Motorbåt med 12 personer på villovägar mellan Fårö och Gotska Sandön.

Var utsatt för motorexplosion. — Drev hela lördagen och söndagen. — Upptäcktes vid flygspaning.
I går på middagen rapporterades en motorbåt från Fårö med tolv personer ombord försvunnen. Efterlysning verkställdes genom radio och flygspaning företogs i flera omgångar, innan det till slut konstaterades, att båten befann sig i närheten av Salvorev. Vid 8-tiden i går kväll kommo de tolv passagerarna i land i Ekeviken, efter att ha drivit till sjöss i jämt 40 timmar.
Redan kl. 4 på lördagsmorgonen hade båten, en större laxkutter, gått ut från Eke för att bege sig till Gotska Sandön. Båten tillhörde Einar Söderdahl, Austers å Fårö, och utom denna var även hans granne Adolf Ekström med som besättningsman. Den sistnämnde hade även tagit sin 14-årige son Anton med på färden. Dessutom medförde båten nio passagerare, som skulle på en utflyktstripp till Sandön.
De flesta voro gäster vid fröken Agda Olssons pensionat vid bLassor, men även en del andra sommargäster, som tillbringade sommaren härute vid Ekeviken, voro med. Sålunda bestod sällskapet av fru Maggie Ljungholm från Stockholm med sonen Åke och dottern Ingrid, ingenjör Alm. med fru från Ahlafors, lärarinnan fröken Edith Vik, Saltsjöbaden, fröken Kerstin Bratenberg, Örebro, 15-årige Leif Åbom från Visby samt en 15-årig son till redaktör Erik Rudberg i Stockholm.
Den båt, som man använde sig av, var nästan ny, däckad och försedd med en 8—10 hästkrafters motor, som inköptes i maj 1937. Den medförde i reserv åror och två små segel. Båten har flera gånger gått ut till Gotska Sandön och allt har gått bra.
Starten företogs som nämnts redan i soluppgången och meningen var att återkomsten skulle ske på lördagskvällen. Resan till Sandön tar i regel en tid av något mer än tre timmar. Någon nämnvärd oro gjorde sig emellertid icke gällande i land, då båten på lördagskvällen icke återvände, även om en del började få sina misstankar. Det har emellertid hänt, att vid sådana utflykter sällskapet föredragit att ligga kvar på Sandön över natten. Det var först på söndagsmorgonen, då man ringde till Sandön för att inhämta uppgifter och möttes av svaret, att båten aldrig anlänt till Sandön, som det blev oro bland de hemmavarande. Man förstod då, att något oväntat måste ha inträffat och vidtog åtgärder för att spana efter de försvunna.
Sålunda utsändes som nämnts på söndagsmiddagen en efterlysning genom radion och vidare gjordes framställning till flygmyndigheternai Fårösund att efterspaningar med flyg måtte göras i farvattnen mellan Fårö och Gotska Sandön. Vid 12-tiden gick också en flygmaskin upp från Fårösund med aspirant Eriksson som förare samt fänrik Häggmark och aspirant Svensson som spanare. Dessa voro ute på spaning i tre hela timmar, men måste sedan återvända och rapportera, att ingenting kunnat upptäckas av de försvunna. Då blev det givetvis ännu större oro för de försvunnas öde och man började befara det värsta.
Aerotransports trafikplan Södermanland gjorde på söndagseftermiddagen en omväg för att även söka efter båten.
Från Gotska Sandön kom också underrättelse, att personalen där varit ute med motorbåtar för att söka, men icke funnit några spår.
Kuttern Primus gick vidare ut från Lutterhorn för att deltaga i spaningarna.
Efter en stund — det var vid halv 5-tiden gick emellertid samma flygmaskin från Fårösund åter upp med samma besättning — nu tjänstgjorde aspirant Svensson som förare — och cirka en halvtimme senare gick maskinen ned på Ekeviken och sökte där förbindelse med land. Den kunde då meddela, att den vid Salvorev påträffat en båt med två segel och många personer ombord, som tydligen var identisk med den försvunna.
Sedan denna glädjande rapport inkommit gingo omedelbart tre motorbåtar ut för att assistera de nödställda. Med kikare kunde man också från land se, hur dessa till havs mötte den saknade båten och med denna på släp anträddes så hemfärden mot Ekeviken. Ytterligare några båtar stucko ut för att möta släpet och när detta närmade sig stranden bestod det sålunda av icke mindre än fem båtar, sedan ”Primus” skiljt sig från sällskapet och gått närmaste vägen tillbaka till Lutterhorn.
I land hade också mycket folk samlats för att taga emot de vinddrivna sjöfararna. Såväl bygdens folk som de ganska många sommargäster, som ha slagit sig ned häruppe i trakten av Ekeviken hade mangrant gått ned för att se hemkomsten. Det var klart, att passagerarna ombord verkade en smula trötta efter den långa vistelsen på sjön. De flesta föreföllo emellertid att vara i bästa humör, även om man givetvis föredrog att gå närmaste vägen hem till sina bostäder för att få litet mat och sedan sova ut.
För Gotlands Allehandas medarbetare, som var närvarande härute, berättade emellertid Söderdahl och Ekström om sällskapets äventyr till sjöss. Anledningen till hela miss-ödet var, att motorn i deras båt exploderat, just innan de hunnit in under Sandölandet på lördagsmorgonen. De hade på sin höjd haft en halvtimmes färd kvar, då motorn börjat, krångla och rusa, och plötsligt kom en explosion, varvid ett stycke av motorn sprängdes bort. Dessbättre blev det icke någon hårdare smäll, men man fasar för tanken, vad som kunnat ske, om explosionen kastat delar av motorn som projektiler mot bordläggningen. Hade båten slagits läck, hade säkerligen icke några större förhoppningar om en räddning för de ombordvarande varit motiverade.
Nu var det emellertid ingenting annat att göra än att hissa de alltför små sgel, som man hade med sig, och ge sig på kryss hemåt mot Fårölandet. Det gick icke fort undan, i synnerhet som det knappast rådde någon vind under lördagen. Under natten befann man sig dock rätt långt ned mot Fårö och under söndagen fortsatte man att kryssa, då -vinden medgav det. Emellanåt låg man också stilla och hoppades, att båten skulle observeras från land. Då flygmaskinen första gången gick ut på spaning, iakttog man den från båten, då den passerade på icke så stort avstånd, och även vid flygmaskinens återfärd gick den rätt nära. Det framkom också sedan, att personer från Skär iakttagit en båt, som måste ha varit den försvunna vid 1-tiden på söndagsmiddagen, men man kom sig icke till att sammanställa detta med efterlysningen. Ombord hade man också hyst förhoppningar om att bli observerade från Fårö fyr.
Först vid 3-tiden upptäcktes de vinddrivna som sagt och att då blev glädje ombord är lätt att förstå. Man hade visserligen tagit hela äventyret med stort lugn — man frågade sig dock, vad de anhöriga i land skulle tänka och en del av damerna ombord visade nog en smula nervositet emellanåt. Men man gjorde det bästa för att försona sig med situationen. Visst hade det varit en smula kyligt på natten, men mat hade man gott om och likaså vatten, och unge Åbom hade en saxofon med sig, vilken fick hjälpa till att höja stämningen ombord. Ty det kunde inte hjälpas, att situationen blev en smula trist i längden. Men man märkte också, att efterspaningar igångsatts, vilket naturligtvis ingav förhoppningar, och för övrigt hyste båtens förare den bästa uppfattningen, att de under natten till måndagen skulle ha kunnat kryssa till land, om vinden icke blivit allt för ogynnsam. Vid 8-tiden gick sällskapet i land, varmt emottaget av de församlade på stranden och så sökte man sig hem till det goda aftonmålet och den efterlängtade bädden. Men förarne diskuterade motormissödet med sina yrkesbröder på stranden — den endast ett år gamla motorn var värd sina 1,600 kr. — och Ekström passade på, att förse sig med snus, ty den varan hade för honom trots ransonering tagit slut under de fyrtio timmarna till sjöss.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1938
N:r 174

Gotska Sandöns fyrplats får gott vatten.

Vattnet i brunnen vid Gotska Sandöns fyrplats har, som tidigare meddelats, blivit obrukbart. Genom lotsstyrelsens försorg ha åtgärder vidtagits för förbättring av vattenhållandena. En stockholmsfirma har avlämnat ett anbud på en vattenreningsanläggning, vilket förordas till antagande. Firman erbjuder sig att leverera materialet titll anläggningen m. m. för sammanlagt 885 kr. Kostnaden för hela anläggningen torde belöpa sig på omkring 2,000 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Juli 1938
N:r 158

Ingen radiotyr på Sandön.

I skrivelse till k. m:t erinrar vägoch vattenbyggnadsstyrelsen om att 20,000 kr. för innevarande budgetår avsetts för kostnaderna till anordnande av radiofyr för luftfarten i samband med en planerad dylik fyr för sjöfarten vid Gotska Sandön.
Då anläggandet av sistnämnda radiofyr emellertid tills vidare kommer att anstå, kan för närvarande den ifrågavarande radiofyren för lufttrafik ej komma till utförande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner det emellertid synnerligen nödvändigt, att en dylik fyranläggning inom en snar framtid kommer till utförande för vinnande av erfarenheter om dess användbarhet för luftfarten. Styrelsen föreslår därför, ätt beloppet på 20,000 kr. skall användas för utförande av en provanläggning för radiofyr för luftfarten på annan lämplig plats inom landet, eventuellt i anslutning till en av lotsverket anordnad radiofyr för sjöfarten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1938
N:r 150

Sandötimmer till Skagervik.

Grosshandlare E. B. Aamodt, Oslo, har av domänstyrelsen köpt omkring 6,000 kbm. furu. Partiet är nu upplagt på Gotska Sandön och skall senast den 15 juni vara levererat till Skagervikens aktiebolag, Skagervik vid Vänern, till vilket han vidare sålt det. Sedan han förgäves sökt få svenskt tonnage för denna transport, anhåller han nu hos k. m:t att få befrakta norska ångaren Motto eller annat utländskt tonnage.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Maj 1938
N:r 117

Gotska Sandöns fyrplats.

En fyrbiträdesbefattning vid Gotska Sandöns fyrplats sökes av fyrbiträdet E. G. Elmskog, Grundkallen, t. f. fyrbiträdena E. G. Hörlin,. Eggegrund, N. Södergren, Gotska Sandön, samt extra fyrbiträdena A. J. O. Ekman; Katthammarsvik, E. P. W. Lindholm, Klintehamn, och E. R. Englund, Almagrundet, samt extra tjänstemannen N. A. Sjögren, Grundkallen. Lotskaptenen förordar Lindholm till befattningen. (P)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 19 Maj 1938
N:r 114

Dåligt dricksvatten på Gotska Sandön.

Fyrmästaren vid Gotska Sandöns fyrplats har i skrivelse till lotskaptenen anmält, att brunnsvattnet vid fyrplatsen blivit obrukbart.
Vattenprov har varit föremål för emisk analys, varav framgått, att attnet håller mycket hög järnhalt. Även hårdheten är avsevärd och lukten påminner om rutten sjötång. tskaptenen har därför föreslagit tsstyrelsen en undersökning för kaffande av användbart vatten ventuellt genom anläggande av en y brunn vid fyrplatsen. (P)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Maj 1938
N:r 101

Vrak observerat vid Gotska Sandön.

Var det Randy?
Göteborg, 30 april. (TT.) Trelleborgsångaren Dagfrid, som på torsdagskvällen anlände till Ransviks lastageplats utanför Härnösand, hade enligt M. T. på sin resa norrut genom Östersjön observerat akterskeppet av en förlist motorseglare. Av vraket, som förmodas kunna vara den förolyckade skärhamnsskutan Randy, syntes kajuttaket och en del av däcket.
Det var på söndagen Dagfrid siktade vraket, vilket då drev i närheten av Gotska Sandön. Det skulle alltså om det var Randy ha drivit halv-sjunket från förlisningsplatsen och dit på omkring två dygn. Luckorna skulle i så fall möjligen ha sprängts, då fartyget kantrade och sjönk och tillräckligt av lasten förlorats för att skrovet skulle kunna hålla sig flytande i marvatten.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 april 1938
N:r 98

Biltrafiken på Gotska Sandön.

Som förut omtalats har man gjort flera fruktlösa försök att till Sandön överföra en lastbil, att användas för virkestransporterna på ön. Icke mindre än fyra gånger har man varit med bilen ute och fått vända om med oförrättat ärende. Igår var emellertid vädret idealiskt, sjön låg spegelblank och när gamla Fårösundsfärjan vid 5-tiden på eftermiddagen anlände till fyrplatsen, kunde den gå rätt in i strandkanten, varpå man på ett par landgångar tog i land bilen på 10 minuter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 april 1938
N:r 95

Farligt vrak.

Ångaren Valfrid har rapporterat, att den igår den 24 april kl. 9 observerat ett flytande vrak nordost om Gotska Sandön. Distansen från ön har dock icke uppgivits.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 april 1938
N:r 93

Kronan inventerar sina fornminnen.

Mellan riksantikvarieämbetet och domänstyrelsen har hållits en överläggning, varvid från ämbetets sida framhållits önskvärdheten av att vården av fornminnen, belägna å staten tillhöriga områden, sker på ett såvitt möjligt tillfredsställande sätt. Ur denna synpunkt skulle det vara av värde att en fornminnesinventering å dessa områden kunde komma till stånd.
Domänstyrelsen finner en dylik undersökning böra komma till stånd och har nu hänskjutit frågan till regeringen. Styrelsen begär därvid att för året få disponera 5,000 kr. av domänfondsmedel för ändamålet. Nästa år ämnar styrelsen i händelse av bifall beräkna erforderliga medel i sitt generalförslag angående domänverkets driftskostnader. I detta sammanhang erinrar styrelsen, att den år 1925 fick bemyndigande att disponera 2,000 kr. för en vetenskaplig topografisk-antikvarisk undersökning av Gotska Sandön, vilka medel ställdes till riksantikvariens förfogande. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 april 1938
N:r 90