Gammalt bondehus till eftervärlden.

Manbyggnad vid Hovar i Hablingbo.

De som rest vägen från Hemse samhälle över Mästermyr och därefter vikt av söderut förbi Havor grannlag i Hablingbo socken, har måhända lagt märke till, att en av de gamla manbyggningarna på östra sidan om vägen, undergått ett restaureringsarbete, som tagit sikte på att återställa byggnaden i ett för 1700-talets gotländska bondearkitektur representabelt skick.
Byggnaden det här är fråga om, tillhör Lilla Havor och stod ännu i fjol fullständigt obebodd och öde, då människorna som en gång levde inom dess tjocka murar voro bortflyttade eller döda. Fastigheten hade några år tidigare sålts till en granne, som lagt samman jordarna med sin egen fastighet. Men som han inte hade hjärta till att riva det gamla huset, men ej heller hade någon praktisk användning för det, fick det stå där och vänta på sin undergång. Över de breda golvtiljorna lägrade sig dammet allt tjockare och tjockare. Råttorna levde rövare därinne om nätterna. Men utomkring murarna kröpo murgrönstockarna allt högre upp under tak, skägget. Trädgårdstäppan med sina gamla päronträd, sin hundloka, sina jasminbuskar, snödroppar och sitt gamla valnötsträd blev allt mer och mer vildvuxen och snårartad. De gamla ”leilgardsblommar” höll nästan på att förkvävas i brist på solljus, och päronträden med sina s. k. ”Havor-pigar”, hade fått massor av torra grenar i sina eljest så ljuvligt rikblommiga kronor.
Det ??? nästan ut som om hela idyllen skulle sluta i kaos. Huset som börjat byggas redan vid början av 1700-talet — kanske ännu tidigare — och som sedan växt ut från ”halvhus” till ”parstuga” och därefter till tvåvåningshus, började se skräpigt ut, och kunde väl inte så länge till trotsa tidens stormar. Trädgården började urarta till skräpigt snåd, där den ständiga skuggan tog liv av markens blommor. Då hände det sig att en signatur i denna tidning kom vägen fram. Han fastnade för det gamla huset — tog några bilder av det — skrev om den gamla gården i denna tidnings spalter. — Och si, därmed vart den gamla gårdsidyllen räddad.
Vi kan i fortsättningen förbigå alla formaliteterna i samband med detta. Det som i dag står fast, är att huset och tomten tack vare den förra ägarens tillmötesgående inköpts av en privat person, som under sommaren på egen bekostnad låtit fullständigt restaurera detsamma. Men restaureringen har inte gått fram efter den linjen, som tar sikte på att skämma ut oss gotlänningar inför allt folket. Här har nämligen inte lagts på några galvaniserade plåttak över de vitrappade kalkstensmurarna. Här finnes inga glasverandor, tvåmeterhöga skorstenpipor eller fula vindskivor över gavlarna. Nej, här har byggmästare Villy Persson i samråd med för saken intresserade gjort ett förnämligt arbete, som han kan känna sig stolt över. De gamla tjocka murarna, som invändigt har sådana, djupa, hemtrevliga fönsternischer, har vilkalkats och den vackra sandstensplattan över ingångsdörren med sin inskription: ”Om Herren icke bygger huset så arbeta de fåfängt som däruppå bygga” jämte årtalet ”Anno 1789” har rengjorts och förtydligats. Tegeltaket har strukits under, skorstenarna har lagats men bibehållits i sin gamla form. Och inuti huset har nytillkomna mellanväggar tagits bort, medan takbjälkarna har tagits fram. De gamla dörrarna har fått tillbaka sina hemsmidda lås och gångjärn. Sandstensspisarna har reparerats eller återinsats. Köket har moderniserats och vidare har hela huset grundligt rengjorts, målats, isolerats och möblerats. Det har inte varit litet arbete allt detta då man betänker att det stora stenhuset som är byggt i två vånrigar inrymmer fem rum och kök samt därtill ett tillbyggt brygghus, som ligger mitt emot köket på byggnadens baksida. Mäblerna som förts till gården äro alla i tidstrogen stil och textilierna i rummen äro alla svenska hemslöjdsalster.
Förutom detta har ute i trädgården en del uppröjningsarbeten påbörjats. Planer äro emellertid uppgjorda, på att dessa arbeten nästa sommar skola fullföljas, och gården torde då, förutom ”flistak” på tillbyggnåden, få en något större tomt, — en ny ”standtäun” mot ”storgarden” och landsvägen, samt en egen ”kryddgard” med gotländska kryddväxter, som några här på Gotland bosatta lovat medverka till.
— Och den praktiska användningen av huset? frågar kanske någon.
— Ja i somras tjänstgjorde det under några veckor som semesterbostad åt ägaren och några vänner till denne från huvudstaden, och alla voro helt enkelt begeistrade över dessa rekreationsveckor i ren gotländsk landsbygdsmiljö bland ”gästfria, gladlynta och humane människor” — för att nu tala med Linné. På längre sikt vill ägarinnan däremot inte definitivt uttala sig, men det har likväl viskats ibland om en ”stiftelse” kring det hela, varvid man i framtiden skulle kunna tänka sig gården som ett tillfälligt hem åt skalder, konstnärer och författare, som under sin vistelse på Gotland skulle få äga en fristad inom dess åldriga murar.
Så går alltså den gamla gården en ny tidsepok till mötes. Och medan stormarna river i murgrönsrankorna och avlövat träden har den börjat väva nya drömmar.
Ett författarehem på Gotland — en diktens och drömmens högborg mitt i en genuin gotländsk bondebygd, rik på tradition och saga och sällsamma människogestalter, det vore väl en tanke, vars förverkligande även den gotländska läsekretsen borde kunna längta till.
A—d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 December 1946
N:r 297

Dödsfall Bo

Vår BO vår lille älskling, född den 7/7 1946, har lämnat oss, bittert begråten och saknad av oss alla.
Havor i Hablingbo den 17 dec. 1946.
Linnéa och Arvid Pettersson
Doris, Gertrud, Bengt

En liten ängel till oss kom.
Han hälsade och vände om.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 December 1946
N:r 294

I här fört föreningsregister

hava denna dag intagits följande anmälningar:
1) å sammanträden den 14 september och 16 november 1946 har Gotländska lantmännens lokalförening i Öster- och Gammelgarn m. b. p. a., vars styrelse har sitt säte i Katthammarsvik, beslutat träda i likvidation. Till likvidatorer hava utsetts direktören Nils Gustaf Nelson, Visby, och lantbrukaren Per August Persson, Engmans i Östergarn. Föreningens firma tecknas under likvidationen av likvidatorerna gemensamt;
2) ur styrelsen för Gotlands Fiskförsäljningsförening u. p. a. i Visby, hautträtt Oskar Harald Holgersson, Hal? i Rone, och i hans ställe har ??? ??? Karl Ragnar Ljunggren, Ridgvide Stenkyrka;
3) ur styrelsen för Hablingbo mejeriförening u. p. a., som har sitt säte i Hablingbo socken har avgått Konrad Julius Hansson, Hallvards i Silte, och i hans ställe har inträtt suppleanten Josef Niklas Gustaf Lundgren, Snosarve i Silte.
Vid sammanträden den 23 mars och den 19 juni 1946 har föreningen antagit nya stadgar innebärande bl. a. följande ändring i förut gällande stadgar: Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att a) för medlemmarnas gemensamma räkning bedriva mejerihantering och annan i samband därmed stående rörelse för att därmed bereda gynnsammast möjliga avsättning för hos medlemmarna producerad mjölk; b) söka befordra mjölkproduktionens rationella bedrivande hos medlemmarna ävensom höjandet av produkternas kvalitet; c) om så befinnes lämpligt, förmedla anskaffning av förnödenheter för medlemmarnas mjölkhantering.
Kallelse till föreningsstämma utfärdas av styrelsen senast 14 dagar före ordinarie stämmas hållande och senast 8 dagar före extra stämmas hållande dels genom annons i minst 2 bland medlemmarna mest spridda tidningar och dels genom anslag å synlig plats i föreningens mjölkmottagningsställen. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom posten eller på sätt som styrelsen bestämmer.
Visby i landskansliet den 14 december 1946.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 December 1946
N:r 293

Härmed kungöres

att nedannäninda trafikföretagare till Länsstyrelsen inkommit med ansökningar

  1. Knut Mattsson i Hablingbo om tillstånd till beställningstrafik för personbefordran med stationsort vid Domerarve i Hablingbo socken med en personbil för befordran av personer till ett antal av högst fyra (VI: 1a/62-46);
  2. Sune Jacobsson i Stenkumla om tillstånd till beställningstrafik för personbefordran med en vid Gardrungs i Stenkumla socken stationerad personbil (VI: la/64-46;
  3. Gunnar Dahlgren i Fårösund om tillstånd till beställningstrafik för personbefordran med en i Fårösnnd statiomerad personbil (VI: 1a/75-46;
  4. Oskar Johansson i Dalhem — vilken innehar tillstånd att med stationsort vid Busarve i Dalhem socken för en lastbil bedriva beställningstrafik för godsbefordran — insätta ytterligare en lastbil med största last om 3,700 kg. (VI: lb/72-45) ;
  5. Erik Vanier i Vall om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Rolex i Vall socken använda lastbilen I. 1065 för befordran av gods till en vikt ökad från 3,370 kg. till 3,790 kg. (VI: lb/87-46) ;
  6. Gotlands järnvägsaktiebolag i Visby om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort i Lärbro använda lastbilen I 3160 för befordran av gods till en vikt ökad från 3,140 kg. till 3,740 kg. (VI: 1b/96-46);
  7. Klintehamn-Roma järnvägsaktiebolag i Klintehamn om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Hemmungs i Hablingbo socken använda lastbilen I 82 för befordran av gods till en vikt ökad från 2,160 kg. till 4,080 kg. (VI: 1b/100-46;
  8. Allan Lundgren i Hogrän om tillstånd att bedriva beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Djupbrunns i Hogrän socken och att i denna trafik använda en lastbil med största last om 3,110 kg. (VI: 1b/101-46;
  9. Hans Samuelsson i Bro om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Suderbys i Bro socken insätta en lastbil med största last om 4,050 kg. i stället för en lastbil med största last om 3,400 kg. (VI: lb/104 46);
  10. Henning Källagren i Martebo om till stånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Martebo utgård använda lastbilen I. 1074 för befordran av gods till en vikt ökad från 3,500 kg. till 3,900 kg. (VI: lb/106-46);
  11. Gustav Nilsson i Bro om tillstånd att bedriva beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Tuer i Bro socken och att i denna trafik insätta en lastbil med största. last om 3,560 kg. (VI: 1b/108-46);
  12. Eric Nilsson i Follingbo om tillstånd att i beställningstrafik för god befordran med stationsort vid Nygårds i Follingbo socken insätta en lastbil med största last om 3,720 kg. i stället för en lastbil med största last om 2,970 kg. (VI: lb/109-46);
  13. Alrik Jakobsson i Slite om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Othemars, Slite köping, insätta en lastbil med största last om 3,580 kg. i stället för en lastbil med största last om 2,720 äg. (VI: lb/110–46) ;
  14. Gunnar Hallin i Lokrume om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Ahnor i Lokrume socken använda lastbilen I. 1318 för befordran av gods till en vikt ökad från 4,635 kg. till 5,750 kg. (VI: lb/111-46) ;
  15. Torsten Gustafsson i Burs om tillstånd att bedriva beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Bandelunda i Burs socken och att i denna trafik insätta en lastbil med största last om 2,370 kg. (VI: lb/112-46);
  16. Aktiebolaget Visby Motorcentral i Visby om tillstånd att bedriva beställningstrafik för godsbefordran med stationsord i Visby stad och att i denna trafik insätta en bärgningsbil med största last om 2,200 kg. (VI: lb/116-46) ;
  17. Lennart Pettersson i Atlingbo om tillstånd att bedriva beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Lilla Björke i Atlingbo socken och att i denna trafik insätta en lastbil med största last om 3,170 kg. (VI: lb/117-46) ;
  18. Erik Johansson i Ala om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort vid Orleifs i Ala socken insätta en lastbil med största last om 3,570 kg. i stället för en lastbil med största last om 3,480 kg. (VI: lb/120-46) ;
  19. Häggs bilstation, A. & J. Hägg i Klintehamn om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort i Klintehamn insätta en lastbil med största last om 4,550 kg. i stället för en lastbil med största last om 3,730 kg. (VI: lb/128-46);
  20. Einar Tuvesson i Visby om tillstånd att i beställningstrafik för godsbefordran med stationsort i Visby stad insätta en motorcykel med största last cm 300 kg. i stället för en motorcykel med största last om 200 kg. (VI: 11)1136);
    Ansökningshandlingarna hållas härstädes tillgängliga för den, som därav önskar taga del, intill den 20 december 1946; och äga trafikföretag som kunna beröras av den ifrågasatta trafiken, så ock andra, som ärendet kan angå, att före angivna dag till Länsstyrelsen inkomma med skriftliga yttranden över ansökningarna.
    LÄNSSTYRELSEN

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 12 December 1946
N:r 289

Landsbygden. Hablingbo.

HABLINGBO.
En välbesökt skördefest ägde i tisdags rum i Hablingbo missionshus. Som inledning sjöngs advent-psalmen Bereden väg för Herren. En god och uppbygglig missionspredikan hölls härpå av sekreterare Nils Jacobs med ledning av Apostl. 1: 6-8. — Sedan följde den sedvanliga kaffeserveringen. Efter densamma vidtog försäljningen av en del värdefulla och praktiska handarbeten en myckenhet skänkta produkter, tårta och godsaker. Klubban sköttes av sekr. Nils Jacobs. Köplusten var mycket livlig och priserna ganska höga. Med benäget tillstånd var också ett lotteri anordnat däri 1:sta vinsten var en stor vit silkebordduk. Auktionen med gåvor, lotteri och kaffepengar inbringade den höga summan av över 900 kr. Behållningen härav går till Evang. Fosterlands-Stiftelsens yttre mission, samt Gotlands mission med dess ungdomsverksamhet. Dessutom upptogs en kollekt för Europahjälpen, vilken steg till drygt 118 kr., som översändes till Europahjälpen. Sekr. Jacobs uttalasionsaftonen avslöts med en bönesång samt välsignelsen.
— Missionshusets stora sal har under hösten undergått en restauration och inredningen har härigenom fått en mera värdig och stämningsfull prägel. Allt är dock ännu inte färdigt, som målning och dylikt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 December 1946
N:r 286

Om upprättandet av ett lantvärn på Gotland år 1801.

Av Nils Vilhelm Söderberg.
II.

På morgonen den 9 mars finna vi landshövdingen och landssekreteraren i landshövdingens resvagn — eller kanske kursläde — dragen av gästgivarhästar på väg österut till Kräklings gästgivargård, där han skulle möta allmogen från Kräklinge ting. Därifrån gick vägen tillbaka igen, närmast till Tule i Ganthem, där sammanträde hölls med Lina och Halla ting kl. 12 och slutligen till Röstäde i Ekeby, där Endre och Dede ting mötte kl. 4 e. m. Protdkollet från dessa sammanträden är daterat i Röstäde.5) Vad som sagts på de olika mötena får man inte veta. De ha väl varit sig tämligen likartade. Landshövdingen har för allmogen framställt landets farliga belägenhet och nödvändigheten av det av Konungen anbefallda lantvärnet och vidare meddelat att Visby borgerskap beslutat biträda vid dess upprättande. Han förklarade vidare att ingen annan exercis skulle påfordras än som vore nödvändig för gevärens laddande och och ”för dem själfva icke skadeliga handterande”, samt att t. v. inga vårdkasar skulle uppsättas eller strandvakter utgå. Allmogen å sin sida förklarade sig villig och skyldig att deltaga i landets försvar. Varje husbonde skulle vara beredd att mottaga gevär och ammunition och för övrigt skulle nödvärnsvapen som pikar, klubbor och påkar anskaffas så att man kunde” gå fienden försvarsvis till mötes om fiendtliga anfall av i land satte besättningar på denna vår ö skulle ske”.
Man får icke föreställa sig detta lyckliga resultat av förhandlingarna som beroende på ett landshövdingens diktat, på vilket allmogen svarade ett mer eller mindre tvunget ”ja”. Gotlänningarna visste vad det var fråga om. De hade ansvarat för
sin ös säkerhet under ofredstid förr, finast under kriget 1788-90. Deras talmän ha säkert sagt sin ärliga mening. Det framgår av att de hade ett villkor att ställa upp. Om de under exercis eller eljes skulle kommenderas av främmande befäl skulle de bli väl behandlade av detta. Det var icke något nytt krav. Det begärde den gotländska allmogen av landshövding von Hökerstedt år 1742, då man ännu hade i friskt minne att förhållandet inte varit så väl beställt i detta hänseende under ”den stora ofredens” dagar. Det var fullmyndiga män, som gjorde sin plikt efter bästa förmåga, det skulle deras officerare förstå.
Från Röstäde ställdes förmodligen kosan tillbaka till Visby, men nästa dag kl. 10 f. m. mötte landshövdingen Bro och Bills ting vid Gute i Bäl för att kl. 4 e. m. samma dag sammanträffa med Forsa ting vid Angelbos i Lärbro. Nästa dag, den 11 mars, samlades Rute ting vid Rute kyrka och kl. 4 e. m. sammanträdde Lummelunds ting i Stenkyrka prästgård. Mötet var ursprungligen utsatt till Grausne. Ändringen var dock utan tvivel endast till fördel för herr landshövdingen och hans följeslagare, ty i Stenkyrka härskade prosten J. N-son Lutteman och hans hustru Lovisa Fredrika Bacher, som säkerligen visste att väl förpläga de höga herrarna från staden.6)
Därmed voro sammanträdena med Norra häradet avslutade. Om dessa är endast antecknat i Röstädeprotokollet :5) ”mutatis mutandis7) enahanda sammanträden och lika utgång deraf”. Efter ett par dagars uppehåll kom turen till Södra häradet. Där hölls det första sammanträdet med Garde ting vid Kyrkebys i Etelhem den 20 mars kl. 9 f. m. följt av möte med Burs ting vid Häggdarfve ”på Nähr” kl. 4 e. m. Följande dag gällde det Hemse ting, som samlades vid Tjengdarfve i Hemse kl. 9 f. m., Grötlinge ting vid Lingsarfve i Hafdhem kl. 3 e. m. och slutligen Hoburgs ting vid Botvide i Öja. Den 22 hölls inga sammanträden, vi våga förmoda, att landshövdingen då vilade ut i prosten A. Ekholtz gästfria hem i Fardhems prästgårds). Den 23 mars gick färden vidare till Burge i Levede, där Fardhem och Habblinge ting mötte kl. 9 f. m., och slutligen hölls den sista sammankomsten med återstående Hejde, Banda och Stenkumla ting vid Sandäskes kl. 11 fm. Här är protokollet för Södra häradets sammanträden uppsatt5). Resultatet var detsamma som i Norra häradet : ”Försäkrade hear och en af allmogen samt de öfriga socknemän, hvilha redan å utsatta samlingsställen blifvit hörda och sig uttalat, at med oförfärat mod samt ett för Konung och Fosterland Warmt fjärta söka til at fullgöra hvad på dem kunde ankomma och at på sätt omständigheterna medgåfvo samt ända mål af detta Landtwärns upprättande öfwerensstäma”.

5) Landskansliets utg. handl. 1801, pag. 81. LA.
6) Berta Wiman, Präster och Patroner, Visby 1933.
7) Ung. = med smärre ändringar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 December 1946
N:r 281

Ordförandena i taxeringsnämnderna.

Med ändring av tidigare meddelade förordnanden har länsstyrelsen till ordförande i följande distrikt förordnat:
Rone, Eke, Alva och Hemse folkskollärare Gustav Enekvist, Visby; Hablingbo och Silte lantbrukaren Rudolf Olsson, Vamlingbo; Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum folkskollärare T. Holma, Silte; Klinte och Fröjel kyrkoherde Å. Hultmark, Sanda, samt Sanda, Mästerby och Västergarn landsfiskal Justus Jakobsson, Klintehamn. Till kronoombud för Eskelhem och Tofta har förordnats lantbrukaren Gustav Jakobsson, Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 30 september 1943
N:r 225

Jordfästningar.

Till den sista vilan fördes på lördagen stoftet efter fru Ida Larsson-Östman, som den 18 dennes avled i sitt hem vid Engvards. i Träkumla. Jordfästningen ägde rum i Barlingbo kyrka och förrättades av kyrkoherde G. Enwall. En vacker blomstergärd hade sänts till båren.
Den avlidna hade under sin livstid i 18 år vistats vid Stava i Barlingbo, där hennes framlidne make varit anställd. Hon var en arbetsmänniska, som aldrig skydde några svårigheter, och efterlämnar ett ljust minne hos dem som kände henne.

Till den sista vilan vigdes i söndags kl. 4 stoftet efter den unge lantbrukaren Tomas Larsson, Mickels i Hablingbo. En andaktsstund hölls först i hemmet under ledning av kyrkoherde Björkquist. Därefter företogs färden till kyrkan, där Hablingbo S. U. bildade häck med dess stora, vackra, florbehängda fana. Under sorgemusik, utförd av lärarinnan fröken Danielsson, inbars kistan i det blomster-smyckade koret. Med utgång från Jobs 2:10 höll kyrkoherde Björkquist en allvarsmättad betraktelse samt talade tröstens ord till de sörjande. Jordfästningen omslöts av psalmsång. Under högtiden bildade SLU-kamraterna hedersvakt vid kistan med sänkt fana. Lantbr. Yoh:s Larsson framträdde sedan och talade några minnesord. Åter spelades en sorgemarsch och kistan utbars och nedsänktes i familjegraven. Flera taI Kaos vid graven, bl. a. av f. läraren L. Sahisten, lantbrukare John Johansson, Gardarve, samt lantbr. Gunnar Johansson, Hägsarve, varjämte ett flertal kransar nedlades. För SLU framträdde lantbr. Albin Pettersson, By, och nedlade en krans från kamratkretsen. En ovanligt rik och vacker blomsterhyllning ägnades den unge mannens minne. Till sist lyste kyrkoherden frid över stoftet och en psalm sjöngs som avslutning.
Till sorgehuset hade över 100-talet gäster inbjudits till middag. Som ett vackert inslag i minnesstunden kan nämnas, att en liten systerson till den bortgångna samma kväll frambars till dopet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 september 1943
N:r 224

Idrott och sport.

Gotlandsfotbollen.
På grund av utrymmesskäl blev en del idrottstext överstående från gårdagens nummer, däribland följande notiser och resultat från de gotländska serierna.

Othem statade med 8 man – VIF protesterar.
VIF spelade i Othem på söndagen och det tycks dra ihop sig till ett litet efterspel till detta möte. VIF-ledningen ämnar nämligen hos fotbollförbundet påtala det förhållandet att domaren blåste till spel trots att Othem endast hade åtta man på planen. På grund av att en bil försenats saknades tre man i Othem laget och sedan man väntat en stund beslöt man sätta in en reserv. Denne lämnade emellertid planen kort efter det startsignalen blåsts men spelet fortsatte. Fotbollförbundet får nu avgöra hur det skall förfaras med matchen.
VIF hade ett kraftigt övertag i första halvlek och tog ledningen med två mål, inspelade av Sjöberg och Larsson. I andra halvlek blev det 2-1, då Othem slog in en långboll mot VIF-målet. Broman och Lundh missförstodo varandra och’ följden blev att bollen rullade i nät. Några minuter före full tid kom dagens andra diskussionsämne i form av en straff för Othem, som väckte förundran hos båda parter. Medan det borde ha blivit frispark för VIF, något som domaren förmodligen också avsåg till en början, ändrade han sedan sitt domslut därhän att det blev straff för hemmalaget, som vänsterbacken slog in och därmed räddade en poäng åt Othem.

Domherre var Kjellberg, Slite.
AIK vann klart över A 7 med 5-1 i eftermiddagsmatchen på Gutavallen. AIK var klart överlägset och Glyn ordnade i första halvlek 2-0. Därefter kom A 7:s vi med artilleristernas enda mål och sedan kom AIK med flera bidrag till målskörden. Allan Persson gjorde tredje, Inge Claeson fjärde och Glyn Persson sista målet.
Reservlagsserien: Slite-Fårösund 1-5 Klintehamn-VIF 2-5 AIK-A 7 inställd.

Juniormatchen Gute-VIF slutade 0-0.
De uppskjutna matcherna.

Fotbollförbundet har nu bestämt tider för diverse uppskjutna matcher. I Div. I spela Alva och AIK den 7 nov. och A 7-Hablingbo den 31 okt., båda uppskjutna från 29 aug. Den 7 nov. spela också Slite och A 7 både A- och reservlag. Matchen AIK-I 18 i reservlagsserien, som inställdes 5 sept., blev w. o. till AIK. Juniormatchen A 7-1 18 spelas 3 okt. och I 18-AIK 10 okt.
Gotlands polisman och åklagare tävlade i går för sjunde gången om landsfogdens i Gotlands län vandringspris i pistolskytte. Tävlingen hade samlat 26 deitagare, och de bästa resultaten blevo: 1) H. Olovsson, Visby, 153 poäng. Olovsson fick härmed sin tredje inteckning i priset och erövrade det för alltid. 2) C. Edström, Visby, 143 p., 3) S. Karlsson, Visby, 140, 4) E. W. Åkerberg, Visby, 137, 5) H. Jönsson, Rute, 137, 6) T. Högfeldt, Visby, 136, 7) H. Jarlheden, Visby, 135, 8) H. Strage, Visby, 134, 9) A. Hammarström, Fårösund, 133, 10) E. Örnfeldt, Fårösund, 131, 11) J. Lesley. Hemse, 131, 12) S. Erlandsson, Visby, 125, 13) H. Ullman, Visby, 125, 14) landsfiskal Nordbeck, Hemse, 122, 15) 1-1. Gutefeldt, Visby, 119 poäng.
Tävlingen omfattar tre sexskottsserier på 7,65 Waltherpistol och högsta möjliga poängtal är 180.
Inteckning i vandringspriset fick ’år 1937 fjärdingsman H. Jönsson, Rute, med 139 p., 1938 H. Olofsson, Visby, 150 p., 1939 dito 153 p., 1940 stndsfiskal H. Ullman 148 p., 1941 H. Jarlheden, Visby, 152 p., 1942 W. Remén, Slite, 141 p.
Till gårdagens tävling hade priser skänkts av fjärdingsmännen i Slite, Löfquists möbelaffär, Lindsströms järnhandel, Johanssons urmakeriaffär, Sylve Norrbys bokhandel, Schenholms eftr., färghandlare H. Karlsson, urmakare Sten Magnusson, Tempo, kontorist Karl Heller, Knut Falcks eftr., Östergren & Arvidsson, J. Ridelius bokhandel, Lindblads bosättningsmagasin samt handlanden Hj Pettersson, Roma.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 september 1943
N:r 223

Det skulle vara intressant

att veta, huruvida Järla I. F., vilken stockholmsförening som bekant i morgon gästar Gotland, skall vinna klubbmatchen i orientering mot Visby I. F. Det gäller ångbåtsbolagets vandringspris, och där har Järla förut två inteckningar och behöver nu bara en till för att för alltid hemföra priset. Slite I. F. sköter banläggningen.
Samma bana användes för övrigt av AIK och I 18, som samtidigt mötas i klubbmatch.


Ej mindre intressant bli uppgörelserna i division 1 i fotboll, där Othem, sgrn ännu har idel segrar, skall möta VIF – och kanske få sin första poängförlust – eller gå vidare obesegrad fram. VIF måste ha finfin målkvot vid eventuell seger, om laget skall kunna räkna med att få hamna överst på tabellen. Vidare blir det uppgörelser mellan AIK – I 18, Slite-Fårösund, Hablingbo-Alva, I 18—Gute.
Hoppas det kommer att gå lugnare till på fotbollsfronten denna gång än i söndags.


Våra skyttar tävla bl. a. på pistol om Reichenbergska vandringspriset, och vid fältskjutning i Slite gäller det Rolf Pedersens vandringspris.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221