Dalhems landstormsförening

anordnar i sameband med årsmötet i därvarande folkskola nu om lördag eftermiddagen festtillställning, som lofviar att bli synnerligenintressant och anslående. Programmet upptar militärt föredrag, sång, deklamation, regementsmusik, sjukvårdsföredrag och utlottning af konstsaker. Det duger väl!
Extra tåg afgår från Roma kl. 4,15 och från Gotlands Hesselby till Roma och Visby kl. half 11 på aftonen.
Med hänsyn till det behjärtansvärda och fosterländska, syftet synes det oss, som om festen bör kunna påräkna ett talrikt besök.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1915
N:r 45

Till adjungerad ledamot

af domkapitlet vid sessionen 24 dennes har prosten d:r J. Odin i Dalhem kallats och förordnats.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40

Dödsfall. Nils Per Ohlsson

Härmed tillkännagifves att Gud till sig hemkallat vår käre make och fader, hemmansägaren Nils Per Ohlsson, hvilken afled lugnt och stilla söndagen den 14 febr. kl. 2,10 e. m. I en ålder af 78 år, 9 mån, djupt sörjd och saknad af oss, släkt och många vänner.
Anderbåtels i Dalhem d. 15 febr. 1915.
Lovisa Ohlsson, född Wiman.
Rudolf. Daniel och Elise. Hulda.
Sv. ps. 500:5

Dödsannons

Gotlands Allehanda.
Tisdagen den 16 Februari 1915.
N:r 38.

Som adjungerad ledamot

vid domkapitlets sammanträde 10 februari har prosten teol. d:r J. Odin i Dalhem kallats och förordnats.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Herrar Hvitbetsodlare.

För bestämmande af den areal, som i år får odlas, hvilken, enligt hvad förut är meddeladt, kommer att blifva densamma som 1914 eller 10 % minskning å nu gällande 5 års kontrakt, kommer som vanligt sammanträden att hällas i de betödlande socknarna.
Vid dessa sammanträden skola 5 års kontrakten medhaf vas för att å dessa anteckna den bestämda odlingsarealen för året äfvensom möjligen önskad ändring af rekvirerad gödning
Gödning för i år kan dock endast levereras om det är möjligt att få gödningslasten till Gotland.
Anmålning om nya odlare emottagas ej.
Vid dessa sammanträden utbetalas en efterlikvid af 13,5 öre pr 100 kg. förra året & tillåten areal odlade och levererade Hvitbetor. Kassa sammanträden hållas:
i Barlingbo stationshus Onsdagen den 3 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Endre Komm:-rum Onsdagen den 3 Februari Kl. 10,30 f. m.
i Ekeby Skola Onsdagen den 3 Februari Kl. 12 midd,
i Dalhem Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 1,30 e. m,
i Halla Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 4 e. m.
i Roma Torsdagen den 4 Februari Kl. 2 e. m.
i Warplösa för Björke socken Torsdagen den 4 Februari Kl. 5 e. m.
i Ganthem Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 9 f. m.
i Hörsne Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 11 f. m.
i Wallstena Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Källunge Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 3 e. m.
i Roma Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 7.30 f. m.
i Eke Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 9.30 f. m.
i Grötlingbo Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 11 f. m.
i Hafdhem Lördagen den 6 Februari 1,30 e. m.
i Akebäck Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 12 midd,
i Follingbo Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Wisby it Stadshotellet Tisdagen den 9 Februari Kl. 5 e. m.
i Stenstu i Westerhejde Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Stenkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 10 f. m.
i Träkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 12 midd.
i Wall Komm: rum Onsdagen den 10 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Hogrän Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 e. m.
i Buttle Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 7,30 f. m.
i Bjerges Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 9 f. m.
i Guldrupe Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 12 midd.
i Wiklau Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 1.30 e. m.
i Lau Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 9 f. m.
i När Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 10 30 f. m.
i Burs Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 1,30 e. m.
Om ytterligare sammanträden annonseras Fredagen den 12 Februari. Roma i Januari 1915.
Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Gotlandskyrkornas brandförsäkringsvärde

varierar enligt officiella handlingar högst väsentligt. Visby domkyrka står främst med ett värde af 250,000 kr. I norra kontraktet kommer Lärbro kyrka därnäst med 90,800 kr. I mellersta kontraltet anteckna vi: Dalhems kyrka 125,000 kr., Roma och Klinte hvardera 75,300, Gothems med landsbygdens största ringklocka 60,000 kr., Hogrän 50.000 med en kyrkkassa af kr. 56,261 kr., Atlingbo 30,000 kr. med en kyrkkassa på 20,000 kr. I södra kontraktet står Öja kyrka högst med ett försäkringsvärde af 100.000 kr.; därnäst kommer Hemse med 80,000 kr., Burs med 69,000 kr. Stånga med 65,000 kr., Lau, Hafdhem och Grötlingbo, (»söderns domkyrka») med hvardera 50,000 kr., Hablingbo med 47,500 kr., däri inräknad 7,500 kr. lösegendom, som troligen ej ingår i de öfrigas försäkringsvärde. Lägst försäkrad af öns alla kyrkor är Fleringe med endast 7,000 kr. värde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Som adjungerad ledamot

af domkapitlet har prosten, teol. d:r J. Odin i Dalhem kallats och förordnats till sammanträdet 27 januari.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19

Gotländskt jordbruk för femtio år sedan.

Några anteckningar.
I

När man i våra dagar betraktar det svenska jordbruket och det storartade uppsving som detta under de senare årtioudena tagit, finner man att många faktorer därtill varit medverkande. Först och främst ha en stor mängd odlingar under sagda tid blifvit utförda, hvarigenom åkerarealen mera än fördubblats.
Dessa ökade åkervidder ha också i sin mån bidragit till att skörderesultatet blifvit helt annorlunda än hvad som förr varit förhållandet, hvarjämte landtmännen på ett betydligt sätt kunnat öka sina kreatursbesättningar. På grund af det insteg, som mejerihandteringen så småningom vunnit, har man också på ett bättre sätt än förut börjat vårda sig om sina djur. Genom rikligare och bättre gödselförråd har man kunnat öka skörderesultatet. Vidare ha nya brukningsmetider införts och artificiell gödning mer och mer kommit till användning.
Dessa gödningsämnen, bland hvilka guanot intagit främsta rummet, kommo under början af 1850-talet till användning. Till att börja med var det dock hufvudsakligen vid de större gårdarna, som dessa gödningsämnen kommo i bruk, och det dröjde ganska länge innan allmogen började begagna sig af desamma. Och när ändtligen detta blef förhållandet skedde det på ett ganska ensidigt sätt. Mången landtman resonerade nämligen så, att där man begagnade guano eller benmjöl, hvilket senare också vid sagda tid börjat användas, behöfde man icke naturlig gödning. Ännu hade man ej i detta afseende lärt sig förstå betydelsen af att låta det ena på det förträffligaste sätt komplettera det andra.
Om vi betrakta det gotländska jordbruket sådant detta tedde sig under slutet af 1850-talet, ?nner man att intresset för nyodlingen var fortfarande stort. Som jorden i allmänhet var delad i smärre lotter är det helt naturligt att dessa nyodlingar icke kunde omfatta några större jordvidder. Ännu använde man sig emellertid till stor del af flåhackning och bränning. Den senare var mycket skadlig, men dess uråldriga beskaffenhet bidrog till att seden var ytterst svår att utrota. Sedan plogen mera allmänt kommit i bruk blef emellertid svedjebränningen afskaffad.
Brukningssättet var ännu i hufvudsak tresäde, men vid denna tid hade växelbruket börjat beaktas. Hushållningssällskapet hade också beaktat detta genom utdelande af premier för mera dugliga jordbrukare. Under slutet af 1850-talet hade kaptenen Kyllander, som då innehade Nygårds hemman, ett mantal i Västerhejde socken, icke mindre än 59 tunnland insådda med klöfver och timotej, ett tunnland med engelsk senap till grönfoder, 4 tunnland 8 kappland med rofvor, samt 2 tunnland 9 kappland med kålrötter och morötter, eller tillsammans 67 tunnland 7 kappland, hvarå, utom grönfodret, 1857 skördats 134 häckar hö om 80 listp., 96 tunnor morötter, 160 tunnor kålrötter och 920 tunnor rofvor, hvilket alltsammans blifvit användt för ladugårdens räkning.
Man finner af det anförda att kapten Kyllander var en helt modärn jordbrukare, som med aktning skulle försvarat sin plats bland ledet af dem, som arbeta och sträfva för sin utveckling i våra dagar.
En annan synnerligen duglig jordbrukare, hvars verksamhet inföll under samma tid, var arrendatorn af Visborgs kungsgård N. Persson. Han odlade vid samma tid klöfver och timotej å icke mindre än 65 tunnland, hafre och vicker till grönfoder å 4 ½, åtskilliga rofsorter å 13 ½, morötter å 1 och skotsk foderkål å 3/16 tunnland, hvaraf, utom hvad som under växttiden användts, skördats 144 häckar hö om 80 lisp., 700 tunnor rofvor och 155 tunnor morötter, hvilket alltsammans på stället blifvit utfodradt. Af foderkålen hade 30 kor och 4 kvigor fått ett mål dagligen.
En annan duktig och företagsam jordbrukare var bonden Lars Hallvide i Dalhem, som å sin åkerareal 23 tunnland odlat klöfver å 3 ½ samt därå skördat 23 häckar. Landtbrukaren O. Svibelius hade på sitt hemman Skäggs i Vestkinde socken, med underlydande delar utgörande 2 3/8 mtl., sedan han däraf blifvit ägare, eller från 1837 till 1854, af skogs-, betes- och ängsmark odlat 118 tunnland 24 kappland, samt 156 tunnland myrmark. Höafkastningen hade under de senare 7 á 8 åren uppgått till omkring 280 á 300 häckar, ett och annat år betydligt däröfver. Hvar och en af dessa häckar var beräknad innehålla 70 lisp., hvarmed, utom får, framfödts 90 boskapsdjur och hästar. Sädesafkastningen vid Skäggs gård utgjorde under år 1854 895 tunnor, 1855 835 tunnor och år 1856 1,152 tunnor, utom potatis, som vaierat mellan 400 de senare åren och 800 de föregående, samt dessutom en betydlig mängd rofvor. Jordbruksarbetet hade bedrifvits med en arbetspersonal af 80 till 110 personer, hvarjämte en hel del arbeten utstälts på ackord.
På gränsen mellan Skäggs och Stora Mickelgårds hemman, på en holme, kallad Ekholmen, hade Svibelius år 1842 anlagt ett tegelbruk, vid hvilket sedermera tillverkats närmare en million taktegel och lika många murtegel. Vidare hade han på Martebo myr upptagit en mängd torf och för öfrigt gjort sig känd som en nitisk och duktig skogshushållare.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 14 januari 1915
N:r 10

Dödsfall. Katarina Elisabet Medquist

Att Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla vår kära moder, Hemmansägareänkan Katarina Elisabet Medquist, som stilla och fridfullt afled i tron på sin Frälsare tisdagen den 5 januari kl. 7,30 e. m. i en ålder af 85 år, 8 månader och 5 dagan; djupt sörjd och i tacksamt minne bevarad af barn, barnbarn, barnbarnsbarn. släkt och vänner hafva vi den sorgliga plikten tillkännagifva.
Anderbåtels i Dalhem d. 5 jan. 1915.
BARNEN.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Lördagen 9 januari 1915
N:r 6

Simkunnigheten i folkskolorna.

Domkapitlet har från folkskoleinspektörerna infordrat uppgifter rörande simkunnigheten bland skolbarnen i de olika skoldistrikten. Folkskoleinspektörerna Axel Klint och G. Kellström ha nu inkommit med de begärda uppgifterna.
Af dessa framgår, att inom norra inspektionsområdet simkunnigheten förefinnes i någon mån i de skoldistrikt, som ligga utmed kusten och är t. o. m. rätt hög i skolor vid hamnarna (Kappelshamn och Slite). I de socknar däremot, som ingenstädes nå fram till hafvet, visar sig föga eller ingen simkunnighet; undantagen härifrån äro få, och där de finnas (Källunge, Dalhem, Halla), torde detta bero på befintligt vattendrag i trakten, där tillfällen till simöfningar gifvas.
I Slutet af sin skrifvelse kommer kyrkoherde Klint med ett godt förslag. Han framhåller att anordnandet af en badstuga i hvarje gotländsk socken, som icke ligger vid hafvet och är i saknad af lämpligt vattendrag för bad, vore det enda tänkbara för att badfrekvensen på ön skulle komma att ökas. Huruvida man emellertid därigenom kan vänta ökad simkunnighet vore väl, som kyrkoherde Klint också framhåller, knappast troligt, men de kroppsstärkande badens betydelse för folkhälsan är ju dock oomtvistlig.
Hvad beträffar södra inspektionsområdet är medelprocenten af simkunniga barn omkring 7. För folkskolarna ensamt ställa sig procenten högre; medelprocenten torde dock icke heller där öfverskrida 12. Folkskoleinspektören anser procenten af simkunniga barn genomgående låg. Högst är den vid Ronehamns folkskola (52%); för både små- och folkskolornas barn är den högst i Västergarn (25%). I en stor mängd skolor är intet barn simkunnigt.
Om den i allmänhet ringa simkunnigheten skrifver en lärare, att den för hans socken hade sin grund däri, att ej ens meterdjupt vatten finnes på närmare håll än en mil, en annan anger likaledes bristen på vattendrag såsom orsak. Sådant torde förhållandet vara med de flesta ej vid kusten belägna socknar. Det visar sig emellertid, att äfven vid hamnarna, t. ex. Klinte, och kustsocknar, t. ex. Näs, simkunnigheten är förvånande ringa. Detta torde i sådana fall bero därpå, att dagliga bad ej ingå i allmänhetens vanor ens vid kusten under sommartiden, dels därpå att bland de äldre få äro simkunniga, på grund hvaraf barnen icke få någon undervisning i simning.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 4 januari 1915.
N:r 2