Utdrag ur taxeringslängden

öfver inkomstbevillningen efter andra artikeln uti Visby för år 1876, upptagande dem, som äro uppskattade att ega en årlig inkomst af 800 kronor och deröfver.
Strandrotan.
Löjtnant Axel Ytterberg 2,224.
Löjtnant Knut Regnell 2,189.
Dykaren M. Olsson 900.
Skepparen E. N. Sandqvist 1,200.
Hamnmästaren A. N. Winberg 2,400.
Skepparen F. Molander 1,500.
Skepparen Lars Hansson 1,200.
Landshöldingen grefve R. Horn 12,929.
Handlanden konsul E. Liljevalch 11,000.
Bergnings- och Dykeribolaget ”Neptun” 18,000.
Rederiet för briggen ”Svante” 1,800.
Rederiet för skonert Otto” 1,500.
Rederiet för skonert ”Griffon” 1,200.
Handlanden Karl Molander 3,500.
Rederiet för skeppet ”Iris 2,000.
Ofverstelöjtnant K. E. af Chapman 6,605.
Sjökapten O. Hillerström 4,000.
v. Konsul J. E. Stare 4,000.
Disponenten G. E. Wikström 3,000.
Postinspektören A. Ehrenhoff 4,943.
Kontorsskrifvaren M. A. Lövgren 1,104.
Handl. konsul R. Cramér 15,600.
Rederiet för skeppet ”Virgo 2,000,
Angfartygsbölaget ”Gotland 77,294,
Lektorn m. m. Karl Cramér 4,800.
d:o m. m. Arv. Sundberg 4,125.
Länsnotarien G. N. Donner 2,955.
Skomakaren A. R. Blomqvist 900.
Stadsläkaren dr G. M. Bolling 5,050.
Regementsläkaren dr E. Leijer 6,697.
Bokhållaren Karl Franzén 2,000.
Konsistorii-Notarien N. F. Öfverberg 3,250.
Handlanden Axel Ekman 4,000.
Rederiet för koffen ”Färdig” 1,200.
Rederiet för jakten ”Maria” 800.
Garfvaren F. T, Odin 3,500,
Angbränneribolaget 6,852.
Smedmästaren J. P. Dahlbeck 1,200.
Kapten E, A. Arnelius 4,645.
Stenhuggeribolaget Klintberg & C:o 7,500.
Fängelsedirektören. W. v. Mählenfels 3,040.
Vaktmästaren K, Lindqvist 1,025.
Visby Vattenkurinrättnings Aktiebolag 6,000.
Graham Brothers 6,000.
Visby Tändsticksfabrik 11,795.
Maskinisten K. L. Holmqvist 2,000.
Wisby Badhusaktiebolag 1,000.
Batterikommissarien grefve F. Lagerberg 1,300.
Handlanden John Hallberg 1,800.
Mamsell Johanna Hägg 3,000.
Mamsell Victorine Hägg 3,000.
Skoladjunkten G. Lindström 4,200.
Klädeshandelsbolaget 1,500.
Skräddaren P. J. Enroth 900.
Källarföreståndaren L. Westberg 1,200.
Kapten V. Gyllenhammar 3,893.
Handlanden E. Johansson 3,000,
Rådmannen R. Chevalier 3,467.
Tullförvaltaren R. Lidman 4,000.
Källarmästaren J. F. Smedman 2,500.
Goltands Enskilda Bank 118,797.
Lotsfördelningschefen E. A. Pihl 2,640.
Källarmästaren J. A. Borg 1,000.
Badhuskamrer A. Odin 1,500.
Öfversten A. Malmborg 900.
Lektorn K. J. Bergman 5,272.
Navigationsskoleläraren W. Svensson 4,300.
Handlanden konsul K. J. Westberg 3,000.
Handlanden G. Klintberg 1,200.
Kapten W. Belfrage 2,996.
Häradsskritvaren K. A. Ljungholm 8,285.
Handlanden, konsul L. Arweson 4,500.
Rederiet för skonerten ”Felix” 1,500.
Skoladjunkten 0. Rosman 4.200.
Löjtnanten A. Almberg 1.279.
Bokhandl. J. G. Nybergs enka 2,500.
Visby Spritvaruförsäljnings aktiebolag 50,114.
Kopparslagaren K. F. Hultman. 2,100.
Bagaren Nils Lindbom 2,500.
Handlanden J. L. Kablqvist 4,000.
Jernkramhandl. Axel Fablström 4,000.
Kammarskrifvaren Z. Ljungdahl 1,900.
Slagtaren K. Myhrström 900.
Handlanden J. N. Björkander 3,250.
Modehandlerskan M. Klingvall 900.
Verkmästaren P. E. Stenholm 2,000.
Telegrafassistenten G. R. Källström 1,938.
Handlanden K, J. Björkander 4,500.
Majoren K, O, Hiittling 3,759.
Sjökapten G F. Thomsson 927.
Landskanslisten T. Bergman 2,200.

Gotlands Allehanda
Lördagen 15 Juli 1876
N:r 56

Föreningen till den varmblodiga

hästavelns främjande på Gotland
höll sitt ord. årssammanträde å hushållningssällskapet i lördags under ordförandeskap av överste C. G. D. Hamilton. Styrelse- och revisionsberättelserna föredrogos och godkändes, och ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes dir. Fr. Frigren och konsulent B. Ljunggren och till suppleant godsägare H. Cramér. Revisorer blevo hrr n. Svensson och J. Nordström med hr R. Appelgren som suppleant.
Ett av styrelsen uppgjort förslag till användning av event. statsbidrag för det nya verksamhetsåret godkändes. Sekreteraren konsulent Ljunggren redogjorde för den delvis ändrade hingststationeringen på Gotland, ävensom för planerade kurser för upplysning särskilt beträffande uppfödning och uppvisning av remonter.
Efter förhandling slut intogs gemensam middag å stadshotellet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Gotlands trupper.

Krigsfiskalstjänsten vid I. 18 och A. 7 uppehållen under krigsfiskal Ullmans tjänstledighet 17 dec.-16 jan. av jur. kand. Sven Timelin.
— För fullgörande av dem åliggande tjänstgöring under 1937 ha inkallats furirerna på reservstat vid A. 7 2 Hansson, 8 Nilsson 1-27 aug. samt 1 Karlsson, 8 Nordgren, 4 Carlsson, 9 Gahm och 11 Jacobsson 2-28 sept. 1937.
— För åren 1937-38 ha till landstormalöjtnanter förordnat förvaltare H. Ublander, kontoristerna G. Nilsson och H. Runsten, handlande G. Siltberg, kantor C. Bandelin och banktjänsteman H. Bergström och för ramma tid ha till landstormsunderlöjtnanter förordnats ingeniör F. Dehnberg, frisör M. Elfving, lantbrukarna F. J. Jakobsson och K.J. H. Levander, fil. mag. A. Sundahl, bankkamrer N. T. Andersson, lantbrukare P. L. H. Cramér, handlanden S. Norrby, rektor N. Walman och lantbrukaren J. O. A. Gottberg.
— Tjänstledighet har beviljats stabschefen major Pontén under tiden 23-28 dec.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 December 1936
Nr 295

Ett vackert bröllop

ägde rum på onsdagen i St. Råby kyrka mellan godsägaren Harald Cramér och fröken Ann-Mari Kockum. Vigseln förrättades av brudens konfirmationslärare, kyrkoherde Emil Ahrent. Som kyrkomarskalkar fungerade bergsingeniör Oscar Dieden och direktör Petar Kockum. Följande tärnor och marskalkar uppvaktade brudparet frkn Birgitta Kockum—v. pastor Gösta Block, frkn Elisabeth Kockum—friherre Nils Rappe, frkn Margit Löfwall—löjtnant Gotthard. Dieden, frkn Anna Dieden—fänrik Carl Herslow, frkn Agnes Björling—direktör Lennart Bergh, frkn Greta Block—fänrik Bengt Dieden, frkn Maja Sahlin—fil. mag. Carl-Gotthard Björling. Brudnäbbar voro. Gösta och Gerd Kockum. Efter vigseln gavs middag i brudens hem för ett 60-tal gästar. Hundratals telegram anländ under kvällens lopp.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 september 1934
N:r 210

Årsexamen

vid härv, elem: läroverk hölls under onsdagen, då, bland annat, uppvisning äfven i sång, musik och gymnastik egde rum, samt på torsdagen. Kl. 12 midd. hemförlofvades ungdomen af eforus, H. H. biskopen. Beklagligen var läroverkets rektor af sjukdom hindrad att vid examen närvara, hvarför lektor K. Cramér fungerade såsom rektor.
Följande stipendier utdelades: Det Sundbergska å 50 kr. till Joh. Eneqvist i 7:de latinklassens nedra afdelning, samt det Casströmska, äftvenl. å 50 kr., till mil Nycander, tillhörande samma afdelning.
Premier hade at kollegium tilldömts följande lärjungar:
I 1:ste klassen: Gunnar Bachér och Karl Pettersson;
2:dre d:o: Tor Wetterlund, Otto Olsson, Hjalmar Lager och Olof Olofson;
3:dje d:o Ernst Bolin, Löfgren, Ronqvist, Ahlfvegren, Pehrsson och Tycho Pettersson;
4:de klassen: Westerberg, Nordin, Bachér och Cramér;
5:te klassen: Elert, Hansson, Gabriel Lindbom, Weström och Wiberg;
T:de nedre klassen: Appellöf, Jacobsson och Köhler.
Flyttningarna mellan klasserne hade bestämts sålunda:
Från 1:ste klassen: Vietor Andersson, Bachér, Björkegren Bodin, Bolin, Engström Klint, Lindberg, Lindström, Persson, Petterson, Sandelin, Sjöström, Stenström, Edvard Svensson, Österberg:
till fluttning föreslås: Adolf Andersson, Bolling, Bourgström, Calissendorff, Eneman, Eneqvist, Enqvist, Falck, Frendin, Fristedt, Gardell, Hintze, Höglund,
Högstadius, Lindberg, Lindbom, Osterman, Sandberg, Stenberg, Sundin, John Svensson, Gunnar Svensson, Söderberg, Törner, Karl Öfverberg, Tage Öfverberg, Östberg;
Pr, 2:dre klassen: Bergloo, Adolt Bolin, Karl Bolin, Brydolf, Enderberg, Foblin, Hedvall, Hejdenberg, Häglund, Kahblström, Lager, Larsson, Lindbom, Olofsson, Olsson, Petterson, Sillén, Smedberg, Pingström, Walström, Wetterlund;
föreslagne: Eneqvist, Falck, Gustafsson, Hellberg Kahl, Kebbe, Köhler, Thomsson, Walgrén, Wendell, Fritz Westöö.
Pr. 3:dje klassen: Ahltvegren, Jak. Arweson, Ernst Bolin, Jak. Bolin, Dahlqvist, Facht, Hedström, Herlitz, Höök, Kuylenstierna, Lemke, Lundin, Löfgren, Lönnroth, Malmlöf, Nilsson, Pehrsson, Frithiof Petterson, Tycho Petterson,
Ronqvist, Rosenqvist, Sillén, Tjäder, Winberg, Åckander;
föreslagne: Karl Arweson, Bergengren, Bolling, Dahse, Emil Eneqvist, Axel Enqvist, Falk, Fegrseus, Forsberg, Johansson, Kahl, Kryssell, Lindgren, Hjalmar Pettersson, Romin, Gustaf Siggelin, Sundell, Snöbohm, Wallér, Wendell, Wennerström;
Fr. 4:de klassen: Bachér, Cramér, Engström, Gardell, Gardsten, Hedström, Husander, Kahl, Nilsson, Nordin, Olofson, Sandelin, Westerberg;
föreslagne: Broander, Calissendorft, Carlsson, Eneman, Eneqvist, Gyllenhammar, Arvid Jakobsson, Gustaf Jakobsson, Ljungholm, Munthe, Miiblentels, Nyman, Sandqvist, Stenström, Sylvan, Wikström;
Fr. 5:e kl. klassiska linie: Boberg, Ehinger, Ekelund, Elert, Eneqvist, Hansson, Isberg, Kristiansson, Lange, Karl Lindbom, Gabriel Lindbom; Ronqvist, Weström, Wiberg;
föreslagne: Engström, Axel Lindbom, Pettersson;
F. samma klass reala linie: Laurin, Adolf Wallin, Arvid Wallin;
föreslagne: Lindgren, Lönnies, Malmros;
Fr. nedre bite kl. klassiska linie: Bolin, Gardsten, Löfvenberg, Nyman, Snöbohm;
föreslagne: Cedersten, Fr. Lindbom, Rundberg, Wablström.
Fr. samma klass, reala linie: Beer, Cramér, Theodor Gustafson, Petterson, Reijhman, Söderberg, Walgrén;
föreslagne: Bolling, Erik Gustafsson, Hellgren, Liljenqvist, Elias Lindbom, Hj. Sillén, Ernst Sillén;
Fr. öfre Ö:te kl. klassiska linie: Belfrage, Mannerhjerta;
föreslagne: Sjöberg, Sundahl, Svensson;
Fr. samma klass reala hnie: Bergenstjerna, Falck;
föreslagne: Bolin, Herlitz, Svensson, Winter;
Fr. nedre 7:de klassen: Appellöf, Booberg, Eneqvist, Jacobsson, Klingvall, Köhler, Nycander;
föreslagne: Carlsson, Wahlström.
Skriftlig examen i Latin, Svenska och Moderna språk kommer vid nästa termins början, innan flyttningarna inom 6:te och 7:de klasserne slutligen bestämmas, att anställas med från 6:te till 7:de och inom 7:de nu uppflyttade eller till flyttning föreslagne lärjungar.
Höstterminen tager sin början tisdagen 29 Augusti, då upprop sker kl. 11 f. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Juni 1876
N:r 44

Vigde

Curt Cramér
Elvira GüntherCastaneda
Ciudad de Mexico den 11 augusti 1934

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1934
N:r 186

En högre flickskola

i Visby se der en vigtig fråga för dagen. Den nuvarande undervisningsanstalten för flickor upphör i vår med lärarinnans afflyttning från orten. Behjertade män i samhället, företrädde af de båda främste representanterna för kyrkan och staten inom länet, hade derför å länsresidenset i onsdags ett sammanträde för att öfverlägga om upprättandet af en högre flickskola, som skulle göra det möjligt för föräldrar, hvilka önska skänka sina barn en vårdad uppfostran, att här hemma nå sitt mål utan att behöfva sända barnen från hemmet. Vid sammankomsten förordades saken varmt af åtskillige talare, hvarjämte erinrades om utsigten att, sedan skolan väl kommit till stånd och fortgått ett år, erhålla understöd af statsmedel, alldenstund riksdagen till understöd åt sådana skolor anvisat ett anslag af 40,000 kronor. Resultatet blef att en lista framlades, hvarå de fleste närvarande tecknade sina namn, hvilken teckning afsåg att under vissa vilkor garantera skolans ekonomiska bestånd. Frågan står således lyckligtvis på den ståndpunkt, att hon kan anses betryggad. Må nu emellertid öfriga samhälls medlemmar, som af skolans upprättande kunna hafva direkt eller indirekt fördel, icke draga sig tillbaka, då det gäller att visa sitt intresse för saken. — Der framlagda listan kommer att vidare kringsändas.
Till ledamöter i skolans styrelse utsågos hrr biskop Anjou, landshöfding Horn, konsul R. Cramér, handl. T. Klingvall samt lektor C. J. Bergman.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 Maj 1876
N:r 36

Årets landsting

består, efter nu slutade val, af följande ledamöter:
för Visby stad: konsuln Rud. Cramér, lektorn C. J. Bergman, konsuln L. Arweson, auditören Sune Engström, häradsskrifvaren C. A. Ljungholm och regementsläkaren doktor E. Leijer;
för Norra häradet: förre riksdagsmannen G. Kolmodin, bemmansegaren Lars Granberg, Granskogs, nämdemännen Jakob Johansson, Gute och J. G. Lindgren Hägur, fanjunkaren O. Broström, Eriks, nämdemannen P. Endrell, Hanes, hemmansegaren L. P. Bodin, Grausne, rikdagsmannen P. Larsson, L:a Fohle, nämdemannen L. P. Christensson, Norrbys och hemmansegaren Olof Olofsson, Kopungs;
för Södra höradet: majoren och ridd. A. Kyllander, skolläraren J. N. Boberg, hemmansegaren Joh. Hägg, Hägvalls, postexpeditören O. Lagergren, fanjunkaren O. Kahlström, nämdemännen O. Pettersson, Burge och Olof Pettersson, Liffride, förre riksdagsmannen L. Norrby, Stenstugu, vice konsuln L. Cramér och fanjunkaren G. Westberg.

Suppleanter:
för Visby stad: grosshandl. L. Jacobsson, konsulerne Karl Ekman, L. N. Enequist och C. J. Westberg, lärov.-adj. doktor J. Kahl och handlanden J. O. Hederstedt;
för Norra häradet: hemmansegaren L. P. Medin, Medebys, nämdemannen O. Lötvenberg, Lauhage, kaptenen C. T. Broander, nämdemannen A. Englund, Banna, hemmansegaren J. N. Hederstedt, Nygranne, nämdemannen J. N. Söderberg, Sylfaste, fanjunkaren Jakob Österberg i Kräklingbo, styckjunkaren Johan Wisselgren i Fole, hemmansegaren Theodor Wiberg, Endregårda och Olof Christensson Söjdeby;
för Södra häradet: hemmansegaren Olof Jakobsson, Skogs, Gustaf Pettersson, Walla, Karl Lagergren, Alfvide, Olof Niklas Bolin, Gandarfve, nämdemannen Jakob Jakobsson, Svarfvare, hemmansegaren Oskar Pettersson, Odvalls, J. Åkerbeck, Hejdegårda, Fr. Palmqvist Petsarfve, godsegaren H. J. Wöbler och hemmansegaren Lars Jakobsson Halfvars.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Juni 1876
N:r 50

För Gotlands Sjukhem.

Undertecknade, medlemmar af Sjukhemmets Styrelses Besökande afdelning, taga sig härmed friheten, att till stadens och landets, för lidande medmenniskor ömmande, äldre och yngre fruntimmer ställa en uppmaning, att lemna välvilliga bidrag till en föreslagen utställning, i förening med auktion eller bortlottning, af qvinliga arbeten, till förmån för ofvannämda välgörenhets-inrättning, som för sitt underbåll är i behof af understöd;
Dessa bidrag, som naturligtvis kunna bestå icke blott i alster af skön och prydande konst, utan ock af qvinnoslöjd i allmänhet, af anspråkslösa, men nyttiga och redbara, om flit och smak vittnande arbeten, kunna före 31 nästkommande Juli inlemnas till undertecknad Ulla Horn.
Den qvinna, hvilken lika frikostigt som kärleksfullt grundlagt Gotlands Sjukhem, och hvilken med högheten af sin börd förenar högheten af sina tänkesätt, har gifvit åt Gotlands qvinnor ett föredöme, som de efter sina tillgångar och krafter gerna torde vilja följa, genom att i sin mån understödja den ädla afsigt Hon ådagalagt med sin stiftelse, hvars behöflighet erfarenheten redan mer än nog har visat och hvars gagn blifvit erkändt i offentliga vitsord och i tysta välsignelser.
Wisby, 13 Juni 1876.
Ulla Horn.
Augusta Molér, Emelie Fåhræus, Hedda Arnelius, Dora Cramér, Hermanna Enequist, Hanna Stenberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Juni 1876
N:r 50

Är drätselkammaren befogad

att hos stadsfullmäktige väcka motioner, var en fråga som vid fullm. senaste sammanträde gaf anledning till en stunds meningsutbyte, slutande med votering, hvarigenom ett flertal af fullmäktige uttalade sig emot en sådan befogenhet hos drätselkammaren. — Erinrom oss sammanhanget. D. K. hade hos fullm. väckt förslag om påbjudande af hundskatt. Då frågan första gången förekom, förklarade ordföranden sin mening vara, att drätselk. icke vore berättigad väcka en sådan motion, men då han i öfrigt gillade förslaget, upptog han detsamma såsom sitt eget. Öfverläggningen kom derför att på samma gång röra sig om två saker, dels huruvida motionen, i händelse den betraktades såsom ordförandens, nu kunde upptagas till behandling, då den ej varit författningsenligt för utredning remitterad, dels huruvida icke drätselkammaren i sjelfva verket borde anses ega motionsrätt.
Hr Hederstedt ansåg ytterligare remiss obehöflig. — Hr Bokström uttalade sig för önskvärdheten att få frågan om drätselkammarens motionsrätt utredd genom bestämdt uttalande från fullmäktige. Ville veta de skäl, som mot en sådan rätt kunde framställas. Ansåg för öfrigt att ordförandens motion ej borde nu afgöras, enär den ej varit vederbörligen behandlad. — Hr Ihre höll före att vissa frågor kunde finnas, uti hvilka drätselkammaren ej egde omedelbarligen väcka förslag. Men detta vore en fråga af ekonomisk natur, derför förslaget berättigadt att till behandling upptagas. — Hr Ljungholm erinrade om skyldigheten för fullmäktige att, då kammaren inkommit med ett förslag, också uttala sig öfver det samma. Ordförandens motion borde för öfrigt nu kunna upptagas, då man redan hade drätselkammarens åsigt uttryckt. — Likaså hr Leijer, som ansåg likgiltigt huruvida den utredning, hvarom författningarna tala, kommer före eller efter förslagets väckande. Författningen vill blott att en utredning af frågorna icke skall försommas. Ansåg med afseende på förevarande fråga, icke att drätselkammaren kunde hafva någon annan åsigt derför att någon annan än kammaren sjelf bar väckt motionen. Derför remiss obehöflig. — Hr Bokström uttryckte sin uppfattning af föreskriften om remisser och utredningar vara den att icke samma person eller personer, som gifvit upphof till ett förslag, skulle få utreda detsamma. Strängt taget borde derför ordförandens motion, om den gifver anledning till remiss, icke remitteras till drätselkammaren, en åsigt som af hr Leijer ansågs genom sina konseqvenser orimlig, enär den skulle leda derhän, att fullmäktige i hvarje särskildt fall blefve förhindrade att hänvisa ett förslag till de personer eller den myndighet, som till” dess utredning vore mest kompetent. Ansåg för öhigt obehöfligt att nu yttra sig om drätselkammarens motionsrätt. — Ordföranden fasthöll vid den åsigt, han vid förra sammanträdet uttalat och ansåg, om vi rätt fattade det något sväfvande i uttrycket, att då här gälde påbjödandet af en skatt; förslaget icke kunde hänföras till så beskaffade frågor, som redan hemföllo under drätselkammarens förvaltning, och att kammaren derför saknay befogenhet hos fullmäktige omedelbarligen väcka det i fråga varande förslaget. — Hr Molander: vore kommunalförfattningen af grundlags natar, skulle man möjligen kunna vara tveksam om rättigheten för drätselkammaren att hos fullmäktigs väcka motioner. Men nu vore icke så förhållandet och författningen kunde, efter bans förmenande, icke lägga hinder i vägen för en sådan rätt. Eller af hvad rimligt skäl skulle man förneka drätselkammaren att t. ex. påpeka den eller den inkomstkällan. — Hr Leijer ville att man genast skulle skrida till behandling af ordförandens motion. Tvisten om kammarens motionsrätt vore en tvist om påfvens skägg. Fullmäktige borde ej inlåta sig på någon lagtolkning, då sådant ej behöfs, när man nu hade en i vederbörlig ordning väckt motion att hålla sig till, så mycket mer som ordföranden uttalat sin mening. — Hr Bokström: här ingen lagtolkning endast sträfvan att på bästa sätt tillämpa de lagar, som finnas. Den vördnad man vore skyldig ordföränden förnärmades nog icke genom att man med honom vore af olika mening i en en fråga, som man ansåg vigtigt få utredd. — Hr Leijer sade sig vara oförmögen läsa författningen så, som att drätselkammaren skulle komma att få en sådan rätt, som den här omtvistade.
Öfverläggningen var nu slut och proposition framstäldes på den frågan: ”anse fullmäktige drätselkammaren berättigad väcka denna motion.” Votering anstäldes och utföll sålunda:

Nej:
Cramér,
Ljungholm,
Kahl,
Sandström,
Westberg,
Hederstedt,
Löfgren,
Leijer,
Arweson,
Stenberg,

Ja:
Ekman,
Hellgren,
Kahlquist,
Ihre,
Bokström,
Molander,
Stenström,
Romdahl,

Med 10 röster mot 8 afgåfvo således fullm. ett nekande svar på ofvan stående fråga.
Måhända ha vi uti vår redogörelse för denna sak varit väl omständlige, men frågan saknar icke. sin betydelse. Så som propositionen nu formulerades, fick man, efter att hafva väntat ett generelt beslut, ett alldeles specielt, och frågan om drätselkammarens motionsrätt är genom det fattade beslutet långt ifrån principielt afgjord. Vi tillhöra, såsom vi vid ett föregående tillfälle påpekat, dem som anse att sådan rätt tillkommer kammaren, och vi kunna icke uti den förda öfverläggningen finna tillräckligt talande bevis för en motsatt åsigt. Det enda formella skäl, man kunnat vänta sig, men som vi icka någon gång hörde framställas, synes oss ligga deruti, att fullm., genom författningens föreskrift om att väckta förslag skola före besluts fattande utredas, skulle, om motionsrätt tillerkännes drätselk., författningsenl. tvingas till ett så oformligt beslut, som att hänvisa ett af drätselkam. sjelf väckt och utredt förslag åter till kammaren för ytterligare utredning eller ock, om man ansåge kammaren jäfvig i egen sak, behöfva för en frågas utredning, som t. ex. närmast rörde selkammaren, tillsätta en särskild komité. Men detta formella skäl syntes oss hr Leijer på ett talande sätt vederlägga, då han erinrade om att författningens föreskrift om förefallande frågors utredning naturligen syftar på att hindra fattandet af förhastade beslut i outredda frågor, men icke kan lägga minsta hinder i vägen för afgörandet af en fråga, som redan varit underkastad den utredande myndighetens behandling, eller med andra ord, att om vederbörlig utredning kommer samtidigt med eller efter ott väckt förslag betyder sak samma, blott den icke försummas.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Juni 1876
N:r 49