han lyfte på burluckan, stack den lilla riskan fram huvudet och drog med näbbet upp ett lyckobrev åt den häpne spekulanten. Jag minns också ”Vackre Ros”, en glad gubbe, som då var mycket känd på Gotland. ”Vackre Ros” hade skjutbana, och under tiden han betjänade sina kunder, sjöng han tokroliga smädevisor, som han improviserade mästerligt.
Genom sina roliga visor lockade han folk till sin skjutbana, så Slet var hans sätt att annonsera sina tillställningar. Den musikaliska underhållningen svarade en positivhalare för. Det var alltså ganska enkla nöjesanordningar, men man hade minst lika roligt då som nu.
Vad förfriskningar beträffar, så hade man i regel med sig matsäck. En krog fanns det – d. v. s. ett utminuteringsställe – där Han. delsbanken nu är belägen, men den hölls stängd marknadsdagen. Detta hindrade dock inte att man i förtid försett sig med fluidum – såvitt man inte köpte bakvägen. Där Klinte beklädnadsaffär nu är, fanns då ett café och där dracks det åtskilliga kaffehalvor. Och en och annan kanske fick för många halvor, så det blev lite småslagsmål där och var, men dessbättre aldrig större kalabalik. Lite slagsmål hörde ju alltid till marknaden. Öl kunde man ju köpa hos järnhandlare, bagare och andra, så det var ju inte så underligt, om en del blevo litet på snusen. – När Wöhler hade Klintebys, slaktade han något kreatur och sålde köttet, vilket gick åt som smör i solsken, för på den tiden fanns det inga köttbilar, så det var inte lätt att komma över en färsk bit, utan lantbefolkningen hade sitt salta kött eller fläsk och strömming. Jag var hos Wöhler en tid sedermera, då det slaktades ett kreatur varje veelva, som sedan såldes. De bästa bitarna voro tingade i förväg och resten kördes sedan omkring. Man kan således säga att det var den första ambulerande köttförsäljningen på Gotland. Senare började även en slaktare Eskegard i Västergarn med liknande rörelse.

Marknaderna av i dag mera nöjesbetonade.
Numera, fortsätter hr A., ha marknaderna ingen betydelse, och är mest till för nöjen. Någon större kreatursmarknad har det aldrig varit i Klintehamn, ty de flesta affärerna med hästar och kor etc. gjordes på marknaden i Hemse. Och nu saluföres inga kreatur alls, för vad man inte skickar till slakthuset säljes genom annonser i tidningarna.
Om det inte blir så många salustånd på marknaden i Klintehamn om fredag, har det sin giltiga förklaring. Numera får man sälja endast egna tillverkningar och slöjdalster på marknaden. Det blir således inga gårdfarihandlare, som slå upp sina tältbodar. Sådant behövs inte numera, ty i samhällets affärer kan man köpa allt vad man behöver. Trots kristider är det inte brist på vare sig mat eller kläder eller vad som behövs för hus och hem. Vad nöjena beträffar är det väl sörjt även för de nöjeslystna. Biografen ger flera förevisningar marknadsdagen och så finns det ju tivoli – naturligtvis.
Geo.

Gotlands Allehanda
Osdagen den 22 September 1943
N:r 218

Klinte Bio

IDA LUPINO
LOUIS HAYWARD

Skuggornas Hus.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 september 1943
N:r 216