Många trafikmål på Allekvia.

Dödskörningen i Follingbo under behandling.
Vårtingets första allmänna sammanträde hölls i går. Rättens ordf.
voro häradshövding K.-F. Pfeiffer samt förste notarie S. Ljungholm.
På uppropslistan hade upptagits 108 mål, varav 65 åklagarmål.

Dödskörningen på Visby—Roma-vägen.
Fiskhandlaren Klas Erik Ohlander, Suderbys i Akebäck, som den 24 juni i berusat tillstånd med bil körde på och dödade mejeristen Arne Johansson från Sylfaste, stod igår inför rätta. Svar. berättade till en början att han nämnda dag på förmiddagen varit inne i Visby, där han fyllt på bensin och sedan återvänt till Akebäck. På eftermiddagen hade han gjort en ny tur till stan och på Stadshotellets tredje klass servering förtärt fyra pilsner under loppet av en timme. Därefter hade han startat mot Roma varvid farten varit omkring 40 km. i timmen. Emellertid hade högra framringen gått ned och bilen till följd härav kastat sig över åt höger just som Arne Johansson passerade. Så skedde olyckan, varefter Olander åkt fram till Roma, där han träffat en bekant och sedan gått in i en trädgård för att sova. Ingalunda för att han kände sig full på något sätt, men han hade ingenting annat att ta sig för just då. Av det inträffade hade han f. ö. förlorat fattningen och blivit upprörd. Förutom de fyra pilsnerna medgav han att han även på förmiddagen förtärt en kaffehalva. Han gjorde gällande att olyckan, som ju kom att kosta en människa livet, orsakats av Ek ringen gått ned och inte på att han varit överlastad av starka drycker och kört oförsiktigt. Blodprov utvisade emellertid att svar. ifrågavarande dag hade förtärt cirka 21 centiliter fyrtioprocentig sprit eller omkring 4 snapsar.
Uppskov till den 22 sept.

Spritpåverkade?
För att i spritpåverkat tillstånd den 1 juli i år ha framfört bil, som till på köpet hade dåliga bromsar, stod byggnadsarbetaren A. J. O. Olofsson från Visby åtalad. Svar., som bestred att han varit rörd av alkohol berättade att han, som arbetat i Roma, på morgonen varit inne i stan och köpt ut två liter brännvin, en till sig själv och en till en kamrat. Tillsammans med ett par bekanta hade svar. senare på dagen i samband med middag druckit ur den ena litern. Ehuru han fått i sig ungefär en tredjedels liter hade han inte känt sig påverkad, utan begivit sig ut med bilen. En person som tyckt att färden var något vinglig hade varskott polisen, som efter en stund också hejdade ekipaget. Tillfrågad om hur det förhöll sig med vinglingen uppgav svar. att det endast tillkommit på skämt. Man hade pratat och skämtat i bilen, men som sagt nämnvärt påverkad var han inte alls. Blodanalysen visade emellertid att svar. förtärt cirka 26 centiliter sprit.
Utslag den 22 sept.
— Påverkad av sprit hade en person, F. S. M. Dahlström i Sjonhem den 18 juni vid Timans i Roma med mötorcykel kolliderat med en hästskjuts, varvid såväl häst som vagn skadats. Svar. uppgav att han nämnda dag tagit ut en liter brännvin i tvenne halvlitersbuteljer. På kvällen hade han i Visby träffat en bekant, som fått medfölja till Stava. På den färden hade man emellertid tagit sig en paus vid Skrubbs, varvid den ena halvlitern kommit till heders och tömts. Kamraten tog emellertid brorslotten medan svar. själv endast druckit två snapsar. Sedan halvlitern sålunda var expedierad hade man efter någon timme fortsatt :den avbrutna färden: Farten hade varit så där 35 å 40 km. i timmen. I kurvan vid Timans stod hästskjutsen, vilken svar. dock upptäckte först när det var för sent. Emellertid hade han signalerat och även försökt bromsa in motorcykeln, vilket dock misslyckades. I stället körde han rakt in i skjutsen. Svar. bestred att han varit påverkad av sprit, medan hans passagerare uppgivit, att föraren varit både vinglig och: haft svårt att passera andra fordon på vägen. Målsägaren begärde nu skadestånd för selar, skaklor m. m. med 37 kr. samt förs minskad arbetsförmåga hos hästen i 45 dagar å 1:50 pr dag eller kr. 67:50. Körsvennen själv hade vid kollisionen fått någon skada i nackmuskeln med ty åtföljande nedsättning av arbetsförmågan, värderad till 30 kr.
För vidare beyisning uppsköts målet till den 22 sept.
— En. 19-årig yngling var instämd för det han den 18 juli i berusat tillstånd framfört en halvtons lastbil. Svar. medgav att han nämnda dag tillsammans med tre kamrater druckit ur en halv liter brännvin. Han hade fått ett par kaffehalvor tidigare på dagen och senare fyra pilsner och en. snaps, vilket förtärts i staden. När man på hemväg hunnit strax utanför stan hade spriten börjat verka och körningen blivit sådan att polisen varskotts. Och när svar. kom hem väntade honom fjärdingsmanhen.
Uppskov till 22 sept. för förundersökning.

Alldeles för bråttom.
En motorcyklist av den yngre årgången hade en kväll i juni haft alldeles för bråttom till dansen i Slite Folkets park . Han hade. inte, ens haft tid att bromsa in en smula i den ganska tvära kurvan vid Othems kyrka utan friskt gasat på, trots att det även var dålig sikt vid tillfället. Den kvällen blev det emellertid inget dansa av — i stället blev det lasarettet. Vederbörande råkade nämligen köra av vägen och slungas ut på ett gärde där han hittades medvetslös med hjärnskakning. Svar.
måste givetvis vidgå sin oförsiktighet, men högre fart än 50 km. hade han inte haft.
Han bötade 30 dagsböter å 2 kr.

— En byggmästare från landsbygden var instämd för det han en dag i november i fjol i Ala med bil kört med för stor hastighet och hamhat i ett dike. Svar. taxerade emellertid hastigheten till endast 30 kilometer i timmen. Anledningen till att farten varit så låg var den dåliga sikten och svar:s bristande kännedom om vägens beskaffenhet. Orsaken till dikeskörningen var en cyklist som kört på fel sida av vägen och för vars skull svar hastigt bromsat in vagnen. Denna hade därvid råkat i sladdning och fortsatt in mot ett staket som förstördes.
En passagerare har en annan version av fakta och har uppskattat farten vid olyckstillfället till cirka 60 km. i timmen. Detta bestred svar., som ansågdet hela vara en ren olyckshändelse.
Målet uppsköts till den 22 sept.
— Överdådig framfart med bil på vägen Visby—Etelhem hade åsamkat en grovarbetare stämning till tinget. Den höga hastigheten hade: vid Brogårds i Vänge tagit ett brått slut i och med en tämligen våldsam dikeskörning. Svar. antydde att en för löst pumpad framring varit skuld till olyckshändelsen.
Det blev 10 dagsböter å 2 kr.

”To maa man vaere”” — dock icke på lättviktare.
Ett par herrar hade vid ett tillfälle ”samtidigt färdats” på en och samma lättviktsmotorcykel, ett i alla hänseenden billigt men dock förbjudet nöje. Den ene av dem hade redan förut erkänt och nu gjorde : kumpanen . detsamma. Den senare var dessutom åtalad för att det varit för dåliga bromsar på den bil han den 8 dennes från en gårdsväg backat ut på allmänna vägen för att vända medan kamratenbilägaren intagit middag. Dessutom saknade han körkort och hade vid tillfället ifråga haft oturen att kollidera med’ien motorcykel vilken han först för sent upptäckte. Skador hade uppstått på sistnämnda vehikel, men målsägaren hade för dagen inte kunnat prestera några preciserade krav.
För paråkningen bötade vardera 20 kr. medan målet i övrigt uppsköts till den 22 sept.

För diverse trafikförseelser,

såsom två på samma cykel, cykel utan lykta o. s. v., ådömdes ett antal cyklister dagsböter. Ett par personer hade utan vederbörligt tillstånd kört lastbilar i yrkesmässig trafik och ådömdes sedvanliga böter.
Kört bil utan körkort hade ett par herrar gjort medan ett par andra åtalats för liknande förseelse, men gällande motorcykel. Även här utdömdes dagsböter.
Ett antal andra förseelser mot motorfordonsförordningen renderade vederbörande dagsböter.
För brett halmlass hade en chaufför kört med en yrvädersdag i dec. i fjol. Därvid hade han i Slite kommit för nära och knäckt en varningstavla. Svar. uppgav att han på grund av blåsten måst lässa om halmen vid ett par tillfällern och att därvid lasset möjligen blivit bredare än det enligt gällande föreskrifter får vara. Det blev 5 dagsböter á 1:50.
För att ha kört en med diverse skavanker behäftad bil ådömdes en person
— En person som instämts för att ha kört utan körkort hade inte infunnit sig – vid förra rättgångstillfället. Ett vite å 50 kr. för utevaro utdömdes. Då svar. inte heller nu var närvarande utdömdes ett nytt vite å 75 kr.
Fylleri, förargelse och motstånd stod det på ett par herrars meritlistor. Uppskov för vidare utredning.

Hämnden är ljuv — men dyr ibland.
En hämndlysten herre hade för någon tid sedan då han i bil anlände: till den goda köpingen. Slite vid vägkantén upptäckt en skeppare som han hade ett horn i sidan till emedan sjöbjörnen vid något tidigare tillfälle skulle ha förtalat honom. Han lät stanna vagnen, hoppade ur och prickade utan några längre förberedelser in ett par s. k. dagsedlar i skeppardragen med sådan elan att ägaren till desamma stagvände. Följden av det hela blev polisanmälan, erkännande och 20 dagsböter å 2:50. Plus 50 kr. i skadestånd för en fläckad landgångsdress.
— En annan person hade likaledes tagit hämnden i egna nävar och vid en danstillställning vid Sandviken i. Bunge i början av juni förlänat en intet ont anande medmänniska, som en gång råkat kasta ut honom från ett näringsställe, s. k. fläskläpp, en effekt som uppnåddes efter trenne smockor.
Misshandeln kostade vederbörande 25 dagsböter á 2 kr.

För uppsåtlig misshandel
av en grannfru i Ljugarn var en medelålders herre instämd. Parterna, som kommit ihop sig om några vidlyftigt promenerande höns, hade stått på var sin sida om ett staket, varvid svar. enligt fruns mening skulle ha tilldelat henne ett slag i ansiktet. Detta förnekades av svar., som: endast sträckt fram armen i riktning mot damens ansikte, en gest rätt och slätt.
För vidare utredning uppsköts målet till den 22 sept.

En gammal träta
om en skuldförbindelse samt något trassel med en båt utlöste sig den 31 juli i det att en person i Bunge överföll och misshandlade en annan person så att blodvite uppstod.
Det blev 15 dagsböter á 3 kr. samt skadestånd med 67 kr.

För uppenbar grymhet
mot en häst hade en person erhållit stämning. Hästen, som gått lös, hade råkat komma i kläm mellan ett träd och en vägg. Svar. hade hjälpt den loss, bl. a. genom att inifrån såga av husknuten. Några större skador på djuret hade han inte upptäckt, varför han använt den till lättare körslor. Senare hade dock veterinär måst eftersändas då Hästen hade ett par stora sår i ländtrakten. Djuret hade då blivit ordentligt omskött, men åkl. ansåg att svar. redan på ett tidigare stadium bort inse att djuret var skadat. Svar. vidhöll emellertid sin mening och ansåg sig inte medvetet ha gjort sig skyldig till något djurplågeri.
10 dagsböter å 5 kr.

Lånat ut motböckerna
hade trenne personer gjort för att hjälpa en medmänniska till ett festligare begående av födelsedagshippan. Det blev 10 dagsböter á 2 kr.

För olovlig införsel av spritdrycker
från ett i Slite hamn liggande estniskt fartyg stodo ett par herrar tilltalade: Den ene av dem medgav att han sökt smuggla in en helbutelj sprit å 7 kr., som han dock kastat i sjön då en publikan närmat sig. Den andre åtalade bestred all smuggling. Visserligen hade han. varit ombord på båten, men sådana risker som äro förbundna med spritsmuggling ville han alls inte ta. Dock lär han vid det ovan omtalade tillfället: på tal om den i havet slängda buteljen ha yttrat att det gjorde ingenting. ”för vi ha tre kvar”. Detta yttrande var emellertid endast tomt skryt betingat av en viss feststämning.
Uppskov för inkallande” av vittnen till den 22 sept.
10 dagsböter á 5 kr.

Basarpilsnern i Endre.
Tidigare har avdömts ett mål om olaga pilsnerförsäljning vid en skyttebasar i Endre den 4—5 sept. i fjol. Svar. hade då uppgivit att han haft tvenne medhjälpare, vilka nu voro instämda. De förnekade emellertid, att de haft något med pilsnerförsäljningen att skaffa.
Några inkallade vittnen hade heller ingenting märkt i den vägen.
Målet överlämnades nu och utslaget lydde på frikännande.

För olaga pilsnerförsäljning
stod en pensionatinnehavarinna åtalad. Hon hade under åren 1936, 1937 och 1938 försålt den gula drycken till avhämtning och utan samband med måltid.
Utslaget lydde på 40 dagsböter á 1:50.

Hembränt.
En person, som erkände att han av hembrännaren i skogen inköpt en och en halv liter hembränt å 4 kr. halvlitern, erkände. Han ådömdes 30 kr:s böter.

För en utelöpande jakthund
hade en person från Norrlanda att stå till svars. Han bestred att hunden var en jaktdito och framhöll att krittret aldrig brukade löpa i skogen. Vittnen hade emellertid sett att hunden vid flera tillfällen sprungit lös i skogen, vadan sålunda uppgift kom. att stå mot uppgift.
Svar. bötade 25 kr.

Underlåten införsel
i lönen hos en anställd hade som bekant en lantbrukare att svara för. Vid förra rättegångstillfället hade han inte infunnit sig, men var nu tillstädes och erkände.
Det blev 10 dagsböter å 2 kr.

Några fyllerister
bötade sedvanliga belopp.

Till högsta domstolen i virkesmålet.
Hemmansägare Jacob Stenström, Stenstugu, har hos högsta domstolen överklagat hovrättens och Gotlands norra häradsrätts utslag att döma honom till 30 dagsböter å 5 kr. för att han använt för husbehov avverkade virkespartier för annat ändamål än husbehov. Han hemställer, att högsta domstolen skall undanröja underrätternas beslut och bifalla hans i målet förda talan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1938
N:r 196

Landsbygden. Ala.

ALA.
Extra kyrkostämma med Ala församling hölls på söndagen för att utse en elektor och en suppleant för denne att deltaga i val av lekmannaombud och suppleant för Visby stift vid årets kyrkomöte. Till elektor för Ala församling valdes folkskollärare A. Gardell med hemmansägaren Oskar Ahlby, Lauritze, som suppleant.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Augusti 1938
N:r 187

Klockinvigning i Ala.

På onsdag afton kl. 7 kommer på Ala kyrkogård att invigas den nya klockstapeln och den nygjutna kyrkklockan. Invigningen förrättas av biskop Ysander, vilken assisteras av kontraktsprosten G. Reuser. Kollekt till den nya kyrkan upptages.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 augusti 1938
N:r 184

Landsbygden. Ala.

ALA.
Friluftsmöte anordnades på söndagen i hemmansägaren Alfred Alfvengrens trädgård, Gyle i Ala, för insamlande av medel till ny kyrka i Ala. Sedan psalmen ”Jag lyfter mina händer” unisont sjungits, underhölls menigheten av sångare från Boge, vilka sjöngo flera sånger till ackompanjemang av orgel och fioler. Efter psalmen ”Härlig är jorden” höll kyrkoherde Laurell föredrag över ämnet ”De två vägarna”, varefter ”Jag är en gäst och främling” sjöngs. Under psalmsången upptogs kollekt, som inbragte 71 kr., varjämte kaffeserveringens behållning blev 107 kr.
Efter ytterligare musikstycken sjöngs ”Herre signe du och råde” och förrättades aftonbön.
På måndagen påbörjades arbetet med ny klockstapel å Ala kyrkogård. Den nya klockan och klockstapeln komma troligen att invigas nästa vecka.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Augusti 1938
N:r 181

Svenskbyborna på Gotland sköta sig fint.

”Vår far” — alias agronom Kyhlberg — ger några intryck från en rundtur på ön.
Vid de gotländska svenskbybornas i gårdagens tidning refererade ”nationalfest” i Roma stötte vi plötsligen på agronom Karl Kyhlberg från kungliga huvudstaden. Det var visserligen en god stund före den traditionella gudstjänstens början, men ändock hunno vi inte växla så värst många ord med varandra därute på den solflimrande kyrkvägen. Nämnde Kyhlberg hade nämligen fullt sjå att skaka hand med anländande bybor, samtliga synnerligen angelägna om att få krama den kyhlbergska näven. Ytterst är det ju också den som figurligt talat visat vägen, lagt till rätta och även, såvitt vi kunna se, med framgång allt som oftast fått höja ett i viss mening pedagogiskt pekfinger, när det för snart ett decennium sedan men även senare gällde att hjälpa vilsekomna, av ett mer än vanligt oblitt öde drabbade svenskättade medmanniskor till rätta i ett för dem nytt land med helt nya och följaktligen ovana förhållanden.

Agronom Kyhlberg i samtal med pastor Hoas.

Men detta är saker som förut äro kända. Och erkända. Agronom Kyhlberg är ju den som redan från första stund fick och åtog sig det ansvarsfulla värvet att under Svenskbystiftelsens egid ordna för dessa våra anförvanter, för vilka han alltfort, utan sentimentalitet dess bättre, ömmar, trots att såväl stiftelsen. som han själv numera praktiskt taget är skild från sitt uppdrag. Efter fullgjort värv upphörde ju stiftelsen för något år sedan, även om en särskild fond till bybornas fromma alltjämt existerar. Nog om detta. Som sagt hunno vi i Roma inte med att underkasta vederbörande något ”korsförhör”. Men då hr K., som vistats mer än en vecka på Gotland och därvid besökt så gott som samtliga svenskbybor — dom äro ju som bekant utplanterade litet varstans på ön — antyder något om att han kanske kunde vara anträffbar någon gång ”i morgon kväll” utbedja vi oss genast en liten intervju, ”vilken också älskvärt beviljas. Hr K. kan sina bybor både utan och innan på sina fem fingrar. Mer än de flesta har han följt dem från början och bör sålunda vara rätte mannen att bedöma det aktuella läget på den gotländska ”svenskbyfronten”, jämfört med hur det var i ”begynnelsen”. Intervjuaren går därför till atttack med frejdigt mod:
— Vad gäller besöket? Har inte svenskbystiftelsen upphört att finns till?
— Jo, det är nog riktigt, redak??rn. Men vad som än en gång fört ??ig till Gotland är dels mitt personliga intresse för byborna — det är ju alltid roligt att se hur det går för ens skyddslingar — dels hade landshövding Rodhe bett mig, som ju i alla fall bäst känner dem, företa någon undersökning i samband med framställningar om bidrag från fonden. För att ingen orättvisa skulle uppstå ansåg jag det emellertid bäst att, när jag ändå är härnere, besöka samtliga . svenskbybor, och det har jag nu gjort med undantag för några få, som jag ämnar göra visit hos i morgon.
— Visserligen var det officiellt avskedstagande för cirka ett år sedan, då ju även generaldirektör Malm var med, tillägger han, men jag är ändå glad över att än en gång ha fått besöka dem.
— Och byborna själva? Glada också ?
— Man kan nog säga att glädjen var ömsesidig. För min del gladdes jag över att det gått framåt för byborna och beräkningarna sålunda hållit streck, säger agronom Kyhlberg och fortsätter:
— Under alla dessa år jag besökt dem, har jag faktiskt aldrig som nu fått röna sådana uppriktiga bevis på tacksamhet från deras sida. Många av dem erkänna oförbehållsamt, att de nu insett vilket arbete som legat bakom deras inplantering på Gotland. Detta ha de ju inte förstått förrän nu på senaste tiden.
Jag har till och med fått hederstiteln ”vår far”, och många ha förresten undrat över vem de skulle rådfråga och få hjälp av om inte just av denne pappa.
Detta i förbigående. Det som dock mest har glatt mig är deras stora framsteg ifråga om jordbrukets skötsel, deras blick för vikten av byggnadernas underhåll och att de utan att ta sig vatten över huvudet planerat allt på ett klokt sätt, med god beräkning. De ha rättat munnen efter matsäcken. Vad de vid ett visst tillfälle ansett sig kunna göra t. ex. ifråga om tillbyggnader och reparationer på sina hus, det ha de också utfört då, men väntat med annat som de ansågo sig just vid det tillfället inte kunna gå i land med. Och det är ju så det måste gå till.
— Flera av dem som i början voro allt annat än nöjda med de gårdar de tilldelats, säga nu att de inte skulle vilja göra sig av med dem ens mot dubbla priset. Men, understryker hr K., gårdarna hade inte heller det värde då som nu. De ha upparbetats kolossalt och genom ypperlig skötsel, dikningar och allt vad som till ett välskött jordbruk hör stigit avsevärt i värde. Ja, det finns numera svenskbygårdar som äro verkliga mönsteregnahem på Gotland.
Bland dessa ha vi sådana i Stenkyrka, Ala, Guldrupe, Buttle och f. ö. även på flera, andra ställen, där man nått utomordentliga resultat.
Också det fåtal större gårdar som finns ha skötts på ett förvånansvärt bra sätt, konstaterar hr Kyhlberg.
— Och den yngre generationen, den som nyligen har inträtt eller snart skall inträda i det heliga äkta ståndet, hur går det för den?
— Jag har under min resa även träffat på en hel del ungdomar, sådana som gift sig här, och varit nog ambitiösa och ”framåt” att med det snaraste skaffa sig egnahem. Detta har visserligen skett på skuld, men genom sparsamhet ha de kunnat erlägga den mindre kontantinsats som fordras för ett övertagande av jordbruket. Det är sålunda med stor tillfredsställelse man ser hur väl också dessa yngre bybor skött sig: Genom sin flit och sin sparsamhet ha de därför stora förutsättningar att klara sig gott även i fortsättningen.
— Ja, detta var nu idel ljuspunkter, säger hr K. vidare. Men naturligtvis finns det ett och annat mörkare inslag i väven. Redan på ett ganska tidigt stadium lovade jag att det ojämförligt stora flertalet av de hit inflyttade svenskbyborna skulle komma att reda sig gott. Nu är jag förvissad om att detta förhållande skall bli inte långt från hundraprocentigt. Vad man vidare förutsagt att ett par tre skulle komma att gå överstyr kommer nog också att besannas. Inte beroende på att de fått sämre gårdar än de andra, utan på grund av att vederbörande äro mindre lämpade för mera självständigt arbete.
— Grannsämjan med gotlänningarna?
— Enastående god. Alla bybor skryta, var och en på sin ort, över sina gotländska grannar såsom varande de allra bästa och hjälpsammaste som finns.
I fortsättningen kommer samtalet bl. a. in på vissa jämförelser mellan byborna på fastlandet och de här på Gotland bosatta. Även de förra synas i stort sett klara sig bra, men agronom Kyhlberg är åv den bestämda uppfattningen, att de gotländska byborna ha vissa större förutsättningar härtill än de andra.
Och detta förhållande beror enligt hans mening inte minst därpå att byborna här på ön ha landshövdingeparet hos sig, så att säga. Landshövding och fru Rodhe ha ju alltifrån första början visat ett synnerligen stort intresse för bybornas väl och ve, och titt och tätt bl. a. vid personliga besök på gårdarna gjort sig underrättade om förhållandena. De ha varit vänliga, välvilliga och genom sitt älskvärda sätt gjort det mycket lätt för byborna att kanske till och med lite för ofta vända sig till landshövdingeparet med framställningar av varierande aktualitet.
Så anhåller intervjuaren till sist om en summering av intrycken från den senaste inspektionsfärden.
-—Ja, det kan ju inte gärna bli något annat än att det säkerligen kommer att gå våra svenskbybor väl i handom om vi få ha fred och ro i landet. Fortsätta de som de börjat kommer nog också det stora flertalet att så småningom bli besuttna bönder. Och det kan f. ö. ingen önska högre än jag själv, slutar agronom Kyhlberg.
Pencil.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Augusti 1938
N:r 176

Anslag till Ala kyrka.

Såsom svar å Ala pastorsämbetets skrivelse om anslag från riksantikvarieämbetet till konservering av Ala kyrkas kalkmålningar, vilka lidit stor skada genom eldsvådan i kyrkan, har riksantikvarieämbetet anslagit 500 kr. såsom bidrag till målningarnas konservering.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Augusti 1938
N:r 175

Ny kyrkklocka i Ala.

Den nya klockan till Ala kyrka avsändes i dag från Bergholtz klockgjuteri i Stockholm med ångaren Gute till Visby, varför klockan torde vara i Ala i morgon. Kyrkklockan: skall t. v. uppsättas i en provisorisk klockstapel intill kyrkan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Augusti 1938
N:r 175

Stor skytte- och idrottsfest

anordnas av
Gammalgarns skytteförening och Grynge fiskareförening
lördagen den 6 och söndagen den 7 augusti med början lördag kl. 7 och söndag kl. 2 e. m.
På söndag uppvisning i gotlandskadrilj av danslag. Fyrverkeri.
DANS å förstklassig dansbana.
Till skyttetävlingen med början kl. 10 inbjudas skyttar från Östergarn, Kräklingbo, Anga, Ala och Ardre skytteföreningar.
Varptävling med början kl. 12. Anmälning på platsen. Finfina priser.
Alla välkomna.
Kommitterade.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Augusti 1938
N:r 175

Ala kyrka.

Riksantikvarien har lämnat skriftliga anvisningar rörande de medeltida kalkmålningar på norra långhusväggen i Ala kyrka, vilka blottats genom kyrkans brand. Målningarna, som på vissa platser hota att lossna och falla ned, behöva snarast möjligt fästas av kompetent fackman. Av vikt är vidare, att såväl kalkmålningar och altarupvosats som övriga bevarade delar av kyrkans inrednings- och inventarieföremål såsom dopfunt och korets väggskåp på lämpligt sätt skyddas för åverkan av väder och vind eller av annat slag.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Juli 1938
N:r 163

Skytte

Prislista
över fältskjutningen i Gammalgarn den 19 juni 1938. E. Glifberg, Ekeby, dagens bästa skytt 24 träff — 53 poäng.

Pris i 3 och 4 klass.
Ragnar Levin, Ala, 201tr. 40 p.
T. Alvström, Östergarn. 18tr. 20p.
V. Gustafsson, Gammelgarn, 18tr. 27p.

Pris i 1 och 2 klass.
Gust. Nilsson, Ardre, 20 tr. 26 p
Simon Buskas, Ala, 20 tr. 22 p.
Vv. Andersson, d:0, 19 tr. 41 p.

Insatsskjutning. Klass 4.

E. Glifberg, Ekeby, 4: —
C. A. Broander, Bara, 3: —
G. Larsson, d:o, 2: —
K. Larsson, d:o, 1: —

Klass 3.
K. Sjöberg, Hesselby, 4: —
R. Levin; Ala, 3: —
A. Bergström, Ekeby, 2: —
O. Gottberg, Bara, 1: —

Klass 2.
K. Å. Smedberg, Ekeby, 4: —
V. Andersson, Ala, 3: —
Sven Olsson, Bara, 2: —
Th. Thimgren, Gammalgarn, 1: —

Klass 1.
E. Pettersson, Gammalgarn, 4: —
A. Andersson, Ala, 3: —
M. Bendelin, Östergarn, 2: —
K. G. Ljungberg, Anga, 1: —

Pris i centimeterskjutning.
H. Olofsson, Ala, 7 cm. Pokal
Ko Lindqvist, d:o, 8 cm. Pokal
F. : Vällin, Östergarn, 8 cm. Pokal
K. Å. Smedberg, Ekeby, 9 cm. Pokal
G. Pettersson, Ardre, 9 cm. Pokal
E. Glifberg, Ekeby; 10 cm. Pokal
G. Larsson, Bara, 10 cm. 4: —
B. Larsson, d:o, 11 cm. 3: 50
L. Vigström, d:o, 11 cm. 3: 50
K. J. Ekedahl, Ekeby, 12 cm. 2: 50
C. A. Broander, Bara, 12 cm. 2: 50
J. Lindström, Östergarn, 12 cm. 2: 50
Simon Buskas, Ala, 12 cm. 2: 50
L. Östergren, Östergren, 13 cm. 1: 50
A. Bodin, Gammalgarn, 13 cm. 1: 50
O. Gottberg, Bara, 13 cm. 1: 50

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Juli 1938
N:r 154