Motortrafiken å allmänna vägarna inom länet.

K. befhde har nu utfärdat kungörelse angående trafiken å de allmänna vägarna inom länet att tilllämpas tillsvidare. Med särskilt nämda undantag må å länets allmänna vägar framföras — med de inskränkningar vägtrafikstadgan föreskriver — motorfordon med ett största hjultryck av 2,000 kg. samt en största bredd av fordon och last för omnibus 220 cm. och för annan bil 210 cm.
Med hänsyn till vägarnas bredd och beskaffenhet ha hjultryck och bredder begränsats till resp. 1,800 kg., 210 och 200 cm. i vad det gäller bygdevägarna mellan vägskälen vid Vitärt—Bläse, Storungs i Lärbro—Fleringe kyrka, Fleringe kyrka—Rute kyrka, Burs i Källunge—Björlunds i Källunge samt Hablingbo kyrkaSigters i Havdhem.
För bygdevägen mellan vägskälet vid Fleringe kyrka till kvarnen vid Ahr ha hjultryck och fordonsbredder ytterligare begränsats till resp. 1,200 kg., 210 och 200 cm.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 April 1937
Nr 80

Auktion i Fleringe.

LÖRDAGEN DEN 10 APRIL kl. 11 i. m. låter HANDLANDEN TH. OLSSON, FLERINGE, till följe affärens upphörande genom offentlig auktion försälja: Soffor, bord, stolar, skänk, tavlor, kommoder, lampor, brickor, knivar, gafflar, skedar, div. silver, blecksaker, symaskin. Kappor, porslin,filtar, täcken, kuddar, linnevaror, damgångkläder, mattor. Floved. Hela bodvarulagret såsom: tyger, porslin, kaffe m. m., m. m.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 okt. 1937 eller vid anfordran.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE, 1 april.
Ordinarie kommunalstämma hölls här annandag påsk under ledning av stenarbetaren Karl Södergren. Samtliga under kommunalstämman hörande kassors räkenskaper föredrogos och på revisorernas tillstyrkan beviljades samtliga styrelser ansvarsfrihet för 1936 års förvaltning. Valnämäen omvaldes. Till föredragande ledamot i hälsovårdsärenden i kommunalnämden utsågs hr Kart Södergren.
En ansökan från Ahrs bruk om rätt att under fem år få upptaga hamnavgifter vid Ahrs bruks hamn, tillstyrktes av stämman.
Därpå diskuterades den från decemberstämman bordlagda badstufrågan och beslöts, att den vid föregående stämma tillsatta kommittén skall arbeta vidare för att undersöka möjligheterna att på frivillighetens väg ordna denna fråga vid Bläse och Ahr. För skolans del beslöts att uppskjuta ärendets vidare behandling till dess klarhet vunnits angående event. nybygge för skolans behov i och för genomförandet av den 7-åriga skolformen.
En i fruktodlareförening har bildats här. Trädgårdskonsulent Emil Nilsson besökte Fleringe den 31 mars och höll då föredrag i folkskolan. I detta föredrag behandlade konsulenten på ett utmärkt sätt fruktträdens gödsling, besprutning och beskärning. Efter föredraget besvarade föredragshållaren framställda frågor och påvisade fördelarna av att bilda en fruktodlareförening. En dylik förening bildades också och 10 personer anmälde sig omedelbart till inträde i densamma. Till styrelse valdes hrr Lorentz Pettersson, Valfrid Carlsson och Sture Sandberg, suppleanter hrr Knut Klasson och Arne Kihlån. Som trädskötare antogs hr Ingvar Larsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 April 1937
Nr 74

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE, 24 febr.
Ett trevligt slädparti hade i söndags F. K. U. F. anordnat, gynnat av ett relativt vackert vinterväder. Kl. 1 e. m. samlades man å skolgården vid kyrkan, där det ena ekipaget under bjällrors klang svängde in efter det andra.
Sedan man diskuterat färdevägen och alla med lämpor och knep tagit plats, satte de 10 mer än fullsatta skjutsarna sig i rörelse och färden ställdes till Rute kyrka över Ahlbya till Rute nya skola, samt till Risungs, Koparve, förbi Gerungs till Rute kyrka samt åter till Fleringe, där hr Arne Kihlén välvilligt ställt sina rum till förfogande. ”Kokarmor” hade nu gjort sitt bästa till resenärernas hemkomst, och här samlades man kring ett trevligt dekorerat kaffebord, vars goda håvor man lät sig väl smaka. Innan de ordinarie spelmännen hrr Godman, Grodda, anlänt, dansades ringlekar. Efter det spelmännen ankommit tråddes dansen med liv och lust, med avbrott för förfriskningar. Det hela förflöt under allmän trevnad till långt fram på småtimmarna då det åter bjöds på kaffe, varefter så småningom uppbrott skedde och var och en gick till sitt efter en allt i allo trevlig dag.
På mångas begäran ber insändaren att få framföra sitt och gästernas tack, till F. K. U. F. och särskilt dess ledarinna, fru Margit Sandberg, för hennes stora arbete med ordnandet av det hela.
En tacksam gäst.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1937
N:r 46

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE, 22 febr.
Till klockare i Fleringe församling har på extra kyrkostämma antagits skomakaren Gösta Ingvar Larsson, förut bosatt vid Haga, Visborgs slätt. Tjänsten tillträdes den 1 mars.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE, 17 febr.
Femtio år fyller på lördag den 20 dennes fru Elisabet Godman, Grodda.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1937
N:r 38

Skogsutdikningsbidragen.

Skogsvårdsstyrelsen i Gotlands län anhåller hos k. m:t att från statens skogsutdikningsanslag bli tilldelad 14,421 kr., varav 12,221 kr. för utdelning som statsbidrag och 2,200 kr. i förvaltningsbidrag. Statsbidrag avses att utlämnas till dikningsföretag i följande socknar: Hellvi, Hangvar, Stenkyrka, Bro, Lokrume, Fole, Källunge, Vallstena, Bara, Gothem, Norrlanda, Kräklingbo, Ardre, Alskog, Hejdeby, Endre, Ekeby, Dalhem, Ganthem, Sjonhem, Björke, Vänge, Viklau, Väte, Garda, Stånga, Lau, Stenkumla, Träkumla, Follingbo, Akebäck, Atlingbo, Vall, Sanda, Eskelhem, Klinte, Fröjel, Eksta, Alva, Rone, Hemse, Gerum, Etelhem, Fårö, Burs, Rute, Bunge, Lye, Martebo, Roma och Fleringe. Samtidigt anmäles, att å förut erhållen tilldelning ur nämda anslag fines en disponibel behållning av 2,361 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1937
N:r 38

Gotländska gårdar

Ahrs bruk i Fleringe.

S/s ”Svenske” och ”Storö” vid Ahrs brygga.

Vid Bäste- eller Ahrs träsk, Gotlands största insjö, har bruksrörelse förekommit sedan så lång tid tillbaka, att man knappast kan konstatera, när den först tog sin början. Det har bedrivits omfattande skogsbruk, kalkbränning och kvarnrörelse samt naturligtvis även sågverksrörelse, som tagit hand om timret från de närliggande stora skogarna. I Gotlands Allehanda av den 15 maj och den 9 juni 1934 publicerades artiklar om Ahrs bruks historia, av rektor Richard Steffen. Nämda artiklar sammanfatta uppgifter om Ahrs bruk och dess ägare från 1500-talets slut till fram mot mitten av 1800-talet. Om rörelsen vid Ahr skriver författaren bl. a. ”Redan långt innan denna berättelse tar sin början, fanns troligen vid Ahr både mölla och valka och sågkvarn.” – Som första årtal nämner förf. 1595, då Ahr hörde till Smitts, som då ägdes av en ”Joenn Smids”. Förf. lämnar därefter mycket intressanta uppgifter om vilka ägare, som innehaft bruket ifråga ända till år 1844, då den ägare, assessor Dubbe, som köpte bruket 1818 avled.
Senare förvärvades bruket av dåvarande ägaren till Takstens gård i Lärbro, Edvard Grubb. Vem Grubb sedermera försålde egendomen till, är oss ej med säkerhet bekant. Troligt är att en kamrer Strandberg blev ägare till bruket, ty nämde Strandberg sålde det i sin tur år 1865 till en grosshandlare Öberg från Stockholm, vilken dock ej hade bruket någon längre tid, utan sålde sin äganderätt till bröderna C. och V. Hahr från Skåne. Dessa bröder Hahr drevo bruket i några år, men avyttrade detsamma år 1880 till nämdemannen Tyko Lindgren, nu boende i Rute, och som vi ha att tacka för ovannämda uppgifter.
Bruksägare Gustaf Ekstrand, nuvarande ägare till Ahrs bruk, har delgivit oss bl. a. följande upplysningar angående ägarna till Ahr efter 1880, då bruket som ovan antytts, ägdes av nämdeman Lindgren. Herr Lindgren drev rörelse vid Ahr till 1905, då han sålde egendomen till ett konsortium i Västervik. De nya ägarna bildade aktiebolaget Ahrs bruk och satte igång med betydande byggnadsarbeten. Sålunda uppfördes kalkugn och kalkmjölsfabrik för tillverkning av gödningsämnen. Vidare anlades elektriskt kraftverk, som levererade kraft till bl. a. nyssnämda fabrik samt en anlagd linbana, medelst vilken kalkstenen fraktades från kalkstensbrotten till fabrik, kalkugn o. s. v. Denna glansperiod i Ahrs bruks historia varade till 1915, då krigsåren och därmed osäkra farvatten lamslog verksamheten.
Intressenter till Maltesholms cementfabrik inköpte bruket sistnämda år, och hade förmodligen för avsikt att lägga om driften. Alla de anläggningar, som A/B. Ahrs bruk gjort, blevo utdömda. Den uppförda fabriken och andra byggnader revos, maskiner och kraftverk skrotades ned – de elektriska ledningarna hade då stort värde, vilket mången säkert ännu har i friskt minne – och allt realiserbart försvann från bruket. Endast kalkugnen, som ej var så lätt att realisera, fick vara kvar i oskadat skick. Samma kalkugn finnes där än i dag. Vilka stora planer, som event. välvdes, känna vi inte till, då de ej medförde positivt resultat. År 1918 var bruket åter till salu; och som köpare uppträdde då det konsortium, vilket ägde Barnängens kem. tekn. fabrik. Tyvärr kunde detta företag ej klara sig helskinnat undan kristidens påfrestningar, utan måste ge upp kampen. Det bör kanske dock nämnas, att det ej var rörelsen vid Ahrs bruk, som förorsakade sammanbrottet, utan konsortiets andra förtag, som voro lik i lasten. Bruket måste emellertid säljas, vilket även skedde 1921, då bruksägare Gustaf Ekstrand inköpte Ahrs egendom, som omfattar cirka 1,700 tnld. Så började en ny epok i det gamla brukets historia.

Kalksten till pappersmassa.
Brytning av kalksten för byggnadsändamål och till bränning av kalk har å Ahrs bruk förekommit sedan långliga tider. Numera däremot brytes kalksten så gott som uteslutande för export. De största avnämarna äro sulfitfabriker o. dyl. företag, vilka ha behov av kalksten med den högprocentiga kvalitet, som är utmärkande för kalkstensfyndigheterna å Ahr. Den ”feta” kalkstenen, som den högprocentiga kvaliteten benämnes på fackspråket, användes mest vid pappersmassetillverkning.
Tillgångarna på den utmärkta kalkstenen äro snart sagt outtömliga, ty över 1,000 tnld av ägorna till Ahr utgöras av kalkstensberg. Om det således brytes tusentals ton pr år, decimeras ej detta naturens stora ”varulager” i nämvärd grad.

Kalkugn i Ahrs bruk.

Ny hamnanläggning.
Sedan sitt tillträde av bruket har hr Ekstrand hunnit med att utföra åtskilliga förbättringar för rationellt tillvaratagande av kalkstensbrotten och produkternas utskeppning. Eftersom så gott som hela produktionen är lagd för export, äro just utskeppningsförhållandena av utomordentlig betydelse. Och därför har hr Ekstrand låtit anlägga lämplig hamn. Hamnbygget tog sin början 1930 och har resulterat i en präktig brygga, med kajer, där även stora fartyg kunna lägga till. Det hör icke till. Det hör icke till det ovanliga att fartyg, som kunna taga en last upp till 1,500 ton, lägga till i Ahrs hamn. Även ortens fiskare anlita ibland bryggan till Ahrs bruk, såsom t. ex. i dessa dagar, då fiskelägets hamn är tillfrusen.
I kalk stensbrotten knalla sprängskotten titt och tätt och de ur bergets innandöme framsprängda blocken kilas eller slås sönder i lätthanterliga dimensioner för att sedermera med lastbilar forslas ned till hamnen och där väntande fartyg. PDet gamla rännan och vattenhjulet.å bryggan finnes en kraftig maskindriven lyftkran, som lekande lätt svänger hela billasten ombord. När ett fartyg tager in en last om 1,000 ton eller mer, fordras det åtskilliga bilbördor, varför lastbilarna få ila fram och åter mellan hamnen och brotten. Årligen utlastas cirka 25 á 30,000 ton kalksten.

Det gamla rännan och vattenhjulet.

Samma slags kraftcentral som på 1600-talet och ännu tidigare än vattenhjulet, som än i dag är i funktion i olika delar av landet. – Vilken uppfinning i vår tid kan tänkas få lika lång livslängd? – På Gotland har det ju i alla tider varit ganska smått om vattenfall, men där det funnits rinnande vattendrag, har också vattenhjul kommit till användning. Numera är det väl inte så många sådana i bruk på ön, och i sitt slag är väl det vid Ahr ganska enastående.
Från träsket, vars nivå ligger cirka 6 meter högre än havet, leder en liten å, som under århundradens lopp drivit många vattenverk. Redan på 1600-talet leddes vattnet till bäcken genom en träränna av ungefär samma konstruktion, som ännu leder vattnet fram till vattenhjulet, vilket driver såg och tröskverk. Kvarnen drives numera med turbin. Mycket har under senare år rationaliserats vid Ahrs bruk, så det gamla hederliga vattenhjulet kanske en vacker dag får pension – och flyttar till Bungemuséet.
Till Ahrs bruk hör även ganska stora skogsmarker, vilka skötas som modernt skogsbruk bör handhavas. Även jordbruket omhuldas, och ger sin tribut i olika slags produkter för brukets behov. Bl. a. kan nämnas att en stam om ett par hundra utegångsfår hör till besättningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Understöd åt fiskare.

Lantbruksstyrelsen föreslår k. m:t bevilja fiskaren Ernst Ringbom, Hau i Fleringe, statsbidrag utan återbetalningsskyldighet med 80 kr. i anledning av förlust av fiskredskap. (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 December 1936
Nr 297