Åttioåring irrade naken i skogen.

Utan mat i ett och ett halvt dygn.
Åttioettårige Olof Andersson från Österby anträffades igår middag irrande naken omkring i en skog i Fole, där han utan mat strövat omkring sedan i måndags eftermiddag. Någon hade sett honom och rapporterat saken till kriminalkonstapel Strage, som omedelbart begav sig till Fole och efter en stunds sökande fann den gamle, som drabbats av sinnesförvirring. Mannen sökte till en början sätta sig till motstånd och hade bl. a., då han fann sig upptäckt, beväpnat sig med en trädgren med vilken han slog omkring sig. Emellertid fick han så småningom följa med och återbördas till sitt hem. Han var synnerligen virrig och kunde inte lämna några som helst uppgifter. Han visste inte ens sitt namn men uppgav att han ”hackat betor”.
Trots att han praktiskt taget varit utan mat i ett par dygn, föreföll han vid anträffandet inte särdeles utmattad. Det enda han frågade efter var vatten.
I måndags lämnade gamlingen sitt hem för att bege sig till en dotter i Endre, men hördes inte av förrän han blev observerad i Foleskogen. En del av hans kläder påträffades även i denna skog. Hans kavaj är emellertid försvunnen. Den gamle kan själv inte uppge vad han gjort av den, men då han på sin vandring till Fole passerat både Hejdeby och Endre måste den finnas någonstans i någon av dessa tre socknar. Då kavajen, enligt vad Olssons hustru i dag anmält till polisen, innehöll en plånbok med inneliggande 60 kr. och ägaren är i Behov av dessa sina pengar, anmodas upphittaren att till kriminalkonstapel Strage, Visby, överlämna såväl kavaj som plånbok och pengar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Juli 1938
N:r 164

Idrott och sport.

Festlig idrottsdag i Stånga.
Brödratrio i Vestkinde efterträdde brödrotrio i Gothem som världsmästare i varpa. Stångaspelen ha aldrig haft en sådan anslutning som i år.

Föreningen Gotländsk Idrotts stora sommartävling i Stånga ägde i går rum under gynnsamt väder och under mycket stor tillslutning både från tävlande och från allmänhetens sida. Det var ett obestridligt faktum, att en sådan tillslutning till Stångaspelen aldrig tidigare förekommit — ett bevis så gott som något, att den gotländska idrottens popularitet är i stigande. Organisatoriska anordningar hade vidtagits för att hålla åskådarne i ständig kontakt med de pågående kraftmätningarna och en tränad stab av funktionärer svarade för att de olika tävlingarna expedierades utan onödiga longörer.
Tävlingsledningen kunde också med gott samvete låta filmkamera och idrottssåkkunniga, bland dem Torsten Tegnér i Idrottsbladet titta på tävlingsarrangemangen, som verkligen fungerade utmärkt.
När de idrottsintresserade vaknade på söndagsmorgonen gav vädret inte just . anledning till någon större tillfredsställelse. Ty regnat hade det gjort på natten, och regnet hängde alltjämt i luften — på spridda ställen gick det också skurar. Men det var icke tillräckligt att avskräcka vare sig idrottsmän eller andra. Och optimisterna fingo rätt — söndagen blev en dag av idealiskt idrottsväder. Himlen var en smula beslöjad under större delen av dagen, men temperaturen var lagom och be: haglig, varför svetten icke behövde flöda i sådan mängd, som den skulle hava gjort under solig och varrh sommarsöndag.
Ny för året var anordningen med idrottsgudstjänst. I Gumbaldeängen hållas årligen de s. k. Stångakonferenserna, varför platsen icke saknar förtrogenheten med den religiösa förkunnelsel. Men kombinationen med idrottsdagen är däremot en ny och god anordning, som från början ger högtidsstämning åt dagens samling. Givetvis hade icke så många hunnit infinna sig, då friluftsgudstjänsten började, men det samlades allt flera medan densamma pågick. Kontraktsprosten Adrian Kronqvist, vilken talade i egenskap av pastor loci, hade till ämne för sin korta predikan valt.
Dagens text handlade om den förlorade sonen och hans förfallna tillstånd.
Detta gav officianten anledning att vid sidan av textens rent religiösa lärdomar erinra också om idrottens strävan att skänka ungdomen genom kraven på skötsamhet icke blott en sund kropp utan även en sund själ.
Före predikan sjöngs ”Dig skall min själ sitt offer bära” och efter densamma ”Guds ord och löfte skall bestå”.
Snart erbjöd det stora slagfältet ett myllrande liv av festlig idrottsglädje.
På de öppna områdena åt landsvägen flögo pärkbollarna i långa lyror, nedåt Gumbaldegården upptogos både ängen och åkern utanför av varpkastare.
Över ängens mitt svajade den svenska flaggan och därtill ett signalställ med flaggor i rik mängd.
Och sedan kunde strax efter kl. 10 uppropet taga sin början. Som förut nämnts voro de anmälda lagens antal i varpa 165, i bakpärk 16 och i frampärk 10. En obetydlig del av de anmälda varplagen hade fått förfall.
Sedan spriddes de mer än 600 idrottsmännen ut över tävlingsplatsen. I pärk fingo givetvis åtskilliga lag bida och se, tills deras tid kom, men varpkastarna fingo omedelbart gå i elden efter hela linjen vid ett 80-tal olika varpmål, de olika klasserna på olika avsnitt å det stora tävlingfältet.

162 lag varpkastare i elden.
Ser man på fördelningen till de olika klasserna så hade mästerskapsklassen 26 lag anmälda, klass II 25 lag, klass III 54 lag, rekrytklassen 45 lag och klass IV 15 lag. På grund av den stora anslutningen i klass III och i rekrytklassen voro båda dessa klasser delade i A och B, varigenom chanserna att vinna pris fördubblats inom dessa klasser.
I mästerskapsklassen, som väl tilldrog sig största intresset, mötte man många av de gamla kända lagen. Striden blev svår redan. från början och särskilt spännande var naturligtvis uppgörelsen mellan ett par sådana segraraspiranter, som bröderna Arvessons lag, Gothem och bröderna Netzels lag, Visby, vilka hade osmaken att bli lottade mot varandra. Resultatet blev, att fjolårets segrare, bröderna Arveson, redan här blevo slagna och måste övergå till tröstklassen, medan Netzels lag kunde gå vidare i kampen. Vidare blev Herman Olssons lag från Eksta utslaget av Knut Petterssons lag, Roma, medan Blombergs lag, Gothem, klådde ett lag från Bara och K. F. Söderdahls trio ett lag från Rone.
Så småningom fick emellertid K. F.
Söderdahls lag stryka på foten för Birger Olssons lag, Fole, och Netzels lag för Ivar Ahlqvists lag, Roma. Det var ganska hårda uppgörelsen. Ett lag, som däremot gick segrande fram efter hela linjen, var Oskar Karlssons lag från Västkinde. Det var ett nytt lag, som åtminstone icke var med på tävlingsbanan i fjol och som förövrigt bestod av trenne bröder. Det var sålunda relativt okänt, men det hade turen, att då det nu för första gången ställde upp i mästerskapsklassen, kunna notera en klar seger. Den sista sammandrabbningen hade laget med Oskar Blombergs lag, Gothem, som dock måste se sig slaget i en spännande final.
Det märkliga inträffade alltså att liksom förra året priset hemfördes av trenne bröder.
Fjolårets segrartrio från Gothem hade förövrigt otur även i tröstklassen.
De blevo nämligen slagna av Erik Ekelunds lag, Bara, vilket återigen fick stryka på foten för Herman Olssons lag, Eksta.
Och efterhand kom publiken. Den kryssade sig fram en smula försiktigt — ibland förstås också en smula oförsiktigt mellan varpmålen, lyssnade till högtalaren och drogs till kaffe- och läskedrycksstånd. Filmningen väckte förstås livlig uppmärksamhet, som var lika stor hos publiken som hos de avkonterfejade. Ja, det var en festlig dag.

Veteran

och :de pristagare.

I Klass IV, som kastar med stenvarpor utan tag och där man får räkna både ”pinnu u hule”, ställde 14 lag upp. Där kom slutstriden att stå mellan Hemse och Klintehamn — det gällde grosshandl. Snöbohms hederspris — och priset gick till Hemse.
I de andra klasserna utkämpades också många duster, innan prislistorna slutligen togo fast form. Rekrytklassen hade som förut nämts fått ett vackert tillskott av nykomlingar, vilka nu med nyvasst intresse bokstavligen kastade sig in i striden för att — som man hoppas — arbeta sig upp mot toppen.

Gothem och Burs segrande i pärklag.
Om man rätt kan förstå och uppskatta situationer och finesser så är pärkspelet kanske det som ger största behållningen från den stora tävlingsdagen i Stånga. Här får man se hur snabbhet i både hjärna och lemmar kommer till användning och mången gång är det också slugheten som fäller utslaget, ifall motståndarna ha slarvat eller slumrat till för ett ögonblick.
Vid förra söndagens förtävlingar i bakpärk visade som bekant de i mästerskapsklassen deltagande lagen en genomgående jämnhet, ty samtliga lag fingo vardera en vinst och en förlust. Vid gårdagens uppgörelser blev det dock litet större skillnader mellan lagen och Gothemsborna kunde hemföra en vacker seger och förvisade därmed fjolårsmästarna från Burs till andra plats.
Gothem segrade först över Näs och När, Burs slog När, Lau slog sedan Burs men fick därefter stryk av Näs. Närlaget blev besegrat över hela linjen. Slutresultatet blev att Gothem vann med tre segrar och därefter följde Burs, Lau och Näs med vardera två segrar. För att skilja dessa åt fick man ta till noggrannare räkningar särskilt mellan Burs och Lau var skillnaden hårfin, då vardera laget, hade fem vunstpärkar. Man fick därefter övergå att räkna vunna 10-tal och det visade sig att Burs hade 9 vunna 10-tal mot Laus 7. Näs hade bara fyra vunstpärkar, så här var saken enkel nog.
Spelet var över lag gott även om det slarvades ibland med inslagningen, och gothemsborna tillerkändes priset för bästa och ärligaste spel. Men här fanns det konkurrenter hack i häl, ty lauborna hade också en vacker bollbehandling.
I frampärk spelade de segrande lagen från första omgången alla mot alla och det blev många och intressanta strider mellan de fem lagen från Burs, När, Silte, Lau och Visby. När o. Lau möttes på slutet och Lau gjorde här en utmärkt prestation genom att hämta upp sig från fem om fullt till fullt om fullt o. att sedan i fortsättningen vinna pärken. I sista spelet mellan Burs och Lau fick man se verkligt vackert pärkspel. Kanske hade man hört hur en och annan klagat på att spelet förut varit för snarvt i frampärken och -så tog man fram de fina lyrorna, som gingo mellan ytterkarlarna i planens hela längd så lång den kunde bli för de påträngande folkmassorna. Man hade verkligen bekymmer med folkskockningen ibland, ty rätt vad det var hade bollen fått sig ett nyp, som sände den långt bort över åskådarna och då var det minnsann inte lätt för utemännen att kunna svara med samma mynt. Johansson i Laulaget hade ett väldigt driv på sina vackra lyror och missade sällan eller aldrig och Bursborna svarade med lika ärligt och ögonfägnande spel. Prisnämnden följde spelet med belåtna miner och belöningarna uteblevo inte heller. Lagen voro mycket jämna men det såg ett tag ut som om Lau skulle ta hem första pärken. Därav blev det dock ingenting, ty Burs spottade upp sig och tog pärken efter fullt om fullt. Samma ställning uppkom också i andra pärken, men även nu var Burs det lag som utnyttjade situationerna i sluthuggen till sin fördel. Därmed var frampärken slutspelad och uträkningen för placeringarna kunde ta sin början. Det blev en ganska ingående granskning av alla protokoll. från alla spel, då det inte varit någon utslagning utan man måste räkna med segrar, förluster och poäng för alla lag.
Lau fick lämna ifrån sig mästartiteln till Burs, som gjort en hedersam insats i tävlingen genom det goda spelet på slutet.

Gotländsk femkamp och annan idrott.
Kring den inhägnade planen, där tävlingarna i gotländsk femkamp, stångstörtning, haug- och langstikel m.m. skulle äga rum hade de flesta åskådarna börjat samla sig vid 3-tiden. Några kvartar efter kunde man till att börja med få se de fem längdhopparna i aktion. Och det var ingen dålig början. Fjolårsmästarens resultat hann blekna bort åtskilliga gånger under tävlingen inför de siffror som nåddes och hade inte ens räckt till pris i år. Nu hör det ju till saken att han inte ställde upp. i år och man vet aldrig vad unge Bertil Nilsson från Burs kunnat hitta på om han nu varit med Einar Smith, Klintehamn, och Wallin, Fårösund, hade så gott som exakta mått på sina hopp, den förre hoppade 5,99, 5,97, 599, och den senare 5,92, 5,96. Näst efter dessa båda kom K. E. Arvidsson, Burs, som hade 5,75. Dessa tre gjorde sedan var sitt finalhopp och här satsade man på för fullt.
Wallin kom först över sex meter — 6,06 — och det räckte till seger, fast Smith kom hotande nära med 6,03. Jämnare och mera spännande kunde det knappast ha: varit.
Även det följande höjdhoppet blev en grann tävling trots att den hade mndast fyra deltagare, två fårösundare, Wallin och Karlsson, samt två bursbor, B. E.
Dannborg och Bertil Nilsson, fjolårsmästaren.
Höjderna klarades undan för undan utan några större besvär och allt gick väl ända tills höjden blev 1,62. Då sade de båda nordergutarnas förmågor stopp och de fingo i stället sätta sig och se hur Nilsson och . Dannborg elegant svingade sig över 1,66 blev det efter nästa höjning och det gick fortfarande bra för den lovande pojken Nilsson. Dannborg däremot fick nöja sig med det föregående resultatet, han var över i andra hoppet men dumt nog tog han ribban med sig i handen på nedgående. Nilsson gick därpå till attack mot klubbrekordet, men det blev inget av den gången. 1,70 var för mycket ännu så länge. Stångstörtningen blev en imponerande kraftmätning mellan de gotländske herrar atleter, som levererade en mycket uppskattad och spännande batalj. I första gången tog den säkre oldboyen ”Peking” Hellström ledningen med 7,76, men annars verkade det som om man sparade sig över lag. I andra omgången blev det åtskilligt livligare, när det gällde att övertrumfa varandra. Peking ökade vackert till 8,10, Dannborg, Burs, nådde 7,85 och Arne Möllerström låg på 7,80. Fjolårsmästaren Gustav Dahlström, Fårösund, hade en riktig otur med sina kast än var det övertramp eller också slog stången inte runt — och han kunde följaktligen inte göra något åt de andra storhejarna. Tredje och sista omgången inleddes med att Peking ännu en gång bättrade på till 8,16 och det verkade som om ingen skulle ha: mer att säga till om.
Dahlström missade för tredje gången, Klasson, Ekeby, var nära den främsta stickan men trampade över, och även Dannborg missade. Men då kom Arne Möllerström och skapade ”den stora sensationen. Med sin egendomliga stil att. vända sidan till vid utkastet vräkte han på för kung och fosterland och passerade Peking med fyra centimeter till 8,20. Gissa om det jublades på Roma-sektionen. Det blev ärekast och nya filmupptagningar.
Sedan dessa specialgrenar väl voro överstökade kunde femkampen ta sin början. Tolv man voro anmälda och det var så gott som uteslutande kända nämn från föregående årens femkamper. Det började med kappränning 100 meter ute på pärkplanerna och ordningsmakten hade åtskilligt besvär med att få en gata i folkhopen, som kunde rymma tolv man i bredd. Men det lyckades och det blev löpning av. Två skulle slås ut i denna gren och dessa blevo Lind, Roma, och V. Pettersson, Visby.
Längdkastningen med varpa liksom de övriga grenarna var förlagd till den inhägnade planen och det bliv ett kraftprov så gott som något. Varpan saknade tag vilket naturligtvis gjorde saken en smula knepigare och det var inte alla kast som lyckades. Två skulle elimineras också här och nu hade turen kommit till L. Johansson, Roma, och R. Pettersson, Dalhem. Femkampens höjdhopp bjöd på talrika spännande omhoppsdueller och det gick sakta att få fram de tre man, som här skulle få lämna tävlingen. Arvidsson, Larsson och Dannborg från Burs samt Bertil Möllerström, Roma, lågo säkert i toppen, men sedan hamnade fyra man på 1,50 och av dessa skulle tre ur. Det blev omhopp på samma höjd, och då fick Peking dra sig ur spelet. Man hoppade igen men alla revo och ribban åkte ned till 1,45. Här orkade inte Dahlström med längre och så började den sega duellen mellan Arne Möllerström och Sigurd Johansson, Dalhem. Båda voro ganska trötta i benen och revo tre olika höjder ner till 1,40, då Möllerström ensam gick över.
Denne fick sedan sin specialgren, stångstörtningen, att syssla med och där var Han ju given segrare i Pekings och Dahlströms frånvaro. Han vann utan att förta sig på 7,84, men hän fick göra så många flera extrakast i stället för att få alla filmare tillfredsställda.
Nu var tiden inne för den sista och avgörande grenen — ryggkastet. Arne Möllerström fick ställa upp mot K. G. Larsson, Burs, som var tvåa i stångstörtningen, och i första omgången visade unge K. G. hur en motståndare skall läggas till rätta. B. Möllerström och Dannborg, Burs, ställde upp som aspiranter till tredje och fjärde pris med resultat att även den andra brodern Möllerström åkte i däck. Arne hade emellertid första priset i tankarna och överlistade K. G. Larsson i andra omgången, så att ställningen blev jämn. Det andra paret utförde därefter något som närmast liknade ringdans och som inte blev något helt med. Sedan Peking lämnat några små instruktioner blev det rediga tag och Dannborg fick sin motståndare i marken fort nog. Sista omgången mellan finalisterna var givetvis mycket spännande och det blev Möllerström som dukade under efter en het dust med den starke laupojken. En extratävling i ryggkast startades omedelbart efter den ”ordinarie” och här ställde åtta deltagare upp. Det var inga svaga stackare som möttes i dessa bataljer, och krafterna behövdes väl om man skulle komma någonvart i konkurrensen. Kvar till slutomgången voro Peking och Cedersten, Stånga. I första omgången vann Cedersten, i andra överrumplades han av Peking, men i tredje kom stångabon igen och vann tävlingen. Sedan övergick man till andra goda publiknummer, nämligen ”herre på vågrät stång” och ”sparkä bleisträ” och det skrattades gott och hjärtligt åt Vederbörandes krumelurer.

Prisutdelningen.
Framemot 9-tiden voro alla protokoll uträknade och klara och det började ördna sig till prisutdelning. Tre stora bord med bägare och ”bucklor” i alla fasoner buros innanför inhägnaden och skollärare Dahlgren äskade ljud i mikrofonen. Han konstaterade att 1938 års Stångaspel nu voro till ända och ett minne blott, han tackade idrottsmännen för god kamp och beklagade att prissamlingea ändå inte räckte till för att belöna alla de goda prestationer som gjorts under dagen. Till alla, såväl tävlingsdeltagare som åskådare, riktade han till sist ett varmt tack för att de genom sin närvaro bidragit till att ge Stångaspelen en så festlig prägel, som hu varit fallet och som fört dess namn långt ut över Gotlands gränser.
General G. M. Törngren förrättade därefter prisutdelningen och hade alltid något gott ord till reds när dagens kämpar från pärkplanen och varpmål infunno sig för att avhämta sina troféer.
Det var ingen liten samling pris som gick till belöning för dagens arbete.
Den fyllde ett helt tält, där den under däzen fanns till påseende och när den sedan bars in på planen fyllde den hela tre bord. Fördelningen av prisen tog nära en timme i anspråk, och under tiden hann man bli riktigt öm i händerna av att applådera. Så småningom tunnade det dock av på prisborden och general Törngren kunde stiga fram till mikrofonen… Han betraktade årets Stångaspel som ett mycket rikt och vackert minne; en stor dag som började så vackert med gudstjänst ute på ängen. Hundratals deltagare och tusentals åskådare ha visat gott humör och verklig idrottsmannaanda, vilket gjort att spelen ha blivit så lyckade. Alla stå vi i stor tacksamhetsskuld till spelens och den gotländska idrottens generalorganisatör, folkskollärare Dahlgren, ty genom hans insatser ha Stångaspelen nått långt utom vår ös gränser.
Och så följde ett rungande fyrfaldigt för generalen Dahlgren, som stod där och myste av belåtenhet över den lyckade dagen. Men tro nu för all del inte att pristagarna glömdes bort vid hurrandet. De fingo sin beskärda del de också.
Nu hade det redan hunnit bli skumt och borta på dansbanan lät Malmgardskapellet höra sin repertoar för den danslystna ungdomen. För gamlingar och långväga resande var det tid att fara hem och begrunda dagens händelser…

Prislistorna:
Bakpärk.

Mästerskapsklassen:
1) Gothem, pärkkarl Johannes Arvesson, mästerplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget, konsul Otto Åkermans hederspris, 2) Burs, pärkkarl Fritz Pettersson, 3) Lau I, pärkkarl: John Larsson, 4) Näs, pärkkarl Gunnar Jakobsson, 5) När I, pärkkarl Ture Nilsson.
Tröstpris:
1) Visby Bollklubb, pärkkarl Erik Lundgren.
Klass A:
1) Silte, pärkkarl Albert Hansson, Gotlands Allehandas hederspris, 2) Alva, pärkkarl Otto Siggelin, 3) Vänge, pärkkarl Emil Johansson.
Rekrytklassen:
1) När III, pärkkarl Arne Lindell, direktör Carl E. Degermans hederspris, 2) Östergarn II, pärkkarl Magnus Bendelin.
Till bäste pärkkarl i bakpärk: Lau pärkkarl, John Larsson, C. G. Björkanders hederspris.
Till näst bäste pärkkarl i bakpärk: Burs pärkkarl, Fritz Pettersson, direktör Ernst Lybergs hederspris.
Till bäste man på planen i bakpärk: Elias Johansson, Gothem, kommieridör och fru Arvid Häggs hederspris.
Till det lag, som spelat vackrast och ärligast: Gothems pärklag, direktör Carl Cramérs vandringspris.

Frampärk.
1) Burs, pärkkarl Hilding Havdell, mästerskapsplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget Gotlänningens hederspris, 2) När I, pärkkarl Kristian Nilsson, 3) Lau I, pärkkarl Harald Hansson, 4) Silte, pärkkarl Albert Hansson, 5) Visby Bollklubb, pärkkarl Erik Lundgren.
Till bäste pärkkarl i frampärk: Silte pärkkarl, Albert Hansson, C. G. Björkanders hederspris.
Till näst bäste man i frampärk: Burs pärkkarl, Hilding Havdell, direktör Ernst Lybergs hederspris.
Till bäste man på planen i frampärk: Gustav Johansson, Lau, kommendör och fru Arvid Häggs hederspris.

Varpa.
Mästerskapsklassen:
1) Västkinde, Oskar Karlsson, mästerskapsplaketter: 1 större till laget och 1 mindre till varje man i laget, Ångfartygs A.-B. Gotlands hederspris, fribiljett för att representera Götland vid jubileumstävling i Göteborg i sept., direktör Herman Duses vandringspris, 2) Gothem, Oskar Blomberg, 3) Roma, Knut Pettersson, 4) Slite, Sven Othberg, 5) Fole, Birger Olsson, 6) Roma, Ivar Ahlqvist, 7) I. V. Visby, G. Netzel, 8) I. V. Visby, K. F. Söderdahl.
Tröstpris: 1) Eksta, Herman Olsson, 2) Stånga, Ragnar Pettersson, 3) Garda, Axel Nilsson.
Klass H:
1) Bunge, Gust. Karlsson, Nya A.-B. Visby Bryggeriers hederspris, 2) Dalhem, Henning Persson, 3) Östergarn, Vilh. Nilsson, 4) I. V. Visby, Axel Flodman, 5) Ljugarn, Arvid Johansson, 6) Dalhem, John Lövgren, 7) Dalhem, Sigge Johansson, 8) Hemse, L. Fredriksson.
Tröstpris: 1) Visby Bollklubb, Thor Ödin, 2) Buttle, Manfred Nilsson, 3) Lye, Ragnar Jakobsson.
Klass III A:
1) Bara, Sven Hansson, A.-B. Gotlands Banks hederspris, 2) Hemse, Axel Hoffman, 3) I. V. Visby, Knut Johansson, 4) Västergarn, K. H. Johanssön; 5) Stenkyrka, Emil Stenström.
Tröstpris: 1) Barlingbo, Gustav Nilsson, 2) Källunge, Tyko Sandelius.
Klass II B:
1) Tofta, Fritz Lind, Gotlands Järnvägs A.-B. hederspris, 2) Mästerby, Hj.
Eriksson, 3) Vallstena, Henry Veström, 4) Ekeby, Gust. Björklund, 5) Buttle, Hj. Niklasson.
Tröstpris: 1) Gothem, Lars Kristiansson, 2) Stånga, Emrik Pettersson.
Rekrytklassen A:
1) Barlingbo, John Zakrisson, Gotlands Hönsfoder A.-B. hederspris, 2) Eskelhem, Erik Wahlgren, 3) I. V. Varpa, G. Gustavsson, 4) I. V. Visby, K. Enström, 5) Thuleklubben, Gösta Larsson.
Tröstpris: 1) Havdhem, K. Molin, 2) Västergarn, K. Gabrielsson.
Rekrytklassen B:
1) I. V. Visby, E. Svärd, En idrottsväns hederspris, 2) Burs, T. V. Bodin, 3) Alva, David Olofsson, 4) Havdhem, K. Wahlgren, 5) Tofta, G: Lind.
Tröstpris: 1) Stånga, Erik Karlsson, 2) Ekeby, Arv. Nilsson.
Klass IV:
1) Malte Siltberg, Hemse, grosshandl. E. Snöbohms hederspris, 2) Helge Hägg, Klintehamn, 3) Sven Klasson, Hablingbo, 4) A. Jakobsson, Fide, 5) O. Nilsson, Barlingbo.
Tröstpris: 1) Helge Eriksson, Vestkinde, 2) H. Eriksson, I. F. Varpa, Visby.

Haugstikel.
1) Bertil Nilsson, Burs, höjd 166, 2) B. E. Dannborg, Burs, höjd 162.

Langstikel.
1) Karl Erik Wallin, Fårösund 6,06, 2) Einar Smith, Klintehamn, 6,03.

Stångstörtning.
1) Arne Möllerström, Roma, 8,20 m., juvelerare Ernst Swensons hederspris, doktor Nils Bolins vandringspris, 2) Erik Hellström, Visby, 8,16 m., 3) B. E.
Dannborg, Burs, 7,85 m., 4) Otto Klasson, Ekeby, 7,65 m.

Gotländsk femkamp.
1) K. G. Larsson, Burs, Läkerolfabrikens i Gävle hederspris (en skål och 10 läkerolaskar), 2) Arne Möllerström, Roma, 3) B. E. Dannborg, Burs, 4) Bertil Möllerström, Roma.

Herre på vågrät stång.
1) Fritz Lundgren, Lye, 2) G. Pettersson, När.

Ryggkast.
1) K. Cedersten, Stånga, Pixfabrikens hederspris, 2) E. Hellström, Visby.

Sparkä bleisträ.
1) Ture Pettersson, Burs, 2) Hilding Bengtsson, Etelhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1938
N:r 150

Landsbygden. Fole.

FOLE.
Dalhems missionsförenings kvartalsmöte hölls förliden söndag i Fole missionshus.
Förmiddagens möte, som var av mera enskild karaktär inleddes av Oskar Pettersson med ett kort hälsningsanförande samt ledde i bön. Sedan vidtogo förhandlingarna. Till att representera föreningen vid S. M. F.-generalkonferens valdes pastor Vilh. Karlsson, Dalhem. Föreningens halvårsmöte beslöts att hållas i Anga den 17 juli. Till vintern beslöts att kalla en evangelist, som omkring två månader skall verka inom di”striktet. Vidare skulle ett sommarmissionsmöte hållas. Tid och plats överlämnades åt ledningen att senare bestämma.
Efter förhandlingarna talade pastor Damberg, Visby, manande och medryckande över Matt. 11: 25 o. f.
Förmidagens möte avslutades med nattvardsfirande.
Vid eftermiddagens offentliga möte medverkade pastor Damberg, Visby, Vilh. Karlsson, Dalhem, lantbr. H. K. Söderström, samt sångarna från distriktet.
Mötet avslutades av O. Pettersson.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Maj 1938
N:r 106

Landsbygden. Fole.

FOLE.
Vårfest var anordnad förliden lördag i samband med juniorernas försäljning. Festen inleddes av hr Martin Nygren som hälsade de närvarande välkomna. En sångargrupp från Dalhem medverkade rikligt med sång. Pastor Karlsson höll i anslutning till ämnet ”Jesus som livsförvandlaren” en kort betraktelse. En av juniorerna läste ett poem. Efter kaffeserveringen försåldes de av juniorerna under året förfärdigade arbetena och, inbringade ett gott resultat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 april 1938
N:r 94

Andelsmejeriets årsmöte.

Rationalisering av driften beslutad.
Vid de fortsatta förhandlingarna vid Mellersta Gotlands andelsmejeriförenings årsstämma i lördags beslöt man efter en stunds diskussion att lämna styrelsen bemyndigande att vidtaga åtgärder för nedläggande av en del skumstationer samt ordna med mjölkens transport inom vissa områden samt därmed förenade kostnader. På förslag av hr E. V. Norman, Halls, bestämdes även, att ärendet skall avdragas vid sammanträdet med mejeriförbundet.
Därnäst behandlades en begäran från styrelsen, att verkställande direktörens uppdrag i stället tills vidare får handhavas av ett verkställande arbetsutskott, och därjämte begärde styrelsen bemyndigande att tills vidare få bestämma detta arbetsutskotts arvode inom ramen av det arvode, som verkställande direktören uppburit.
Agronom H. Danielsson, Fole, undrade om det vore lämpligt att på detta sätt fördela ansvaret på flera personer. Det finns ju tekniska ledare, och då vore det kanske lämpligt, att styrelsens ordförande fick i uppdrag att ha övrseende över arbetet.
Hr ordföranden påpekade, att även arbetsutskottet givetvis skulle ha en ordförande eller verkställande ledamot, som finge huvudansvaret, och hr Norman tillstyrkte styrelsens förslag, som därefter bifölls av stämman.
Sista ärendet på föredragningslistan var frågan om f. disponenten Engelkes dyrtidstillägg. Sedan hr Gunnar Nilsson redogjort för styrelsens åtgärder och efter en ganska lång diskussion huruvida man skulle borttaga dyrtidstillägget eller icke, beslöt stämman slopa tillägget och bestämma pensionen till 4,000 kr. årligen. Mot beslutet bad hr Ahlsten få anteckna sin reservation till protokollet, då han ansåg, att man icke på detta sätt kunde svika ett för länge sedan givet löfte.

Direktör Broander avtackas.
Sedan förhandlingarna så voro avslutade, fick hr Gunnar Nilsson ordet och frambar ett tack till dir. Broander för de gångna årens arbete. Tal. erinrade om, att dir. Broander varit den drivande kraften i mejerirörelsen på Gotland och att han varit med i arbetet ända från början. Han har även hållit ut trots icke oväsentliga motigheter de första åren. År 1899 var han med om att skapa Mellersta Gotlands andelsmejeriförening, och året därpå satte man i gång Stånga mejeri, vilket ju nu som bekant nedlagts för att lämna plats för ett nyare och modernare. Styrelsen har hr Broander tillhört från starten, och som verkställande direktör under 35 år har han varit i tillfälle ägna rörelsen sin stora arbetsförmåga och sin gedigna kunskaper. Tal. slutade med att utbringa ett kraftigt besvarat fyrfaldigt leve för den avgående direktören och tillönskade honom en bekymmerslös och rofylld ålderdom.
Ett tack uttalades även till de två avgående styrelseledamöterna hrr Arthur von Corswant och Herman Sundberg för gott kamratskap och uppoffrande arbete. Tacket underströks med ett fyrfaldigt leve.
Dir. Broander tog därefter till orda och tackade för de vänliga orden. Han erinrade om, att Mellersta Gotlands andelsmejeriförening var den första egentliga mejerifusionen i landet och att intet tvivel torde råda om, att den varit banbrytande för mejerihanteringen på Gotland. På 1890-talet funnos endast ett tiotal mejerier med en årlig invägning av cirka 2 miljoner kg. mjölk, medan invigningen sistförflutna år uppgått till 53 miljoner kg. Rörelsen har alltså gått framåt och har nu en mycket god ställning. Den bör kunna gå en vacker framtid tillmötes till gagn för alla Gotlands jordbrukare. Men det fordras sammanhållning för att så skall kunna ske. Först då kan man ordna driften på det för leverantörerna förmånligaste sättet. ”Håll tillsammans i fortsättningen som hittills”, var den uppmaning tal. ville ge, då han nu träder tillbaka från sitt arbete.
Sedan därefter hr Nilsson tackat stämmodeltagarna för visat intresse och sakliga inlägg i debatterna samt dagens ordförande för väl utfört värv, förklarades stämman avslutad.
Man intog därefter gemensam middag på hotellterrassen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 april 1938
N:r 93

Gotlands Motorcykelklubb.

Årsmöte med föredrag på lördagen.
Den pigga och livskraftiga Gotlands motorcykelklubb hade på lördagskvällen årssammankomst å stadshotellet under ledning av sin ordförande hr Gustaf Falk. Klubben, som nästa år kan fira tioårsjubileum, kunde se tillbaka på ett om icke ekonomiskt lysande så dock verksamt år och något fel på framåtandan och humöret kunde icke förmärkas.
Sammankomsten inleddes med att ordföranden hälsade de närvarande välkomna och samtidigt höll parentation över den samma dag framlidne hedersledamoten J. Erik Siltberg. Hr Falk yttrade:
Motorkamrater, det är med st??? och beklämning vi samlats har till ???sammanträde. En länk har brustit i kamratringen och för alltid försvunnit. Det är första gången, åtminstone mig veterligen, en av våra kamrater och medlemmar, gått bort med döden. Så mycket svårare känns det då, när därtill kommer att det är en av klubbens bästa kamrater. Vi kunna säga och intyga att just denne John Erik Siltberg, som så hastigt och oförväntat lämnat oss i dag, var den gode kamraten. Vi efterlevande i Gotlands Motorcykelklubb, skola alltid minnas honom, icke endast som den gode kamraten, utan även såsom den gode läromästaren i motorsporten. Frid över hans minne.
Efter några tysta sekunder övergick man till förhandlingarna. Styrelse- och revisionsberättelserna föredrogos och ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Av styrelseberättelsen framgick bl. a. att klubben under året hållit två sammanträden och styrelsen ett tjugutal. Klubben har anordnat ett jordbanelopp och två orienteringstävlingar samt hade även planerat en tolkningstävlan, som emellertid måste avlysas av brist på snö. Under jordbaneloppet inträffade den första olyckan i klubbens historia, en olycka, som dock dess bättre icke hade svårare eller långvariga följder. Segrare i jordbaneloppet blev som bekant Gösta Andersson, Stockholm. I orienteringstävlingarna tävlades om bl. a. Fylgiapokalen och vid desamma ha Bror Fritz och Gösta Falk erövrat var sin inteckning i pokalen. Vid K. A. K:s landsförbunds årsmöte var klubben representerad av hr Helge Beckman. I den här sammansatta Gotlands väg- och trafikkommitté har klubben insatt hrr Gustaf Falk, Helge Beckman och Gösta Harding. Till sina första hedersledamöter har klubben under året kallat handl. J. Erik Siltberg och ingenjör J. D. Driessen. Klubbens affärer ha under året balanserat på kr.. 2,769: 29.
Sedan hr Gösta Harding avsagt sig uppdraget som tävlingsledare utsåg klubben vid sammanträdet hr Th. Sterner till tävlingsledare och till hans efterträdare som sekreterare hr Gösta Jakobsson. Till revisorer utsågos hrr Karl Wahlgren och Åke Larsson med hrr Fritz Löfqvist och Emil Nilsson som suppleanter.

Flygsektion och TT-lopp.
På grund av uttalade önskemål om bildandet av en flygklubb på Gotland, beslöts på förslag av styrelsen att tillsätta en kommitté för utredande av frågan om inrättande av en flygsektion inom klubben. Till ledamöter i denna kommitté utsågos hrr Axel Pettersson, Gösta Falk och Åke Larsson.
Klubbens energiska styrelse hade icke tappat kuraget, trots de ekonomiska motgångarna vid senaste TT-lopp, utan framkom nu åter med förslag till anordnande i höst, förslagsvis 22 sept. av ett nytt TT-lopp, varvid ett flertal banor kunde komma ifråga; den gamla med ”sadelplats” vid Tjutet, en annan Allekvia i Endre—Kvie—Tibbles i Hejdeby, en i Ekeby, i Fole m. fl. platser. Efter en stunds diskussion beslöts utreda frågan, inhämta myndigheternas utlåtande samt sondera stämningen bland storåkarna på fastlandet. Sedermera skall ett extra sammanträde inkallas.

Föredrag om Albatross.
Sedan förhandlingarna så avslutats höll hr Rich. Woldt, Västerhejde, ett särdeles intressant och underhållande föredrag om sina krigsminnen, minkryssaren Albatross strid vid Östergarn etc.
Tal. gav inledningsvis någon statistik till belysande av världskrigets omfattning och skildrade sedan sina öden från det han på Albatross låg med tyska Atlantflottan i de norska fjordarna i juli 1914 till dess han med den övriga besättningen internerades här på Gotland, sedan Albatross slutat sin krigssaga på Kuppen i Östergarn den 2 juli 1915.
Det med intresse åhörda föredraget gav en realistisk bakgrund för det nu oroliga läget i världen, men rörde sig uteslutande om det upplevda och var sålunda välgörande fritt från politiska betraktelser. Klubben är ju också, som ordföranden framhöll, en helt opolitisk sammanslutning. Föredragshållaren belönades med kraftiga applåder och ordförandens tack.
Efter förhandlingarna följde en animerad supé i Hansarummet, varvid ett flertal tal höllos, ordföranden hr Falk drog en versifierad motorkrönika och prisutdelning förrättades. Kvällen präglades av den bästa stämning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 april 1938
N:r 93

Andelsmejeriet håller stämma.

Mellersta Gotlands andelsmejeriförening har i dag hållit årsstämma å stadshotellet. Mötet öppnades av godsägare Gunnar Nilsson, Halner i Bro, som hälsade stämmodeltagarna välkomna och erinrade om underhandlingarna om mejerifusion. Även om planerna icke nu kunnat realiseras, måste man dock vara tacksam för det intresserade arbete, som nedlagts. Tal. påminde även om den ökade tillverkningen av runmärkt smör. Mjölktillförseln .har också varit större än tidigare.
Att leda förhandlingarna utsågs landstingsman August Jacobsson, Allmungs i Havdhem, med hr Gunnar Nilsson som vice ordförande och dir. Nils Broander som sekreterare.
Vid stämman voro 7,478 röster representerade.
Styrelse och revisionsberättelserna för vilka vi tidigare redogjort, förelågo i tryck. Båda godkändes och ansvarsfrihet beviljades för det senast förflutna årets räkenskaper och förvaltning.
På förslag av styrelsen beslöts, att till stämmans förfogande stående kr. 3,776: 97 balanserades på vinst- och förlustkontot.
Styrelsens och revisorernas dagtraktamenten och reseersättning fastställdes till samma belopp som tidigare eller 10 kr. i dagtraktamente samt resa i III klass eller buss å 30 öre per km. Revisorerna ha dessutom vardera 100 kr. om året.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes hrr August Jacobsson, Havdhem, och Arvid Eriksson, Ekeby, samt nyvaldes hrr Torsten Wiman, Vesterhejde, och Johan Ahlsten, Alvan efter hrr A. von Corswant, Hästnäs, och Herman Smedberg, Hemse. Suppleanter blevo hrr Anton Jacobsson, Eke, omvald och Thure Lönngren, Lummelunda, nyvald. Till revisorer omvaldes hrr Herman Collberg, Follingbo, och John Malmros, Martebo, samt ?????, hr Sven Johansson, Endre, H. Danielsson, Fole, och
Hj. Engström, Roma, som suppleanter. Till fackrevisor utsågs kontorschef Th. Berneck, Stockholm.
Styrelsen erhöll vidare i uppdrag att bestämma priset på den skummjölk som återtages av leverantören, dock till högst 1 öre pr kg. Tilläggsavgiften vid inträde i föreningen bestämdes till 10 öre pr har eller lika med nuvarande avgift.
Hr Gunnar Nilsson lämnade därefter en redogörelse för styrelsens åtgärder beträffande driftsanalys och fettbalanser. Driften har befunnits vara för dyr, i synnerhet vid skumstationerna, i vissa fall lika dyr som vid smörmejerierna. En avdelning för produktkontroll har även inrättats vid kontoret i Visby, och en viss förbättring i förhållandena har därefter redan börjat förmärkas.
I anslutning till detta ärende hade hr Anders Hermansson, Havdhem, ordet och förordade driftsanalys vid samtliga mejerier och skumstationer.
Hr Ahlsten meddelade att fett-balanskontroll redan är i gång med balanser uppgjorda vid varje mejeri. Kontrollen är så god som den över huvud taget kan bli. Driftsanalys är däremot mycket svårt att uppgöra. Sådan torde här på Gotland endast finnas på äggcentralen. För mejeriet finnas inga möjligheter till jämförelser, då Gotland är alldeles speciellt organiserat med skumstationer o. d. Tal. hoppades att denna ordning snart var dödsdömd, så att även effektiv driftsanalys kan bedrivas.
Hr H. Danielsson poängterade det olämpliga med skumstationer.
Hr Hermansson tackade för upplysningarna, men ansåg driftsanalysen ha stort värde vid jämförelse mellan de olika mejerierna inom föreningen.
Hr Gunnar Nilsson bestred värdet av en dylik jämförelse. Styrelsen kommer i alla händelser att göra allt för att avhjälpa eventuella brister.
Hr Bendelin, Västkinde, trodde skumstationerna voro bra.
Ytterligare inlägg gjordes vidare av hrr Ahlsten, Broander, Nyland e r, Lummelunda, Bendelin, Hermansson, Ahlsten, Nilsson, Bendelin, Nylander. E. V. Norman m. fl.
Stämman beslöt därefter uttala sig för att fettbalansen för 1938 skall offentliggöras vid nästa års stämma.
Styrelsen hade vidare begärt bemyndigande att vidtaga åtgärder för nedläggande av en del skumstationer, samt att ordna med mjölkens transport inom vissa områden samt därmed förenade kostnader.
Hr E. V. Norman frågade om styrelsen tänker nedlägga dessa stationer med tanke på andelsmejeriföreningens bästa eller med tanke på att Gotlands bönder skola få högsta möjliga betalning samt om saken diskuterats inom mejeriförbundet.
Hr Bendelin, Västkinder fann frågan för litet utredd.
Hr Nilsson poängterade att utredningen icke ännu hunnit så långt.
Hr Melin, Levide, ansåg bäst utreda frågan och att styrelsen redan föreslagit detsamma för en föreningsstämma.
Hr Bendelin replikerade hr Nilsson och
hr Ahlsten fann, att styrelsen borde göra upp ordentligt förslag, som sedan skall föredragas på distriktsmöten ute i bygderna.
Sammanträdet pågår vid tidningens pressläggning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 april 1938
N:r 92

Gotl. missionsförbundets ungdoms sångkör

håller sitt årsmöte söndagen den 24 dennes. I samband därmed givas tvenne sångstunder, den ena i Fole kl. 3 och den andra i Dalhem kl. 8 e. m., båda med ett rikhaltigt sångprogram.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 april 1938
N:r 91

Landsbygden. Fole.

FOLE.
Ord, kommunalstämma hölls här i går eftermiddag, varvid räkenskaperna för den borgerliga kommunens kassor godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter i Valnämnden valdes disponent Svante Vikström, St. Tollby, lantbrukarna Johan Glifberg, Sojdungs, och Gustaf Pettersson, Ryftes, samt byggnadsarbetaren Johan Sandberg, Sten Tollby. Suppleanter blevo folkskollärare Axel Hejdenberg och lantbrukare Olof Johansson, Bondarve. Vidare utsågos två ledamöter i skogsvårdskommittén, nämligen Gunnar Hansson, L:a Fole, och Ely Karlsson, Hellvigs.
Till ortsombud att omhänderha ansökningarna om bosättningslån valdes hr Artur Vedin, Prästgården, med Gunnar Hansson, L:a Fole, som suppleant. Slutligen biföll stämman en ansökan från frälsningsarmen om ett bidrag med 25 kr. för byggande av ett hem för frigivna fångar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 april 1938
N:r 89