Väg- och vattenbygnaderna i länet.

Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40

Egnahemslägenheter till salu.

41/1000 mtl Magnhuse i Levide;
9/256 mtl Öfvide i Eskelhem;
15/1536 mtl Bjärby i Sjonhem;
Bostadslägenheten n:r 28 Östra Vi i Visby;
En obebygd jordlägenhet om 7,5 hektar vid Stenhusa i Sanda;
7/480 mtl Hagdarfve i Akebäck;
327/5000 mtl Stenstu i Hejde;
1/72 mtl Västerväte i Väte;
En bebyggd jordlägenhet om 21 hektar vid Sles i Boge;
En bebyggd jordlagenhet om 1,18 hektar vid Thule i Ganthem;
En obebyggd lägenhet om 11,846 hektar i Valldahagen i Eskelhem;
En obebyggd lägenhet om 16,673 hektar i Valldahagen i Eskelhem;
14/1000 mtl Gjellungs i Veskinde;
En obebyggd jordlägenhet om 37,38 hektar under Nybingels i Gathem;
En bebyggd fordlägenhet om 31,05 hektar under Haga i Gothem;
En obebyggd jordlagenhet om 26,15 hektar under Vijby i Gothem;
En obebyggd jordlagenhet om c:a 12 hektar vid Bjärby i Sjonhem;
Vidare upplysningar a Hushållningssällskapets jord förmedlingsbyrå, S:t Hansgatan 32 i Visby.
Obs.! Expeditionstiden är hvardagar kl. 11-12 f. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914 – 1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Sanda: Födda 21 (7m 14k), död 15 (7m 8k); inflyttade 29 (13m 16k), utflyttade 32 (14m 18k); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 855; ökning 3.

Västergarn: Födda 6 (4m 2k), döda 9 (6m 3k.); inflyttade 8 (5m 3k), utflyttade 26 (15m 11k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 282; minskning 21.

Mästerby: Födda 10 (8m 2k), döda 9 (4m 5k); inflyttade 45 (22m 23k). utflyttade 22 (9m 13k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 455; ökning 24.
Hela pastoratets folkmängd 1,592 personer; ökning 6.

Stenkumla: Födda 8 (3m 5k), döda 10 (6m 4k); inflyttade 41 (18m 23k), utflyttade 31 (13m 18k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 468; ökning 8 personer.

Västerhejde: Födda 14 (8m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 57 (29m 28k), utflyttade 38 (15m 23k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 513; ökning 23.

Träkumla: Födda 6 (4m 2k), döda 8 (6m 2k); inflyttade 10 (7m 3k), utflyttade 31 (17m 14k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 238; minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 1,219; ökning 8.

Stenkyrka: Födda 6 (4m 2k), döda 17 (6m 11k); inflyttade 47 (17m 30k), utflyttade 42 (17m 25k); vigde 3par; folkmängd 31 dec. 694; minskning 6 personer.

Tingstäde: Födda 7 (5m 2k), döda 6 (3m 3k); inflyttade 38 (19m 19k), utflyttade 33 (16m 17k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 474; ökning 6 personer.
Pastoratets folkmängd 1,168; hvarken ökning eller minskning.

Vall: Födda 7 (4m 3k), döda 7 (3m 4k); inflyttade 29 (10m 19k), utflyttade 17 (9m 8k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 328; ökning 12.

Hogrän: Födda 9 (3m 6k), döda 2 (1m 1k); inflyttade 20 (9m 11k), utflyttade 28 (15m 13k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 337; minskning 1.
Pastoratets folkmängd 665; ökning 11.

Vamlingbo: Födda 18 (8m 10k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 21 (12m 9k), utflyttade 40 (18m 22k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 643; minskning 11.

Sundre: Födda 5 (4m 1k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 9 (4m 5k), utflyttade 4 (2m 2k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 199; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 842; minskning 6.

Vänge: Födda 6 (2m 4k), döda 13 (9m 4k); inflyttade 30 (18m 12k), utflyttade 29 (13m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 649; minskning 6.

Buttle: Födda 6 (3m 3k), döda 5 (4m 1k); inflyttade 14 (9m 5k), utflyttade 19 (7m 12k); vigde 2 par; folkmängd 331; minskning 4.

Guldrupe: Födda 4 (3m 1k), döda 6 (2m 4k); inflyttade 6 (2m 4k), utflyttade 6 (3m 3k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 249; minskning 2.

Tidningen söderklippt saknar en socken…. (Gutar Förr)

Östergarn: Födda 10 (6m 4k), döda 14 (8m 6k); inflyttade 32 (14m 18k), utflyttade 10 (2m 8k); vigde 3 par, 1 borg.; folkmängd 31 dec. 626; ökning 18.

Ardre: Födda 11 (5m 6k), döda 5 (2m 3k); inflyttade 28 (12m 16k), utflyttade 27 (11m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 534; ökning 7.

Gammelgarn: Födda 9 (4m 5k), döda 10 (8m 2k); inflyttade 19 (7m 12k), utflyttade 23 (8m 15k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 409; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 1,569; ökning 20.

Alfva: Födda 12 (6m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 31 (11m 20k), utflyttade 29 (17m 12k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 487; ökning 4; äldste församlingsmedlemmen 82 år.

Hemse: Födda 19 (8m 11k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 53 (19m 34k), utflyttade 65 (30m 35k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 845; minskning 3; den äldste 92 år.
Pastoratets folkmängd 1,332; ökning 1 person.

Follingbo: Födda 17 (9m 8k), döda 2 (2k); inflyttade 64 (35m 29k), utflyttade 45 (19m 25k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 531; ökning 34.

Akebäck: Födda 5 (3m 2k), döda 6 (1m 5k); inflyttade 6 (4m 2k), utflyttade 17 (12m 5k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 125; minskning 12.
Pastoratets folkmängd 716; ökning 22.

Hejde: Födda 10 (1m 9k), döda 6 (4m 2k); inflyttade 21 (11m 10k), utflyttade 32 (7m 25k); vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 583; minskning 7.

Väte: Födda 12 (6m 6k), döda 8 (3m 5k); inflyttade 39 (19m 20k), utflyttade 27 (12m 15k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 603; ökning 16.
Pastoratets folkmängd 1,186; ökning 9 personer.

Maretbo: Födda 7 (2m 5k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 35 (13m 22k), utflyttade 43 (24m 19k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 368; minskning 6.

Lummelunda: Födda 9 (5m 4k), döda 7 (5m 2k); inflyttade 25 (17m 8k), utflyttade 28 (14m 14k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 379; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 747; minskning 5 pers.

Väskinde: Födda 28 (17m 11k), döda 13 (3m 10k); inflyttade 70 (35m 35k), utflyttade 62 (32m 30k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 798; ökning 23; äldste medlemmen 89 år.

Bro: Födda 7 (3m 4k), döda 7 (4m 3k); inflyttade 16 (8m 8k), utflyttade 31 (14m 17k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 302; minskning 15; den äldsta 88 år.
Pastoratets folkmängd 1,100; ökning 8.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4

Dödsfall. Ivar Klafver

Att Gud nyårsdagen kl. 4,45 f. m. hemkallat till sig vår vid kustartilleriet i Fårösund anstälde son Ivar Klafver, som efter ett kort men svårt lidande afled i sitt hem i Hejde i en ålder af 17 år, 8 månader och 20 dagar, sörjd och innerligt begråten af oss föräldrar, tvänne bröder. farmoder, mormoder, fastrar och farbröder, befäl och kamrater samt många vänner, är det vår tunga plikt härmed tillkännagifva.
Koparfve i Hejde den 1 jan. 1915.
WENDLA och WALTER KLAFVER.
HENRY. JOHN.
Sv. Ps. 489, v. 3, 4.

Dödsannons

Gotlands Allehanda.
Måndagen 4 januari 1915.
N:r 2

Genom auktion

som förrättas vid Simunde i Hejde tisdagen den 25 dennes kl. 11 f. m. låter landtbrukaren Edv. Christiansson försälia omkring 60,000 kg. Bortfeiderrofvor med betalningsanstånd till den 1 instundande september.
Hejda den 20 februari 1913.
Olof Ahlin.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 februari 1913
N:r 44

Auktion vid Löfves i Hejde.

Torsdagen den 27 dennes kl. 12 m. låter landtbr. K. Nilsson, Löfves i Hejde, till den mestbjudande försälja ett större parti foderrofvor och morötter.
Vederhäftiga inropare erhålla anstånd till 1 nästkommande september.
Hejde i februari 1913.
Oscar A. Åkerbäck.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 februari 1913
N:r 43

Auktion i Hejde.

Genom auktion, som förrättas vid Simunde i Hejde tisdagen den 25 dennes låter landtbrukaren Edv. Christiansson försälja omkring 60,000 kg. Bortfelderrofvor med betalningsanstånd till den 1 instundande september.
Hejde den 20 februari 1913.
Olof Ahlin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 februari 1913
N:r 43

Auktion å virke.

Lördagen den 1 mars från kl. 1 midd. låter Ernst Thomsson å sågplatsen i Lunds bed, i närheten af vägen från Hejde till Lojsta, försälja större partier af plank, bräder, vrakbräder, troder, kantribb, 1 såghus, en sågkammare, gren- och tvetved.
Anstånd till 1 sept. 1913.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 februari 1913
N:r 43

Villebrådstillgången på Gotland 1912.

Härom meddelas i berättelsen öfver Gotlands skarpskyte- och jägaregilles verksamhet år 1912 följande:

Matnyttigt vildt:
Tillgången på hare har i likhet med de närmast föregående åren varit mindre god. Visserligen finnas socknar, särskildt där jakträtten är inlöst af en eller några få jä,gaze, och där följaktligen jaktvården i någon mån tillgodoses, hvilka halva att uppvisa en god årgång på hare, men i stort sedt torde den nuvarande harstammen på Gotland, trots den hnölattiga vintern, kunna betecknas som sädeles klen. Orsakerna härtill äro flera. Levermask påträffas ännu på flera ställen hos haren, det svåra regnet i juni fördärfvade säkerligen en hel del af 2:dra kullens ungar, lösa hundar och kattor härja fortfarande i Skogarna, och — last but not lenast — jägarna äro för många.
Af Visty jaktsällskap hafva under året 12 st. harar inköpts och utsläppts å sällskapets marker utanför Visby, likaså halva af enskilda jägare harar utsläppts i Bäl, Gammalgarn och Alskog socknar. Att dylika utplanteringar af harar na sig, märktes på harstammen i höstas å nämda jaktsällskaps marker, där jämväl förliden vinter utplantering af harar ägde rum. Af synnerlig vikt är emellertid, att dylika utsläppta harar fredas för lösa hundar, då de naturligt nog för dessa kunna blifva ett jämförelsevis lätt byte.
Af tjäder har, i likhet med föregående år, ingen underrättelse ingått, att något exemplar under året varit synligt. Af allt att döma tycks tjädern icke vilja gå till på Gotland.
Orren har liksom år 1911 haft en särdeles dålig årgång. Vid jakttidens början påträffades ovanligt kullar med i allmänhet endast ett par ungar i hvarje kull; ungarna voro dock i de flesta fall väl utvecklade. Från flera socknar meddelas, att orren, som för endast ett par år sedan där var ganska allmän, ny tyckes alldeles halva försvunnit.
Fasanen däremot förökar sig fortfarande på ett glädjande sätt. Röster höjdes mot inplantering af detta villebråd, då försök därmed gjordes för ett par år sedan, i det man menade, att fasanen icke skulle komma att trifvas på Gotland, men resultatet tyckes sannerligen halva kommit dessa farhågor på skam. På de platser, där inplantering skett, ser man nu ständigt denna trefliga, prydliga fågel, som är en vacker tillökning för vår fauna. Af Visby jaktsällskap hafva under året utplanterats 12 fasaner, och af enskild person 3 i Hejde och 3 i Lokrume.
Tillgången på rapphöns har under året varit betydligt sämre än vanligt. Vid jakttidens början voro kullarna ganska fåtaliga och ungarna mycket ojänit utvecklade. Orsaken härtill är säkerligen det starka regnflödet under juni månad, då åkrar och ängar på många ställen stodo under vatten, och en hel del af rapphönsens ägg och nyutkläckta ungar följaktligen fördärf vadets. Visserligen tyckas flera rapphöns halva lagt ny kull, men en dylik ofterkull blir alltid vida mer fåtalig och ungarna vid jakttidens början ej jaktbara. Under jaktsäsong en skötos nästan lika många gamla rapphönas som årsungar, ett bevis på huru klen årgången varit, men äfven hvilken god stam sam fans sedan föregående år.
Af gräsänder och därmed närsläktade aindfåglar har årgången varit mindre god med ofta ej fullt utvecklade ungar vid iakttidens .början. Det myckna regnandet under försommaren med ty åtföljande höga vattenstånd i myrarna förhindrade också andjakten afsevärdt.
Morkullan har haft en medelmåttig årgång. Vårsträcket var betyegt sämre än närmast föregende år, antagligen beroende på den blida väderleken i april och början ad maj, hvilken gjorde, att kullarna i allmänhet hade slutat draga, då jakttiden inträdde.
Af enkel beckasin samt ejder och öffriga sjöfåglar har årgången varit normal. Från Sundre meddelas, att knipa och alfågel på de senaste åren börjat försvinna från kusten därstädes.

Skadedjur:
Räfven tycks i stort sedt vara stadd i stark tillbakagång. I en del socknar på mellersta Gotland såsom Viklau, Etelhem, Butle m. fl.
har Visserligen inberättats, att det varit godt om räf, men detta här nog till undantagen. Skulle man vara istånd att i närvarande stund räkna räf var på Gotland, torde antalet ej blifva synnerligen stort, 200 å 300 st. på sin höjd. Önskvärdt är ingalunda, att detta villebråd fullständigt försvinner från vår ö. Räfven har, ur jaktvårdssynpunkt sin stora uppgift att fylla genom att undanskaffa svaga, för afvel olämpliga individer bland det matnyttiga villebrådet och erbjuder ju f. ö. en synnerligen intressant och lönande jakt. Att jaga räf medelst förgiftadt lockbete borde därför icke vara tillåtet här på ön.
Af örn är tillgången fortfarande ytterst obetydlig. Vid Thorsburgen lär ett par af hafsörn under, året hafva häckat.
Tillgången på dufhök har i de flesta socknar lyckligtvis varit ganska ringa, på sparf hök däremot jämförelsevis större.
Kråkan har som vanligt haft en god årgång och förekommer fortfarande alltför talrikt.
Ett alldeles nytt skadedjur, hvarmed vi de senaste åren hugnats, är vildkaninen, som för några år sedan utplanterades vid Rosendal i Follingbo och därifrån spridt sig vida oankring. Nyttan med att hit
inplantera ett djur, som i nya jaktstadgan inrangerats bland skadedjuren, förefaller onekligen något tvifvelaktig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 januari 1913
N:r 22

Räfskall

anordnas om lördag i Viklau. Samlingen sker vid kyrkan kl. 8 på morgonen, och skyttar från hela Gotland äro välkomna att del, taga i jakten efter mickel. Särskildt uppmanas skyttar och drelfolk från kringliggande, socknar Väte, Halla, Sjonhem, Vänge och Hejde — att så mangrant som möjligt deltaga i skallet. Det är nämligen i år godt om räf i nämda trakter; en decimering af stammen är därför ur allmänt intresse välbehöflig.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 januari 1913
N:r 17