Barlingbo församlings lån.

Länsstyrelsen yrkar hos k. m:t bifall till Barlingbo församlings ansökan om tillstånd att upptaga ett amorteringslån å 16,000 kr. för uppförande av folkskola och lärarebostad i församlingen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 juni 1932.
N:r 141

Gotlands läkarehistoria

av Kurt Bergström,
Förste provinsialläkare.
Kap. XV.
Medicine doktor, kirurgie magister, m. m.
Israël Kolmodin.
Provinsialläkare på Gotland 1818 -1870.

Israel Kolmodin föddes i Eksta socken på Gotland den 22 juli 1792, Fadern var kyrkoherden i samma församling Michael Israelsson Kolmodin (f. 1745, d. 1805). Modern var Johanna Katarina Butendorff (f. 1759, d. 1832). Israel Kolmoodin blev uppfostrad under en privat lärares . handledning och inskrevs 1810 16/11 till student vid universitetet i Upsala. Sedan han där valt till sitt framtida yrke, medicinen, och avlagt kunskapsproven uti förberedande vetenskaperna (med. fil. kand. 1813) försvarade han 1815 am våren pro exercitio (Reflexiones nonnullae circa Nutritionem Vegetabilium, qvatenus o. natura Soli haes imprimis pendeat P. III) under doktor Gustav Erikssons presidium. Examinerades bristen 1815 till medicine kandidat. Med. lic. 1817 och förklarades, sedan gradualavhandlingen (de Entozois Humanis dissert. Physiol. pathologica) under professor Thunberg blivit ventilerad, vid promotion den 16 juni 1817 i Upsala för medicine doktor. Efter att hava i Stockholm under återstående delen av året uppfyllt de vanliga åligganden för kirurgie magistergraden, vilken erhölls i januari månad år 1818, blev han den 17 februari 1818 förordnad att vara bataljonsläkare vid Vestmanlands regemente, men utnämndes och befordrades den 28 april 1818 till provinsialläkare uti Gotlands norra diatrikt. Erhöll 1830 transport till södra distriktet på Gotland. Förordnades till vaccindepotföreståndare 1831 27/10 och till läkare vid länshäktet i Visby 1847 31/7 och vid nya cellfängelset 1860 31/12. Han utnämndes till riddare av K. N. O. 1863 28/1 och blev förklarad för medicine jubeldoktor i Upsala 1867 1/6. Kolmodin erhöll 1870 27/1 på begäran avsked med pension från sin tjänst som provinsialläkare, under det att han ända till sin död uppehöll tjänsterna som vaccindepotföreståndare och läkare vid cellfängelset. Alltsedan 1818, då han bosatte sig i Visby, lämnade han aldrig sin fäderneö. Under sin långa provinsialläkarverksamhet hade Kolmodin icke heller någonsin haft tjänstledighet. Kolmodin bebodde och ägde fastigheten Hästgatan 14 i Visby. Vid 50:e årsdagen av Kolmodins doktorspromotion, som inträffade söndagen den 16 juni 1867, uppvaktades den vördnadsvärde läkarveteranen av större delen av Visby ämbets- och tjänstemän, vilka med landshövding Gyllenram i spetsen, lyckönskade honom på denna sällsynta högtidsdag; en stor mängd av Kolmodins närmaste vänner och bekanta hade till hans ära arrangerat en festlig middag å »Hotell Lindby» i Visby och senare på aftonen var en stor del av stadens och ortens innevånare samlade å Hotell Gotlands festsal för att bringa honom sin hyllning, varvid lektor C. J. Bergman uppläste en av honom författad vers och doktor Leijer uppläste en av en frånvarande ämbetsbroder insänd vers (dessa verser äro intagna i Gotlands Läns Nyaste Tidning 1867 20/6). Efter festens slut ledsagades dagens hjälte under regementsmusik till sitt hem.
Israel Kolmodin avled i Visby 1872 14/5 och efterlämnade ett aktat minne.
Israel Kolmodins kända tryckta skrifter äro:
1) Ämbetsberättelse i undrag jämte försök med nya medel är intagen i Sv. läkarsällskapets handö. band 7 sid 96.
2) Svavelsyrans nytta — är tryckt i Sv. läkarsällskapets årsberättelser 1823 sid. 58.
3) En sjuklig förändring i mjälten hos en 40-årig man. Sv. läkarsällsk. årsberättelse 1827 sid. 37.
4) Händelse av en ileus hos en piga. Sv. läkarsällskap. årsberättelse 1827 sid. 52.
5) Om förekommande av vådeliga följder av smitta, ådragen vid obduktion av ett i mjältbrand störtat kreatur. Sv. läkarsällsk. årsberättelse 1827, sid. 102.
6) Utdrag ur hans ämbetsberättelser äro tryckta i Sundhetskollegii årsberättelser från 1852.
Israel Kolmodin ingick 1819 23/11 äktenskap med Margareta Sofia Gerle, som var född 1795 i Visby och dotter av handlanden Jakob Genle (f. 1754 d. 1817) och Katarina Schwan f. 1768, d. 1845). Margareta Sofia Genle avled 1879 i Visby.
Deras barn:
1) Johanna. Magdalena Sofia, född 1822 13/4, död ogift 1905 i Visby.
2) Anna Emilia Jakobina, född 1824 24/4, död ogift 1848.
3) Michael, född 1826 20/3, ägnade sig först åt handel, men blev sedan lantbrukare vid Hallegårda i Halla. Död 1905 i Halla
4) Carl, född 1828 22/4, provinsialläkare i Slite. Död 1885 på Slite.
5) Euphemia Charlotta, född 1830 19/5, död 1910 i Visby. Ogift.
6) Johan, född 1832 1/11. Lantbrukare vid Hästhagen i Roma. Död 1884 i Barlingbo.
7) Richard, född 1834 18/4, handlande på Östergarn och sedan 1871 i Stockholm. Död 1892 i Stockholm.
8) Edvard, född 1836 15/4. Handlande i Gävle och sedermera bosatt i Linköping. Död 1921.
9) Josef, född 1839 25/6 och död i september samma år.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 juni 1932.
N:r 140

Dödsfall. Maja

Allas vår Maja gick i dag i full trovisshet in i den eviga vilan i en ålder av 23 år, djupt sörjd och saknad av föräldrar och syskon samt släkt och många vänner.
Stava, Barlingbo den 5 juni 1932.
Hilma o. Oskar Holgersson.
Syskonen.

Dödsannons

Striden är över, arbetsdagen slut,
Hemma hos Jesus får du vila ut
Då skall du se: Guds väg den bästa var
Och då Guds ledning helt blir uppenbar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 juni 1932
N:r 129

Fältskjutning

anordnas av Högbro Skyttegille sönd. den 28 febr. kl. 1,80 e. m. i terrängen öster om Dalbo i Halla. Skottriktning mot HOME backe. Allmänheten åtvarnas att mellan kl 1,30-5 e. m. beträda nämda område. Exp. vid Kams.
Styrelsen.

Fältskjutning anordnas av Barlingbo Skytteförening sönd. 28 febr. från kl. 1-5. i trakten av Barlingbo myr, med kulriktning åt sydost. Allmänheten åtvarnas.
Styrelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 februari 1932
N:r 47

Arvsfondsbidrag till barnens uppfostran?

Lägenhetsägaren Johan Lindström, Björkhage i Barlingbo, anhåller hos k. m:t om ett bidrag ur allmänna arvsfonden till vård och fostran av sina barn. Han har sex barn att försörja, samtliga minderåriga. Kyrkoherden Oscar Nygren och kommunalnämdsordföranden Hj. Björkegren tillstyrka ansökningen på det livligaste. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1932
N:r 44

Norra häradets extra vägstämma i dag.

Vägförbättringar kommer med anbud. Frågan bordlägges.
Extra vägstämma har i dag hållits å tingsstället Allekvia i Endre med väghållningsskyldige i Gotlands norra härads väghållningsdistrikt. Stämman, som leddes av ordföranden, kapten Fredrik Nyström i Slite, tag sin början vid 11-tiden.
Sedan anteckning av de närvarande skett och röstlängd upprättats och godkänts — av densamma framgick att 470,624 fyrkar voro representetade — föredrogs vägstyrelsens yttrande rörande utförande av följande vägrätningar utan hinder av att statsbidrag ännu ej beviljats, nämligen vid Båls Allvar, vid s. k. Karlskogsvägen, vid Vidunge i Dalhem, vid Torsburgsvägen i Kräklingbo, vid Mörby i Lokrume, vid Svejde vät, vid a. k. Bunkhagmyr i Vänge, vid Stava i Barlingbo och vid Gane utfartsväg. Styrelsen hemställde härvid att stämman måtte tillstyrka dessa arbetens utförande. Det skulle betinga ett pris av sammanlagt 40,000 kr. Efter en kort diskussion, varvid bl. a. uttalades ett tack för vägstyrelsens och länsstyrelsens initiativ, tillstyrktes förslaget.
Därefter kom man till den stora frågan för dagen, nämligen huruvida Vägförbättringar eller vägstyrelsen skulle ha sommarunderhållet fr. o. m. 1933, då entreprenadkontraktet med A. B. Vägförbättringar utgår med innevarande år.
Ordföranden meddelade, att i går inkommit ett erbjudande från A. B. Vägförbättringar. Detta förslag, som upplästes, hade styrelsen ansett vara av j3ådant slag, att man borde skjuta på frågan och ej avgöra den i dag.
Hr O. A. Björkander, Björkarve i Björke tackade styrelsen för initativet i frågan. Det kan ej gå på det här viset, Kunde det bli kontroll över vad Vägförbättringar gör, behövde vi kanske ej ha så bråttom. Förordade vägstyrelsens företas att skjuta på frågan.
Landshövdingen: Det är en ganska svår fråga att knäcka. Jag har besttämt lutat åt att tiden nu skall vara mogen i för vägstyrelsen att ta vägunderhållet i egen regi. Men jag har den uppfattningen, att klandret mot Väggförbättringars sätt att sköta vägunderhållet är överdrivet. Det finns nog att anmärka, men jag har dock hört, att det är en himmelsvid skillnad mot förr. Det har angnärkts såsom ett allmänt fel, att det påföres för litet grus. Det är kanske riktigt, men uppfattningen är att det fordras mer grus än i verkligheten behövs. Vägarnas skötsel är ju ett rent vetenskapligt spörsmål. Det är oekonomiskt att kasta ut för mycket, men därmed ej sagt allt det är så. Aro verkligen vägarna så uselt skötta som en del hålla före? Med ytterligare kontroll tror jag man skall komma fram till ett bra resultat med en entreprenör. Det är ju frågan om entreprenör eller icke och det är en ekonomisk fråga. Kunna vi få ett för ass fördelaktigt kontrakt som blir billigare än am vi bade det i egen regi, skulle man då ej kunna ta de event. nackdelarna mat att få de ekonomiska fördelarna? Det är dock en viss fördel om, vi få ett någorlunda gott entreprenadanbud, och sedan få en bättre kontroll an förut. Få vi ett sådant kontnalst vet vi vad vi ha för gummor att röra oss med. Men detta här anbudet från Vägförbättringar att de skullee tillbaka hälften är ju fördelaktigt. Få vi några sådana här vintrar få vi ju igen några tusen.
Jag håller för troligt att Vägförbättringars anbud är bra under förutsättning att det får behålla hela Gotland. Därför vare det viktigt få överlägga med representanter för södra häradet, och kfå ett detaljerat kontrakt — med kontroll — utarbetat, bl. a. att den grusmängd de åtagit sig verkligen blir utkörd på vägarna. Jag liksom vägstyrelsen har blivit rätt så tveksam när anbudet kom. Det gäller lust utformningen av ett kontrakt, och kan man få garantier för att etrusmängderna bli utkörda kan man ,ju tärfka på saken. Jag tycker det är ett klokt förslag från vägstyrelsen angående överläggningar och väga fördelar mot nackdelar.
Hr Björkander betonade, att kommer Vägförbättringar att ha det i 5 år till kan det komma att heta -försämring- i stället. Det går inte att skrapa så mycket som är gjort.
Hr E. Svensson, Diskarve i Roma, ville säga att han personligen alltid varit för att vägstyrelsen skulle taga hand om underhållet. Det är aitt A.-B. Vägförbättringar tar am goda del först, sen få vi icke så mycket. Skulle det ej kunna bli Mera grus för de pengar Vi offra få vi skylla oss själva. Om vi kunde få bättre kontroll är frågan den är bolaget sådant att det går att pressa? Jag ville be att ombuden i dag tänkte på vägstyrelsens förslag. Föreslog att stämman gick med på detta förslag med uppskov.
Hr E. Norman, Möllbos i Halla, påpekade även, att kontrollen varit mycket dålig, eärskilt.vad beträffar grundförbättringen vägen Högbro—Roma kyrka.
Ord föranden: Vi har större möjligheter nu.
Hr C. G. Bolin, Ytlings i Bro: Det är grusets beskaffenhet det även hänger på. Jag har sett när Vägförbättringar lägger på. Det blir som när fruntimmerna strör ut till hönsen. Det måste vara makadam inunder så vägarna bära. Det skulle vara bättre om vägstyrelsen tar det dyraste kostar, ja då vet man vad som är gjort. Men vi kunna ju dock tänka på saken.
Hr Wallin Stenkyrka framhöll, att det kan väl ej vara tu tal om att vägen — åtminstone ut på norr — blivit bättre. Jag Vill inte precis kassera Vägförbättringar. Visserligen påköres lite grus, men det är kanske, som landshövdingen sa att man vill påföra för mycket. Tal. påpekade, att i Stenkyrka voro vägarna bra. Yrkade på att för ytterligare utredning saken förklarades vilande en månad.
Hr J. F. Bendelin sade sig alltid haft den uppfattningen, att vägstyrelsen skulle ha underhållet. Det allmänna klagolmålet har varit att det påförts för lite grus. Skall det bli klok väg inlåste det läggas grus på sidorna också. Det skulle makadamiseras på sidorna också så det går igenom. Jag för min del kommer alltid att rösta för att vägstyrelsen skall ha det Själv.
Ytterligare ett antal talare yttrade sig i debatten.
Då tvekan förefanns huruvida beslut om ajournering av stämman kun de anses lagligt, beslöt stämman i stället att bordlägga frågan till en extra stämma, som skall hållas senast den 22 mars.
Till suppleant i vägskyrelsen för innevarande år efter avlidne landstingsmannen Adolf Wedin valdes landstingsmannen Ernst Svensson, Diskarve i Roma.
Stämman, som var besökt av ett 40-tal ombud, avslutades därefter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1932
N:r 43

Dödsfall. Laura Anna Margareta

Tillkännagives att Gud till sig hemkallat min älskade moder Laura Anna Margareta, född Bodin. vilken i dag kl. 8 f. m., efter ett tåligt lidande stilla avled i sitt 76 levnadsår; innerligt sörjd och saknad.
Lilla Åkra i Barlingbo den 18 febr. 1932.
Johan Larsson.
Axel.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 februari 1932
N:r 41

Nya nämdemän i norra häradsrätten.

Till nämdeman för Barlingbo och Ekeby socknar efter nämdeman J. Erlandssan, Öjers i Ekeby, har anhälligt valts lantbrukaren Emil Stenberg, Digeråkra i Barlingbo.
Till nämdeman för Follingbo och Akebäck socknar efter avlidne nämdemannen Adolf Wedin, Björkebos i Follingbo, valdes i går lantbrukaren J. P. G. Endrell, Bäcks i Akebäck med 11 röster, medan 5 röster tillföllo lantbrukaren Arvid Gollberg, Nygårds i Follingbo.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40

Avgående nämdeman.

Lantbrukaren J. Erlandssan, Öjers i Ekeby, lämnade i och med gårdagens sammanträde sin befattning som nämdeman för Ekeby och Barlingbo, vilken post han beklätt i närmare 18 år.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1932
N:r 38