HEMSE BIO

Ryska snuvan.
Åke Söderblom, Edvin Adolphsson, Sickan Carlsson, Karin Swanström m. fl. i rollerna.
”En djärv, uppsluppen, fräck kvickhet i ord och bild.” St. T.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 28 April 1937
Nr 96

Hästpremieringarna.

Resplan för hästpremieringarna innevarande år år nu fastställd och börjar i Gotlands län den 17- juli i Visby och slutar den 29 juli i Kräklingbo. Premieringarna äga rum i Tingstäde den 19, Hemse den 20, Burgsvik 21, Sanda 22, Lau 23, Visby (hingstpremiering) 24, Gerums korsgata 26, Eksta 27, Roma 28 samt Kräklingbo den 29 juli. Till ledamöter i premieringsnämden har k. m:t förordnat ryttmästare Edv. Cassel, ordförande, och godsägare J. Betjemann, Bettna, Från Gotland ingår konsulent B. Ljunggren i nämden.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 April 1937
Nr 95

Hemse.

Jordbrukets skolor.
Lantbruksstyrelsen har nu på anmodan av regeringen upprättat förslag till kungörelse angående provisorisk avlöningsförbättring åt föreståndare och förste lärare vid statsunderstödda lantbruksskolor för tiden 1 juli 1937-30 juni 1938. Det provisoriska lönetillägget skulle bli för föreståndare 600 kr., för förste lärare 500 kr. och vik. förste lärare 285 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 April 1937
Nr 95

Veterinärerna.

Distriktsveterinären Nils Andersson i Hemse har anmält sig som sökande till distriktsveterinärtjänsten i Hudiksvalls distrikt. (P)

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 April 1937
Nr 94

Idrott och sport.

Landskampen mot Blekinge
är nu bestämd att äga rum, event. söndagen efter DM för seniorer. Det är som bekant gotlänningarnas tur denna gång att gästa Blekinge.
AIK har fått i uppdrag att anordna ecs DM i allmän idrott för seniorer den 8 aug.

A I K-terrängen.
Dahlin, Gute, suverän.

I går gick AIK-terrängen för andra gången av stapeln. Deltagareantalet var stort, trots det dåliga vädret.
Segrare i klass I blev inte denna gång Olle Johansson, Bro, utan han fick se sig besegrad av Anders Dahlin, Gute, som vann med cirka 150 meter. Han ledde för övrigt tävlingen från start till mål. Tiden för segraren var 26,21,3 min.,
2) Olle Johansson, Bro IF, 26,52,
3) L. Boberg, Slite IF, 27,2,5,
4) E. Pettersson, Tingstäde TK, 27,16,4.
5) V. Malmqvist, Bro IF, 27,40,02,
6) E. Norrby, d:o, 27,41,
7) H. Gardell, d:o, 27,56.
AIK:s vandringspris lade Bro IF beslag på för andra året å rad.
Klass II vanns av Gunnar Karlsson AIK, som hade tiden 12,9,8.
2) L. Fohlström, VIF, 12,42,3,
3) B. Ahlvin, d:o, 12,47,
4) B. Persson, d:o, 12,53,
5) E. Lindström, d:o, 13,5,02,
6) H. Samuelsson, d:o,
7) K. Bohman, d:o.
Prisutdelningen förrättades av Gotlands idrottsförbunds ordförande kapten I. Sellergren.
Visby AIK ber att på detta sätt få uttala sitt hjärtliga tack, till de firmor och enskilda, som beredvilligt skänkt priser och bidrag till tävlingen.
Moritz.

De gotländska serierna.
Hård strid i ”toppen”.

Det blev som väntat högsta möjliga utdelning för AIK och VIF i går mot resp. Hablingbo på Vallen och KIK i Klintehamn. De båda Visbylagens sammanlagda målkvot var 15-2, vilket säger en hel del.
VIF gästade Klintehamn och storseger med 8-1 (4 0). Det var KIK:s målvakt, som räddade laget från fullständig katastrof.
På Vallen besegrade AIK hablingarna med 7-1, halvtid 4-1, och mycket mer är inte att säga om den uppgörelsen. Hemmalaget var alltför överlägset för att det skulle kunna bli tal om någon spänning. ”Plåtarn” sköt så fort han kom åt, mycket gick bredvid och över, men somt gick i mål.
Bäst i Hablingbolaget var v. i., som faktiskt gjorde matchens vackraste genombrott och sköt vackert i mål. Gästernas målman var också bra.
Serieledningen har nu VIF tagit hand om.

Resultaten i de övriga serierna blevo: Norra serien: Othem—Roma 4-0, Stenkyrka—Väte 5-0, Träkumla—Västkinde 1-4. Matchen Endre—Martebo uppskjuten. Södra serien: Burs—Alva 2-5, Fardhem—Ljugarn 2-1.
Det är faktiskt spännande i ”toppen” på serierna. Vi återkomma med tabellerna.

I reservlagsserien spelades en match på Vallen i går förmiddag mellan AIK och VIF, varvid AIK vann med 3-0 (2-0).

I Hemse
spelades i går en vänskapsmatch mellan Gute och Hemse BK, som gästerna vunno med 3-1.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 April 1937
Nr 94

Södra Gotlands lantbruksklubb.

Tuberkulosfrågan under debatt i Hemse.
Södra Gotlands lantbruksklubb höll sitt årsmöte i går i folkhögskolans i Hemse gymnastiksal. Klubbens ordf. inledde med ett kort hälsningsanförande, varefter länsarkitekt Å. Hamrin höll föredrag betitlat ”Några synpunkter vid restaurering oeh nybyggnad av manbyggnader på landsbygden”. Föredraget illustrerades med ljusbilder från en hel del äldre manbyggnader från vitt skilda håll på Gotland.
Att bygga anses av många som en ganska enkel sak. Var och en kan få sin speciella smak tillgodosedd genom de s. k. katalogernas hus och de kunna för all del vara praktiska, men kan säkert inte alltid passas in i den gotländska landskapsbilden. Tal, visade en del äldre byggnadstyper på Gotland, som till ex. flistakshusen, som måste vara kraftigt byggda. Tvåvåningshusen ha stora mått, vackra proportioner och ha säkerligen rönt intryck från herrgårdsbyggnader. Äldre manbyggnader av trä äro däremot nu sällsynta. Genom industrialismen kom kravet på billiga bostäder åt arbetaren, därvid kom sämre och billigare metoder m. m. att användas, den som skulle bygga anlitade byggmästare, vilka icke voro förtrogna med de nya metoderna. Därför vore det önskvärt om utarbetandet av typritningar komme till stånd. Husen skola icke bara vara praktiska, utan även vackra samt ansluta i utförandet till de nya metoderna och i typerna till de gamla. Vi använda andra materiel nu för tiden, som äro mera lämpliga än de gamla men fordra större yrkesskicklighet. Många gånger tror den som bygger, att han behärskar tekniska detaljer och påhittigheter, och finurligheter få ofta stort spelrum vid inredningen. En typ lämplig för gotländska förhållanden skulle genom propaganda och upplysning kunna framarbetas.
Vid nybyggnader skall man ha värmeledning, badrum och inte snåla på utrymmet. Trappor och sådant få inte ta för stor plats. Invid ingången skall finnas en avklädningsplats. Köket skall vara stort och rymligt, god ventilation erfordras. Särskilt matrum för åkerns folk vore lämpligt, ty annars smutsas det så lätt ned. En trevlig plats borde finnas där man kan äta under sommaren. Lika mycket arbete som det nedlagts på städernas bostäder behöves det även för att lösa landsbygdens bostadsförhållanden. Byggnaden bör ha tilltalande utseende samt vara bekväm och hygienisk. Kalkstenhusen äro fuktiga och kalla men vid restaurering går detta att avhjälpa. Kupor bör tas till med sparsamhet och tal. varnade för cementtegel, ty de blekna lätt.
Särskilt vid tillbyggnader av verandor och förstukvistar ha snickarna firat riktiga orgier, man bör vara sparsam med sådana utbyggnader och de skall läggas vid en lugn plats. Det går lätt att genom en enkel sammanbyggnad förena det nya huset med det gamla, men det skall klart skiljas mellan gammalt och nytt. Den vackra gotländska gamla byggnadstypen har inte landskapet råd att avvara, och det måste bli allas plikt att arbeta för dess bibehållande. Det gäller först och främst att skaffa sig sakkunnig hjälp vid nybyggnader och länsarkitektkontoret står gärna till tjänst.
Föredraget belönades med kraftiga applåder. Sedan vidtogo förhandlingarna under ordförandeskap av hr Sven Johansson, Hulte. Ur årsberättelsen framgick bl. a.: Den 13 juli anordnade klubben ett gammaldags slåttergille med slåttertävling i Simunde äng i Vamlingbo. Gillet som trots dåligt väder fick alltigenom ett synnerligen lyckat förlopp, bevistades bl. a. av landshövdingen och landshövdingekan Rodhe. Styrelsen har hållit 2 sammanträden under året, bl. a. har behandlats frågan om anordnandet av i sällskapsresa till distriktslantbruksraöi tet i Malmö instundande sommar. Denna plan måste övergivas, ty möjligheterna härför visade sig vara oövervinneliga. Genom föredrag på förra årsmötet av prof. L. Nannesson kom den första bokföringsföreningen på Gotland till stånd. Medlemsantalet uppgick till 70. Kassan belanserade på 316:70 med saldo av 53:60 och innestående i bank kr. 607: 15. Ansvarsfrihet beviljades. Styrelsen omvaldes i sin helhet och består av lantbrukarna Anton Jakobsson, Bölske, Th. Hansén, Bonsarve, Joh:s Johansson, Gardarve, och Anders Hermansson, Havor, samt rektor B. Nordlander. Revisorer blevo Hugo Pettersson, Myrungs, och G. Johansson, Orleifs, samt suppleant A. Dahlgren, Skinnarve. Till ordf. vid nästa sammanträde valdes Hjalmar Pettersson, Kruse, och till v. ordf. Malkus Andersson, Stjärnarve. Därefter företogs inval av 10 nya medlemmar i klubben.
Distriktsveterinären Nils Andersson höll ett gediget och utredande inledningsanförande över ämnet ”Tuberkulosens bekämpande bland nötkreaturen.”
De nya bestämmelserna ha satt myror i huvudet på en del folk, men tal. hoppades, att dunkla punkter skulle bli belysta och förståelsen ökas. Tal. indelade tuberkulosen i tre typer: a) humana, b) nötkreaturs, och c) fåglarnas tuberkulos. Bovina typen smittar ofta ned människor. Den humana typen har även nu konstaterats hos djur. Fåglarnas tuberkulos angriper hönsen, men baciller ha återfunnits även hos, nötkreatur.
Tuberkulosen bekämpas dels med klinisk undenökning och dels med tuberkulinundersökningar. I förstnämda fall gäller det att nedbringa smittofarligheten hos djuren. Genom ansökan till medicinalstyrelsen kan statsunderstöd erhållas till klinisk undersökning. Vid undersökning med tuberkulin insprutes detta, om svullnad inträder, betraktas det som reaktion, vid mindre sådan anställes kontrollundersökning. Förra årets riksdag antog en lag som innebar att 0,02 öres merpris utbetalas pr kg. mjölk från kliniskt undersöka djur, 0,04 öre pr kg. mjölk för med tuberkulin undersökta djur. Somliga göra stora förluster, andra slippa lindrigare undan. Inom Hemse veterinärdistrikt ha 5,28 % reagerat. Smittan kan föras från gård till gärd bl. a. genom flugor. Tal. redogjorde ingående för de lagar, som införts till tuberkulosens bekämpande.
Därefter vidtog en intressant och livlig diskussion, varvid d:r Andersson fick stå till tjänst som upplysningsbyrå.
Hr Anton Jakobsson: Svinen ha ofta tuberkulos. Kunna dessa icke nedsmitta kor, allrahelst som nu så mycket som importeras?
D:r Andersson: Tbc. förekommer sällan hos yngre svin, det kan ju givetvis smitta, men risken härför är inte så stor.
Hr J. Ahlsten: Tilläggspriset på reaktionsfri mjölk verkar egendomligt i många fall. De många utslagna djuren orsaka oro på slaktdjursmarknaden. Olämpliga desinfektionsmedel användas ofta.
D:r Andersson: Fristen för kontrollundersökning är tidigast 2-3 månader, då djurägaren själv får stå för kostnaden, inom 3-6 månader är den kostnadsfri. Den kliniska undersökningen innebure ett steg tillbaka, om den skulle införas på Gotland. Vid desinfektion är den mekaniska rengöringen den viktigaste, en skurning med sodalut gör god effekt. Medel, som innehålla såpa, är lämpliga, såsom lysol, kreoltn, skurit m. m.
Hr Anders Hermansson: Det gäller att återställa allmänhetens förtroende för tuberkulinundersökningarna.
D:r Andersson: På svin sprutas tuberkulinet in i örat, på höns i skägglappen. Importförbud för icke tuberkulinundersökta svin skulle mycket väl kunna tänkas.
Hr J. Ahlsten: Kan det inte tänkas, att djur vilka tidigare reagerat sedan visa sig imuna?
D:r Andersson: Genom tuberkulinundersökning med febermätning, kan det mycket väl tänkas, just därför har man övergått till budproven.
Hr Hjalmar Jakobsson: Kan inte tuberkulos uppstå genom fukt och drag?
D:r Andersson: Fukt och drag kunna ej vara smittoorsak, men sjukdomen blir värre, de kunna göra djuret mera mottagligt för smitta.
Hr J. Ahlsten: Det blir mycket arbete för veterinärerna genom deras intygsskyldighet. Han yrkade att kontrollundersökningarna borde vara kostnadsfria.
Hr Ant. Jakobsson: 25 % få nu dras med kostnaderna för reagerande djur. Vore det inte lämpligare bilda en fond, varvid en avgift av 5 kr. pr ko skulle upptagas?
Hr H. Levander instämde i hr Ahlstens yrkande och hoppades, att det skulle leda till resultat.
D:r Andersson: Det skulle glädja mig mycket, om både tiden för de kostnadsfria kontrollundersökningarna kunde göras tänjbar samt något slags försäkring genomföras.
Hr Joh:s Johansson: Många djurägare ha lidit stora förluster och jag skall gärna vara med om någon slags försäkring. Men de båda frågorna skola gå genom hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Hr J. Ahlst en replikerade, att effekten blir inte mindre, om det går genom lantbruksklubben än genom förvaltningsutskottet, utan tvärtom. Föreslog att mötet skulle tillsätta en kommitté, som skulle föra frågan vidare till k. m:t.
Hr Hermansson tyckte, att hushållningssällskapen arbeta långsamt, varför detta inte vore rätt forum. Han undrade, om inte djur, som bli hårt pressade med oljekakor, kunna vara mera mottagliga för smitta.
D:r Andersson: Märkningstvång borde införas, försäkring ordnas nog bäst av privat företag. Pressade besättningar äro mera mottagliga för smitta.
Konsulent Ljunggren: Om djurägaren inom författningsenlig tid begärt undersökning, men veterinärerna ej hinna att utföra den, blir det då djurägaren som får lida härför? Det finns många möjligheter att fuska, märkningstvånget är nödvändigt. Stor misstro mot metoderna råder ute i bygderna.
D:r Andersson upplyste om, att begärda undersökningar äro veterinärerna skyldiga att effektuera inom en månad. Staten anser att kontrollundersökningar äro av så vital betydelse för djurägaren, att de skola betala dem själva.
Hr Hjalmar Jakobsson: Om jag har en granne, som har nedsmittade djur, men som inte säljer dessa, hur skall jag då förfara?
En representant från Levede mejeri upplyste, att de haft en som trilskats, men mejeristämman beslöt, att de icke tuberkulinundersökta besättningarnas mjölk skulle separeras sist. Detta hjälpte.
D:r Andersson: Sådana frågor klarar lantbrukarnas organisationer, nu sedan de blivit så starka.
Mötet biföll hr Ahlstens yrkande om utredning och framställning till statsmakterna om ändring av omdebatterade frågor. En kommitté tillsattes, bestående av landstingsman Johan Ahlsten, Koparve, lantbrukarna Anton Jakobsson, Bölske, och Henric Levander, Bols, med veterinär Nils Andersson och konsulent Ljunggren som sakkunniga rådgivare. Därefter vidtog ett animerat samkväm.

Gotlands Allehanda
Lördagen 24 April 1937
Nr 93

Veterinärerna.

Leg. veterinären Nils Abrahamsson i Hemse har anmält sig som sökande till distriktsveterinärtjänsten i Backe distrikt. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen 21 April 1937
Nr 90

Bostadsförhållandena.

Statsbidrag till ett vackert yttre, men…
I sina tjänsteberättelser ha provinsialläkarne inom länet även berört bostadsförhållandena på landsbygden och samtliga ha anmärkningar och önskemål att komma med. De vitsorda dock nyttan av de förbättringsbidrag och nybyggnadslån, som under senare tiden ställts till förfogande av statsmedel och varigenom icke obetydliga förbättringar åstadkommits.
Förste provinsialläkaren Kurt Bergström säger beträffande Visby distrikt, att i flera fall, särskilt hos barnrika, fattiga familjer, hava bostäderna varit undermåliga.
Provinsialläkare Sasse i Hemse påpekar, att en bättre dränering runt de gamla kalkhusen, en höjning av golvet, där dessa ligga direkt på marken samt bättre anordning av eldstäderna, bäst genom införande av centraluppvärmning, i avsevärd mån skulle kunna avhjälpa de olägenheter, som vidlåda de gamla kalkstenshukkn, som finnas i länet.
Provinsialläkare Forsing i Ljugarn framhåller, att husmödrarnas ofta mycket krävande arbete bör underlättas genom anordnande av centralvärme och att vid beviljande av byggnadsbidrag bör det villkoret uppställas att bostaden försåges med värmeledning. Skola nya fönster sättas in i bostaden, borde dessa vara dubbelkopplade, ty därigenom bleve fönstren tätare och skulle vädringen av rummen lättare försiggå. På många håll äro fönstren utan gångjärn och igenspikade, eller också saknas innanfönster eller kunna dessa ej öppnas.
Provinsialläkare Harner i Klintehamn framhåller, att de flesta av de äldre byggnaderna äro uppförda av kalksten och äro kalla och dragiga. Dessa bostäder skulle vinna avsevärt i hygieniskt avseende om värmeledning inledes och väggarna brädpanelades. I Klintehamn har under året tillkommit byggnadsnämd.
Provinsialläkare Bergstrand i Slite framhåller, att i Slite, Fårösund och även annorstädes råder bostadsbrist, så att även mycket dåliga bostäder ibland fått användas i brist på bättre. Behovet av kraftig ökning av bostadsbeståndet är nu trängande på dessa orter. Ett önskemål är att räntan å egnahemslån sänkes. På landsbygden är en stor del av bostäderna mycket undermåliga, i vissa byar ära nästan alla byggnader behäftade med alla möjliga sanitära brister.
Flera fall påpekas, där byggnaderna omändrats med hjälp av statsbidrag och erhållit ett vackert yttre, under det att sanitära olägenheter fortfarande vidlådde dessa bostäder (t. ex. grundfukten var ej avlägsnad, de hade tillbommade fönster, undermålig eldstad, otillräcklig höjd i taket, biutrymmen saknas i tillbörlig utsträckning eller vattentillgången är ohjälplig). Krav framställes på att hygienisk sakkunskap, som ju finnes i varje län, rådfrågas innan bidrag tilldelas. I de fall, där det ej är möjligt att få isolering av golv från grund eller att få golv från mark eller någorlunda tillfredsställande höjd i taket bör den statliga hjälpen ges som nybyggnadslån och ej som förbättringslån och det är just den distinktionen som ej göres. Varje Landsända har sitt speciella problem — här på Gotland är det grundfukten i de äldre kalkstenshusen, som borde tilldraga sig det största intresset. Eldstäderna äro flerstädes olämpliga och böra ersättas med värmeledning.
Som en pendang till dessa uttalanden förtjänar framhållas vad dr Harner i Klintehamn säger om hönshusen inom sitt distrikt, vilka betecknas som särskilt goda. »Det erbjuder en ganska säregen anblick», framhåller han, »när man efter mörkrets inbrott färdas ute i bygden och ser dessa moderna byggnader med sina stora fönster och kraftiga belysning från primuslampor lysa som fyrar vid sidan av de knappt skönjbara, huvudbyggnaderna med en svagt plirande fotogenlampa i något fönster».

Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 April 1937
Nr 89

Landsbygden. Stånga.

STÅNGA, 19 april.
Juniorsammandragnin g var i går anordnad i Stånga nya missionshus med början kl. 2 e. m. Omkring 100 juniorer med ledare voro samlade, i epresenterande föreningarna i Vamlingbo, Burgsvik, Näs, Alva, Hemse, Linde och Stånga. Under det synnerligen värdefulla mötet förekom bl. a. ett kortare hälsningstal av Gösta Stenberg, Stånga, som med ledning av 100 ps. gav några värdefulla inledande ord. Vacker solosång till gitarr utfördes av fröken Maj Jakobsson, Stånga, varjämte Stånga juniorförenings sångförening utförde flera sångnummer. En berättelse föredrogs av en juniorflicka och en dialog lästes av tvenne juniorgossar. Er. Lundblad höll ett kortare anförande om betydelsen av att låta inrikta sig efter Guds vilja. Under en paus i mötet inkommo även en hel del frågor, och önskemål framställdes av juniorerna rörande juniorlägret instundande sommar. Under Johan Ahistens i ledning lämnades uplysningar på spörsmålen i allmänhet. De många deltagarna bjödos på kaffe och efter mötets avslutning serverades smörgås och te. Juniorsammandragningen var mycket värdefull och lämnade god behållning för de många ungdomarna från skilda trakter av ön.
Kl. 7,30 e. m. var ett offentligt juniormöte under Johan Ahistens ledning anordnat och vari ett flertal juniorföreningar medverkade med deklamation, talkör, sång, musik och solosång. Kortare anföranden höllos av flera talare. Mycket folk var samlat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 April 1937
Nr 89