Gotlands Järnväg 1937.

Ur Gotlands Järnvägs i dagarna distribuerade styrelseberättelse med åtföljande trafikberättelse hava vi inhämtat följande av mera allmänt intresse.
Under året hava upprepade förhandlingar ägt rum angående reg lering av verkstadspersonalens indi viduella timlöner. Sedan enighet ej kunnat uppnås vid direkta förhandlingar i Visby mellan bolaget och Svenska järnvägsmannaförbundet avdelning 179, upptogos nya förhandlingar i Stockholm inför Järnvägarnas förliknings- och skiljenämnd, därvid bägge parterna antogo ett av skiljenämndens ordförande framlagt förslag. Sedan detta emellertid förkastats vid av personalen företagen omröstning, ägde vidare förhandlingar rum i Visby den 10 september likaledes inför skiljenämnden, varvid ett nytt medlingsförslag, som framlades av skiljenämndens ordförande, expeditionschefen E. Falk, blev slutgiltigt godkänt. Den sålunda träffade överenskommelsen innebär en icke obetydlig förhöjning av verkstadspersonalens löner.
Det hittills gällande banarbetare-avtalet har blivit uppsagt av arbetareparten och förhandlingar rörande detsamma pågå för närvarande mellan , huvudorganisationerna.
Med k. m:ts tillstånd hava av stationsområdena i Visby, Etelhem och Lärbro försålts vissa delar, som ej längre äro behövliga för bolagets rörelse.
Med hänsyn till de ökade krav, som den stegrade avverkningskapaciteten vid Roma sockerfabrik ställer på järnvägens trafikförmåga, överväger styrelsen anskaffande av ett nytt lokomotiv. Då kostnaden därför emellertid kommer att bliva ansenlig, och som av trafikchefens berättelse framgår, utgifterna för trafiken väsentligt ökats, är det enligt styrelsens mening nödvändigt, att samtidigt någon förbättring av inkomsterna åstadkommes.
Bruttoinkomsten av trafiken uppgick till kr. 824,310 mot kronor 779,131 året förut. De direkta utgifterna för trafiken belöpte sig på 673,552 (645,633). Den befordrade godsmängden ökades från 196,296 ton år 1936 till 228,432 ton. 7,000 `ton sockerbetor ingå i denna ökning. Antalet resande har nedgått från 205,657 till 203,346, vilket medfört en minskning i biljettin-kometen av kr. 5,016. T avlöningar har utbetalts kr. 485,851 (479,254).
Vid årets slut trafikerades 467 km. busslinjer. Inkomsten från dessa utgjorde kr. 105,157 och utgifterna, inclusive avskrivning, kr. 104,971. Bolagets bilpark utgöres av 13 bussar, 7 lastbilar, 4 godssläpvagnar. Bantågen ha genomlupit 392,704 km. med nära 5 millioner axelkilometer. Den rörliga materielen utgjordes av 11 lok, 1 motorvagn, 16 personvagnar och 276 godsvagnar.
Sedan föreskrivna överföringar till förnyelsefonden verkställts med kr. 112,369: 43 uppstår en vinst för året av kr. 50,618: 45. Då numera större delen av den hos bolaget anställda personalen ingått i Enskilda järnvägarnas pensionskassa, anser styrelsen, att en bolagets särskilda pensionsstiftelse icke gärna kan ifrågakomma. Med hänsyn till den under året beslutade lagen om aktiebolags pensionsstiftelse föreslås därför, att understödsfonden kr. 22,414 : 37 skall överföras till vinst- och förlustkontot. Tillsammans med de från föregående år å samma konto överförda medlen stå kr. 42e4686 : 13 formellt till bolagsstämmans disposition. Styrelsen föreslår, att härav, liksom under de senare åren, utdelas 3 proc. till aktieägarne med kr. 45,297 och att resten överföres till 1938 års vinst-och förlustkonto.
Balansräkningen upptager å tillgångssidan anläggningar för järnvägsrörelsen, fast och lös, kronor 4,203,750 : 95, för automobilrörelsen kr. 161,794: 37, gårdar och fastigheter kr. 32,691 : 88, kassa, bank och utestående kr. 247,550 :19 samt förråd kr. 76,658: 49. Summa kr. 4,722,445: 88. Samma slutsumma fördelas å skuldsidan sålunda : aktiekapitalet kr. 1,509,900, reservfond kr. 400,000, s. k. förnyelsefond kr. 2,377,487: 78, diverse skulder kr. 8,371: 97, vinst- och förlustkonto kr. 426,686 : 13.
Bolagsstämman hålles å Handelskammarens lokal i Visby torsdagen den 14 april kl. 2 e. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Auktion i Etelhem.

Måndagen den 21 innevarande mars kl. 11 f. m, låter sterbhusdelägarne efter Kristina Jakobsson, Kyrkoby, till de högstbjudande försälja diverse möbler och husgeråd såsom 1 chiffonie, byråer, skänkar, flera bord, stolar (två antika), speglar, sängar, väggklocka, vävstol med tillbehör, linne och sängkläder, träkärl, mattor m. m.
Betalningsanstånd till den 1 oktober 1938 med sedvanligt äganderättsförbehåll.
Enges i Burs den 18 mars 1938.
Ansh. Johansson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Mars 1938
N:r 64

Tillstånd till gårdfarihandel

har av länsstyrelsen lämnats följande personer:
agenten Karl August Ragnar Hultgren, Vivlings i Hellvi, att tillsvidare under år 1938 inom länet till salu annorledes än å marknad kringföra tyger, skodon, skinn- och klädesvaror, dukar, strumpor, förkläden, hängslen, knappar, tråd, nålar, näsdukar, borddukar, rakborstar, knivar, kängsnören, grammofonskivor, böcker och frö ;
Israel Kroschewsky i Visby att tillsvidare under år 1938 inom länet till salu annorledes ån å marknad kringföra linnevaror, manufakturer och korta varor;
chauffören Johan August Nilsson i Visby att tillsvidare under år 1938 inom länet till salu annorledes än å marknad kringföra manufaktur- och korta varor samt mindre husgerådsartiklar;
förre stenarbetaren Albert Edvin Vilhelm Carlsson, Lickedarve i Fleringe, att tillvidare under år 1938 inom länet till salu annorledes än å mark nad kringföra underkläder, strumpor, näsdukar, kängsnören och diverse husgerådsartiklar; samt
hustrun Gerda Augusta Bergsten, född Johansson, Nygårds i Etelhem, att tillsvidare under år 1938 inom länet till salu annorledes än å marknad kringföra underkläder, dukar, spetsar, knappar och strumpor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Januari 1938
N:r 19

Det ekar i skogen av yxhugg och fallande träd.

I storskogen.

Snövintern satte fart på skogsarbetena.
En och annan, som ögnar igenom ovanstående rubriker, kanske tror att nedanstående rader röra sig om skogsavverkningar i Norrlands väldiga skogsdistrikt, där skogshygget har högsäsong. Så lång som till Norrland behöva vi emellertid inte bege oss för att se skogsavverkning i full gång. Vi göra bara en liten tur ut till länets skogar — det finns nämligen större skogar på Gotland än vad mången ö benägen tro — för att höra ekot av yxhugg och dånet av fallande trädjättar, vilka skattas för att förse virkes- och vedmarknaden med nya lager.
Senaste års livliga byggnadsverksamhet har slukat oerhörda massor av virke och eftersom byggnadsbranschens leverantörer icke vänta någon avmattning i byggandet, kan varan hopp ? på ????
omsättning av virkesvaror. Vedåtgången kanske inte är så stor som förr, men det finns ju numera även centraleldningspannor för vedbränsle, så omsättningen torde inte ha minskat väsentligt. Det är
snarare temperaturen som bestämmer bränsleåtgången.

Kort visit hos skogshuggare i Eskelhem.
Då vi härom dagen färdades genom Eskelhem, hade vi tillfälle att icke blott beundra en vackert bevuxen skogspark, utan även se en del av densamma under avverkning. Vi strövade omkring en god stund i den ovanligt granna skogen, tittade uppåt trädtopparna — och trampade ned oss i den sanka marken. Så täcket i skogarna var ju ganska tjockt, men tyvärr var det ingen tjäle inunder.
Överallt möttes ögat av resliga, kraftiga träd och väl hållen tillväxtskog, vilket tyder på att ändamålsenlig skogsvård tillämpats å dessa marker sedan lång tid tillbaka.
Skogsbeståndet tätnar allt mer och mer och träden — mestadels furor sträcka sig högre och högre mot. skyn. På trädens stammar skönja vi snart vita märken efter stämplingsyxan, och äro således inne på det område, som skall avverkas. Vi gå efter ljudet av yxhuggen och finna det arbetslag, som tagit på sin lott att fälla träden och såga dem till stockar. Basen — eller rättare sagt ägaren till skogsavverkningen, herr Axel Bolin, Rosenbys, är på platsen och visar oss omkring bland nyss fällda stammar, och pekar ut några särdeles vackra exemplar, vilka ej äro så grova men lämpliga till telegrafstolpar. — Här, säger hr Bolin, ha vi ett par som är 40 fot långa — minst. Då han sedan mäter dem, visar det sig att de äro 6 tum i toppändan och 10 tum vid roten.

950 stora träd på 4 tnld.
Vi få sedan veta att det vackra skogsområde, som är under avverkning, har icke mindre än c:a 950 träd, fastän arealen ej är mer än 4 tnld. Träden äro kraftiga och raka, en del av dem mäta upp till 23 meters längd, och komma således att lämna präktiga stockar för timmer och virke — och ved. De höga tallarna ha icke så vidlyftiga kronor, men det blir ju i alla fall en hel del gren-, flo-, tvet- och spånved, som det brukar heta i vedannonserna, när sågen gjort sitt på avverkningsplatsen.
— Vi ha bara hållit på i fyra dagar ännu, säger hr Bolin, men det skall nog inte dröja så länge förrän alla träden äro fällda, Och sedan skall vi sätta upp såg här.
En gammal ståtlig byggnad.
Vår önskan att se en välvårdad skogspark, fingo vi således tillfredsställd. Men innan vi lämna Bolex’ marker, dit nämnda skog hör, fånga vi en bild av det gamla ståtliga corp de logis, som också heter Bolex, men har annan ägare — f.
häradsskrivare Gust. Boberg, Byggnaden ifråga, uppförd i gammal herrgårdsstil, är omgiven av park och trädgårdsanläggning. De bägge flyglarna till fastigheten ha troligtvis tillkommit långt innan nuvarande huvudbyggnad uppfördes, vilket skedde för 138 år sedan. Byggherre var en sjökapten. Ödin, som år 1800 låt bygga herrgårdsbyggnaden.
Vi sätta oss i förbindelse med en &onson till nyssnämnde ägare till Bolex, fabrikör Ödin i Visby, för att höra om han erinrar sig något om ”faffars” dagars Bolex: — Jo, svarar hr Ödin, nog minns jag att det fanns stora och granna skogar.
Naturligtvis mycket större än nu, men det har ju sedan dess odlats en hel del — Min farfar, fortsätter hr Ödin, fick en gång medalj för sina trädgårdsanläggningar. Och han hade också några fiskdammar, där fisk odlades. Kom det oväntat främmande, var det bara att håva upp fisk ur någon damm, så var det klart för kalas.
Sådana ”visthusbodar” finns det inte numera på trakten, men i Båtickeån som på andra orter har andra namn lär det finnas kräftor — dagarna innan de bli lovliga.
I Gotlands Allehanda ha tidigare artiklar publicerats om märkliga minnesmärken i Eskelhem. T, ex, den väldiga stenkalmen, Ullevi, djupt inne i skogen, Båticke kvarn o. såg etc., varför vi få nöja oss med vad vi ha sett, Det är gott om välbyggda trevliga gårdar och egna hem i socknen, men landskapet har svept in sig i den tjocka vita snömanteln, så vi få nog vänta med ”gårdarna” till dess verksamheten flyttas från skogen till åkerfälten. Vi sätta således kursen mot Visby genom Eskelhems ”gata” — stora landsvägen nordväst om kyrkan, vilken ter sig som en gata i ett villasamhälle, med trevliga hus på ömse sidor.

Yzxan går.

T—a.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 19 Januari 1938
N:r 14

Landsbygden. Etelhem.

ETELHEM, 3 jan.
En mycket trevlig söndagsskolfest hölls nyårsdagen i Paviljongen. Det var Metodistförsamlingens söndagsskola som firade sin julfest. Festens gedigna program upptog efter en gemensam sång inledning av pastor Hermansson. Barnen och pastorn läste växelvis julevangeliet. En käck pojke höll ett klämmigt hälsningstal En flicka läste ett poem betitlat: ”En stjärna brann …”. I programmet förekom två dialoger som utfördes av barnen på ett förtjänstfullt sätt. Den ena dialogen var ”Löftets stjärnor”, då barnen bar guld- och silverstjärnor i händerna. Den andra var ”Vi äro sju små juleljus”, då barnen medförde ljus i olika färger. Teol stud. Torsten Lundblad höll ett kort men intressant tal till barnen.
Vidare upptog programmet solosång, uppläsning, kaffedrickning samt lek kring granen och mitt under leken kom tomten på besök medförande påsar med godsaker. Festen avslutades av pastor Hermansson med ett tack till medverkande, givare till festen och nedkallade till sist Guds välsignelse över de församlade. Den alltigenom trevliga festen hade samlat en talrik publik, som till sista plats fyllde den stora paviljongen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 5 Januari 1938
N:r 3

Röda Korstest i Ljugarn.

LJUGARN, 12 dec.
En trevlig och stämningsfull fest hade i går afton anordnats i Ljugarns Turistpaviljong av Etelhem-Ljugarns Röda Kors-krets.
Festen öppnades av konstnären David Ahlqvist som med ett kort anförande hälsade de närvarande välkomna, varefter gemensamt sjöngs ”Du gamla, du fria”.
Härefter sjöng folkskoll. Palmer Stenhamnars Sverige och Alskogs S. L. U.- avdelnings sångkör ett par sånger.
Folkskollärare Th. Erlandsson, Bunge, höll därpå ett synnerligen intresseväckande föredrag över ämnet ”Gotlands försvar genom tiderna”, vari han sakkunnigt och fängslande redogjorde för olika försvarsanstalter med vilka gutarna sedan järnåldern fram till våra dagar försökt att skydda Fig mot fienden. Tal. berörde härvid bl. a. fornborgarna från folkvandringstid och tidigare och skildrade särskilt ingående Bulverket 1 Tingstäde som visserligen ej kunnat dateras men troligen tillhörde järnålderns slut eller början av medeltid. Som bekant har befästningen ifråga blivit avbränd och tal. berättade i anslutning härtill om en märklig ”årdsid” som han tillfälligtvis hört användas i Hangvar. När man bränner ”fag” där brukar man säga: ”Del råikar läik mikä stim när träskä brant”. Att detta uttryck härleder sig från Tingstädefästningens förstörande ansåg talaren troligt.
Vidare beskrevs de gamla vårdkasarna av vilka en ännu finna kvar på Fårö samt sjörövarborgarna, speciellt den 3 mil S. om Visby belägna s. k. ”Landskrona”.
Gotlands första stad låg i Västergarn, berättade han vidare. Här ligga ännu lämningar efter en forntida befästning, ett torn och en bågformig mur eller vall. Kruttornet i Visby var en liknande anläggning, vallen har nu försvunnit men det mäktiga tornet står ju som bekant kvar.
Sedan tal. gjort en kort översikt över Visby stadsmurs utveckling, den var i början betydligt oansenligare än nu och stod färdig omkring 1280, berörde han senare tiders fästen, Visborgs slott, Karl X:s anläggning Karlsvärd och slutligen våra dagars skyddsanläggningar.
Talaren avtackades med kraftiga applåder.
Härefter följde sång av hr Palmer, ackompanjerad på piano av hr Ahlqvist, och sedan bidrog sångkören med ett par sångnummer. Den lilla men goda körens prestationer förtjänar att lovordas för sin goda samsjungning och smittande sångarglädje.
Nu vidtog kaffedrickning, varunder hrr Ahlqvist och R. Kainulainen underhöllo med vacker musik på fiol och piano, kören sjöng och så följde försäljning av handarbeten, utförda av Ljugarns och Alskogs syföreningar. Hr Axel Bergqvist skötte klubban med sedvanlig rutin och auktionen inbragte ett gott tillskott till kretsens kassa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 december 1937
N:r 289

Föreningen till den varmblodiga hästavelns

främjande på Gotland har till stipendiater för genomgående av hästskötarekurser vid Flyinge stuteri eller Strömsholms Hingstdepå bland 11 sökande utsett B. Fardstoft, Stenstu i Fardhem; L. Löthberg, Kaungs i Västkinde; L. Johansson, Uppenbys i Roma, och 5. Larsson, Mattsarve i Lau, die två förstnämnda vid Flyinge, de senare vid Strömsholm.
Suppleanter blevo E. Gillerfors, Bara i Etelhem, och R. Johansson, Vestlaus i Burs. Kurserna pågå under 2 månader med början 15 januari.
Under åren 1931-1935 har av hovstallmästaren, greve Nils Wachtmeister årligen skänkts ett värdefullt hederspris till bästa treåriga varmblodiga sto, som stannar i aveln på Gotland. Som uttryck för sin tacksamhet har nu till givaren översänts en adress, bl. a. upptagande foton av de ston som tilldelats priset, nämligen Irsa e. Bruleur, uppf. Kr. Olofsson, Bäcks i Väte; Lova e. Lorvatus, Artur Söderdahl, Valda i Eskelhem; Yngva e. Yngve I, F. von Corswant, Hallfreda i Follingbo; Yngdora e. Yngve I, B. Jesperson, Roma Kungsgård; Alette e. Pikör, O. Johansson, Niktjups i När.
Adressen var på ett förtjänstfullt sätt utförd av fotograf H. Svensson, Hemse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 December 1937
N:r 279

Fisket och sjösänkningarna.

Lantbruksstyrelsen har uppdragit åt fiskeriintendenten dr E. Dahr att ur fiskats synpunkt avge yttrande rörande av statens lantbruksingenjör G, Wadman uppgjort förslag till sänkning av Bahra, Sigvalda, Hageby och Liffride träsk i Etelhems, Stånga, Lye, Lojsta m. fl. socknar. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen 23 Juni 1937
Nr 142

Höjauktion i Bara myr.

MÅNDAGEN DEN 21 JUNI kl. 11 f. m. låter hr Herman Hansson, Robbenarve i Garda genom offentlig auktion i mindre lotter försälja höskörden å en del av sin jordlott i Bara myr, Etelhem.
Betalningsanstånd till 1 okt d. å.
Garda den 18 juni 1937.
Herman Larsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Juni 1937
Nr 138

Kungörelse.

Sedan undertecknad förordnats att hålla laga syneförrättning med avseende å företag för förbättrad torrläggning av de s. k. Bahra, Tänglings och Akelösa myrar med sänkning av Bahra, Sigvalda, Hageby och Liffrede träsk, varvid förbättras mark tillhörande hemmanen Bjärby, Sigvalda, Hemängen, Etelhems Annex, Ugloser, Hageby, Levede, Norrgårds, Vestringe, Bothes, Nygårds, Bahra, Kyrkeby och Tänglinge samt Tänglingsmyr uti Etelhems socken, Liffrede, Stallause, Botvalda, Tjengvede, Stångqvie, Hilgvede, Odvalls och Frigsarve uti Stånga socken, Bjerges, österby, Kunder, Batha, Antsarve, Mårtens, Nygårds och Frendarve uti Garda socken, Lilla Rone och Mannegårda uti Lye socken, Bjers och Fride uti Lojsta socken samt Mattsarve uti Lau socken av Gotlands län, så kommer sammanträde med syremännen att hållas i Skyttepaviljongen i Etelhem onsdagen den 7 juli 1937 kl. 11, då vederbörande sakägare hava att tillstädeskomrna för utförande av sin talan.
De vattenverksägare, som beröras av företaget,från Lilla Rone i Lye socken och ned till Östersjön torde även vid sammanträdet bevaka sin rätt.
Visby den 15 juni 1937.
På tjänstens vägnar:
Gottfr. Wadman.
Statens lantbruksingenjör.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 15 Juni 1937
Nr 135