Inlägg

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Inför norra häradsrätten fortsattes i dag den uppskjutna ransaknivgen med för barnamord häktade ogifta Maria Hellgren från Sudergårda i Hellvi. Åtskilliga vittnen voro till i dag inkallade för att om möjligt utröna, huru vida svaranden redan från början umgåtts med tanken att taga fostret afdaga.
Enkan Anna Brandt från Lingers ansåg att det ej varit svårt för Maria Hellgren att erhälla nödig bjolp vid förlossningen, enär pigan Anna Lingstedt och arbetaren Anders Bergström varit sysselsatta med potatissättning omkring 3 hundra alnar från svarandens bostad och att hon mycket väl kunnat se dem.
På morgonen hade vittnet, på väg till Kyllej, träffat Hellgrens två barn i en hage och vid förfrågan efter modrenu hade det äldsta, gossen, sagt: Ha jär sjank; dej rinnar så mycke blod u vatten fran hennes häudä.
Hustru Sofia Lindblom från Hemmungs hade biträdt vid svarandens två föregående förlossningar, Hon vitsordade att Maria Hellgren alltid visat sig som en öm mor mot de andra barnen.
Arbetaren Anders Bergström från Hemmungehade varit ute och satt potatis ungefär 3 hundra alnar från den byggning, der svaranden bor.
Hon skulle, om hon velat, mycket väl kunnat göra sig hörd af dem. Han hade ej stannat qvar på fältet längre än till 12-tiden, då han blifvit sjuk och måste gå in.
Pigan Anna Lingstedt, likaledes från Hemmungs, vitsordade Bergströms uppgifter i hvad de rörde möjligheten för svaranden att göra sig hörd. Äfven hon hade varit borta från fältet ungefär en timme från kl, 12 för att äta middag, Ingen hade sett svarandens barn, som denna uppgifvit, gå med bud till enkan Brandt.
Rätten höll härefter öfverläggning, sedan åklagaren, kronolänsman Smedberg, yrkat ansvar å Hellgren enligt 14 kap. 22 paragr. strafflagen, och dömdes Maria Hellgren enligt ofvan anförda lagrum till 5 års straffarbete samt att ersätta vittnena och kostnaderna för obduktionen å fostret.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland 11 Aug.
Sjöfynd.
I onsdags morgse, då några fiskarebåtar från vestra kusten af Vamlingbo voro på väg åt hemmet från vrakfiske, påträffade de omkr. 9 mil till sjös i nordvestlig riktning från Hoburgs fyr en hel mängd plank, flytande i sjön, och som troligen härrörde från däckslasten i något fartyg, som under stormväder förlorat densamma. Ett par fiskarebåtar bergade under dagens lopp, en liten del af planken. Vid middagstiden började bergningen i land: å Vestlandsholm och kringliggande trakter af kustbefolkningen, hvilket arbete å åtskilliga platser fortsattes hela natten. Enligt hvad ett ögonvittne för mig meddelat, tedde det sig tämligen löjligt unden tiden vid bergningen, ty alla ville hafva den med vinden anlända planken, hvarför de stundom i vattnet, som gick under armarne, störtade sig ut för att först få tag i fyndet. En bondhustru, som inom parentes sagdt är tämligen karlavulen af sig och som äfven var närvarande vid tillfället, sprang flere gånger nära nog i paradisdrägt i vatten till flere fots djup blott för att kunna erhålla hittegodset. Tjogtals tolfter lära på 1 sätt ha uppbergats kring kusterna, och [lär äfven, enligt hvad mig i dag blifvit meddeladt, på torsdag och påföljande natt plank flutit i land utanför Sundrekusten. Största delen af de bergade plankorna, som voro af gran, mätte en längd af 17 till 23 fot, och en bredd af 6 till 7 tum.

Strömmingsfisket
har nu en liten tid varit mera lönande än förut varit fallet. Å vestra kusten ha fångats ända till 25 till 30 valar på man om dagen och å den östra kusten lär äfven fångsten delvis varit bättre än förut.

Torskfisket
har till till följd af blåsigt och otjenligt väder å vestkusten varit mycket klent, å den östra deremot bättre.

Omkommen landsman i Amerika.
Enligt hvad jag af trovärdig person erfarit, har omkring 25-årige sjömannen Hjalmar Viderstöm härifrån orten genom drunkning vådligen omkommit å en flod, der han på en ångbåt var anstäld som styrman.

Åska,
med åtföljande strida regnskurar, hade vi går e. m. från sydvest.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Publicerat

Från sjön.

Skeppet »Meridian», kapten Ekelund, anlände 8 dennes till Buenos Ayres.
— På resa från Königsberg har i Köbenhavn hemmahörande ångaren >Fredrik> 6 dennes passerat ett farligt vrak. Det låg med två masttoppar 6 till 8 fot öfver vattenlinjen Sandhammarens fyrtorn missv. N. N. O. 1/4 O.
— Den förut omnämnde engelske ångaren »Newburgh», som grundstött vid Gotland och blifvit läck, men bogserad derifrån af skotske ångaren »Ruby» till Ystad, låg der i tisdags 27 fot djupt, nära sjöbottnen och fall med vatten, som gick högt upp i alla hytterna och delvis på däcket. Switzers dykeriångare »Kattegat» ditkom i tisdags e. m., tätade läckan, länspampade haveristen och tog den i fredags med sig till Köbenhavn. För denna bergning hade dansken betingat sig en ersättning af 1800 pund sterling (32,400 kr.). »Ruby», som äfven i fredags fortsatte sin resa till Amsterdam med spanmål, kommer också att fordra ersättning för sin assistans, hvarvid ångaren sjelf blef skamfilad i aktern.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Publicerat

Gotlands näringslif.

Nyby tegelbruk.
Ungefär tjugu minuters väg från Barlingbo jernvägsstation ligger Nyby tegelbruk. Det skönjes redan på något afstånd genom tegelugnen, som skjuter upp öfver några kringliggande lador och skjul.
Den fabrikation, som här bedrifves, sker visserligen ännu i liten skala, men är likväl förtjent af uppmärksamhet såsom bidragande att fylla ett af ortens behof, och har antagligen framtid för sig, då vår landtbefolkning en gång fullkomligt fått klart för sig fördelarne af tegel som bygnadsmateriel framför den nu så allmänt använda kalkstenen.
Ty det kan ju ej förnekas, att kalkstenen som ämne för bostadsbygnader är mycket olämplig, hufvudsakligen på grund af den fuktighet, som aldrig ur ett af den samma uppfördt hus kan aflägsnas. Utom detta är kalkstenen svårare att forsla samt tager betydligt mera utrymme än tegel. Detta har man också börjat inse, i det man nu för det mesta använder tegel åtminstone till skorstenspipor och spislar, hvilka förut onödigtvis inkräktat på utrymmet.
Tegelbränningen vid Nyby har pågått redan sen flere år tillbaka, eller från 1882, men först på de allra senaste åren har den tagit något uppsving. Den första tiden brände man teglet på öppna fältet, d. v. s. man staplade upp de formade lerklumpare, täckte öfver dem, och brände dem sålunda. Leran användes då också sådan den togs från fälten. Men detta tillverkningssätt ville ej slå riktigt väl ut. Materielet särskildt var ej så rent att det utan vidare kunde ge tegel af god qvalitet. Det innehöll nämligen kalkpartiklar i ganska stor mängd, hvilka förringade teglets hållbarhet. Leran måste, om den skulle bli fullt användbar, befrias från dessa, och så blef man nödsakad att, ehuru det för en så liten fabrikation var förenadt med ganska dryga kostnader, anlägga slamdammar för lerans renande. Och då man dessutom kommit under fund med att bränningen å det fria fåltet ej häller gaf godt resultat, uppförde man en särskild tegelugn för omkring 30 tusen tegel.
Mod de här ofvan antydda förbättringarna tillgår nu tegeltillverkningen vid Nyby på följande sätt:
Leran upptages ur marken och föres ned i de vattenfylda slamdammarne. Här upplöses den nu till en tjock välling, hvarvid stenar och annan orenlighet sjunka till botten. Den sålunda renande leran flyter sedan genom särskilda kanaler in i ännu en annan dam, der den får stå, tills vattnet afdunstat. Lsran är nu ren och går härifrån till lerkranen, der den till vissa delar uppblandas mel sand. Den är pu färdig att använda. På kärror köres den till tegelladorna och öfverlemnas till formaren. I en mycket enkel form af trä göres nu tvänne stenar åt gången hvilka derefter läggas till torkning. Huru fort denna försiggår, beror naturligtvis på vädret. Så kommer slutligen bränningen. I ordentliga skift med mellanrum för luften staplas nu lerklumparne upp i ugnen från golf till tak. Då ugnen väl blifvit fyld, muras den igen och eldas så upp. Bränningen brukar taga en tid af ungefär 10 dagar, hvarpå ugnen får stå ännu ett par dygn för att svalna. Ugnsöppningen rifves ånyo upp — och teglet tages ut, färdigt till användning.
Nybyteglet är hårdt och klangfullt samt af en vacker, ljusgul färg, beroende på lerans beskaffenhet. Tillverkningen omfattar såväl vanligt murtegel som tunnare eller s. k. klinktegel samt dräneringsrör. Brukets tillverkning uppgår för närvarande till omkring 100 tusen tegel, men fabrikationen ökas årligen på grund af allt större afsättniog. Man är betänkt på att nu vidtaga sådana utvidgningar, att man äfven kan bli i tillfälle att tillverka s. k. fasadtegel, ett slags färgadt tegel, som nu kommit mycket i kruk i de stora städerna. Bruket sysselsätter för närvarande ungefär ett dussin arbetare.
Som ofvan nämts, är Nyby tegelbruk egentligen afsedt att fylla ett ortens behof på god och ändamålsenlig bygnadssten. Detta hindrar dock icke att man i en framtid kan täuka sig en afsättniog, som sträcker sig äfven utom våra landamären.
Ifrågasättas kan likvisst, med tanke på möjligen blifvande anläggningar af detta slag, huruvida icke de lämpligast böra förläggas till. kusten, Så högt upp som Nyby är beläget kan tillverkningen icke undgå att besväras af de orenligheter, som följa med den der förherskande moränleran, under det åter leran vid åtskilliga kuststräckor uppträder mera rent silurisk.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 19 Juli.
Slåttern å klöfver och timotejvallarne har nu under denna veckas lopp börjat här och hvar på landsbygden. Skörden är i år ovanligt klen, omkr. bälften af det vanliga, nästan öfverallt, så att många landtmän som icke äga naturlig äng (hvilken detta år dock tyckes komma att gifva högre afkastning), äro bekymrade huru de skola erhålla tillräckligt med foder till kreaturen instundande vinter. Ängsslåttern kommer att dra långt fram i år till följd af den sena växtligheten, och tros ej komma att afslutas å den lågländta marken förr än in i Augusti månad; vårsäden har ännu icke allestädes gått i ax, men med den goda myr som erhållits, hoppas man det bästa i den vägen. De böljande råg- och hvetefälten, se trefliga ut och tyckes komma att gifva någorlunda bra skörd, om man undantager vissa ställen der torkan inverkat i hög grad skadligt, så att den afbrutna växtligheten icke åter förmått träda i kraft.
Strömmingsfisket, nu försökt å s. k. vrakning, har ej lemnat något lysande resultat, hvarken å östra eller vestra sydkusterna. Den högsta fånget som erhållits har varit omkring 10—12 valar för man å ett halft tjog garn. Stark efterfrågan röner numera denna vara här i trakten. Torskfisket har deremot denna sommar varit mera lönande å dessa platser.
Kort visit gjorde en landtman från södra Gotland i Amerika, hvilken från hemman, hustru och barn afreste i slutet af sistl. Maj månad, och återkom i förra veckan, till sin familjs och sina grannars stora bestörtning. Om hemlängtan eller några andra vomständigheter varit orsaken till åen hastiga reträtten, har jag mig ej bekant; men det påstås, med tillförlitlighet, att hustrun varit sjelfva »driffjedern» för mannens emigrering, a!ldenstund han sjelf lär varit emot en så lår.g resa. Men vår man »tog sin Mats ur skolan» och lät visa att ej qvinnans vilja skall allena vara rådande. Med hvilka känslor han af sin hustru emottogs vid hemkomsten, låter sig lättare tänkas än beskrifvas. Tilläggas bör att det ej var blott »till lyst», som resan anträddes, utan i förhoppning om god arbetsförtjenst o. s. v.
S. k. »Våg», var sistl. söndag anordnadt i Vamlingbo emellan de yngre (d. v.s. de ogifte) af slägtet maskulinum och femininum, på initiativ af de förstnämde, dervid åtskilliga folklekar återupplifvades, såsom kappränning, harkdragning o. d. hvarvid det >täcka könet> afgick med segren. Efter dess slut serverades hvarjehanda förfriskningar (som tillstörre delen bekostades af det förlorande partiet), under det dansen tråddes till långt in på natten. I många socknar der flere sådana »våg» årligen, för ej så lång tidtillbaka, gått af stapeln, är det pu tyst och stilla; de gamla gotländska folklekarne, som verkar både nyttigt och upplifvande, glömmas bort och åsidosättas, och skulden: härför, — ja, det tillskrifves naturligtvis — de religiösa verkningarne. Öaskligt vore om vår tids ungdom upplitvade de våra förfäder så kära folklekarne mera än nu är fallet, ty derigenom kunde man »utan direktion» ha både nytta och nöja på landsbygden.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Publicerat

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg. Till Slite: 4 Aug., jakt Alvine, Strömlund, Vestervik; slup Maria, Jacobson, Umeå; 5 Aug., galeas Vilhelm, Bergedal, Libau; jakt Laurine Marie, Vidström, Libau 6 Aug., skonert John, Karlssou, Lübeck; koff Konkordia, Hejdenberg, Femern; jakt Två Systrar, Herlitz, Hernösand; galeas Albertina, Viman, Sundsvall, alla i barlast.

Utgångna: Från Visby: 9 Aug. skonert Fru Lona, Landström, Vestergarn, trävaror. — Från Slite: 4 Aug., jakt Mathilda Lundberg, Sundsvall; 7 Aug., jakt Laurine Marie, Vidström, obestämd inrikesort, båda med kalklast.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1888
N:r 64.

Publicerat

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 9 Augusti: general Calonius med fru, redaktör Jeurling, löjtnant Boberg, löjtnant Nordberg med fru, hrr Kjellgren, Svan, Molin, Samuelsson, Miss Foster; fru Elmqvist med dotter, Molin, Blom samt 6 däckspassagerare, — Med »Dagmar»: pastor Carlsson, prosten Bergvall, lotskapten Berggrepvs son, doktor Miiller, doktor Kopendorf, kandidat Krook, hrr Herlitz, Jansson, Rosenberg, Holmberg, Svensson, Gustafsson, Eriksson; fru Bagge med familj; frök:na Risberg, Benkert, Åkerbjelm. — Med »Klintekamn» 10 Aug.: professor Wittrock, ingeniör Sjöström, löjtnant Sylvan, hrr Herlitz, Vallberg, Book, Gyllenstierna, Cedergren, Johansson, Rosenquist, Pettersson, Vallin; fruarna Lénström, Löfvenberg; fröknarna Carlholm, Löfvenberg samt 9 däckepassagerare.

Från Stettin med »Tjelvar» 9 Aug.: konsul de Valois, öfverste Holmberg, ingeniör Pansch, hrr Ryman, Kollweiz, Junge, Bjerkeland, Jodke, Demiki, Moberg, Press, Leiber, fru Ehnblom.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1888
N:r 64.

Publicerat

Från landsbygden.

Öja, 8 Aug.
Nykterhetsmöte,
ordnadt af härvarande blåbandsförening, hölls sistl, söndags e.m. ien Öja pastorsboställe tillhörig, särdeles vacker löfrik hage och var besökt af inemot 400 personer, hvaribland ganska många från angränsande socknar. Föreningens ordförande öppnade mötet med några för tillfället afpassade verser, hvarefter, sedan sv. psalm 141: 12, 13, 14 af föreningens sångkör afsjungits, kyrkoherden på stället höll ett längre föredrag Om nykterhetväsendet, hvarunder han framvisade dess grund, ändamål och vilkor för fortsatt framgång. Omedelbart derpå afsjöngs friskt och kraftigt sv. psalm 124: 1, 2.
En timmes rast hölls nu. Kring det inbjudande kaffebordet samlade sig allt flere och flere och snart var allmänt kaffedrickning i gång. Alla tycktes glädjas och vara belåtna.
Snart hördes emellertid kallelse till de i spridda grupper samlade deltagarne att samlas vid talarestolen ånyo, i narheten hvaraf föreningens fana med inskriften »Hjelp oss i striden» och »Framtidens hopp» var placerad, för att fortsätta mötet. Tvänne talare, arbetare härstädes, uppträdde omedelbart efter hvarandra och höllo korta föredrag, anslutande sig till 1 Petri bref 4: 3 och Lukas 11: 23. Båda framhöllo, att icke blott den utvärtes menniskan skall vara nykter utan äfven den invärtes menniskan i själ och hjerta, att menniskan skall omvända sig helt till Gud och vara nykter för Honom, Derefter skulle trenne frågor, af ordföranden uppstälda och så lydande: »Hvem kan bäst och hvem bör först verka för nykterhetssaken; Huru skall och kan nykterhetssaken bäst bedrifvas; Kan det anses nyttigt att understödja med bidrag nykterhetshemmet i Upsala?» — diskuteras, men, som tiden redan framlidit, hann blott litet att sägas öfver hvarje fråga. Nämnas må blott, att allmänna åsigten var, att en afgift af 5 öre borde årligen af hvarje föreningsmedlem erläggas i och för det blifvande nykterhetshemmet för studenter i Upsala, Mötet, som, börjadt 4-tiden, afslöts strax efter åtta med bön och sång, utmärkte sig för stillhet och frid och tycktes hafva gjort ett godt intryck på den talrika mängden.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1888
N:r 64.

Publicerat

Från sjön.

I tisdags middag inkom till Stockholm engelska ångfartyget Scotsman, hemmanhörande i Leith och fördt af kapten Schlossman, hvilket 27 sistlidne Juli på resa från Uleåborg till Barrow in Farness i Eagland, gruudstötte vid Manenemi båk utanför Uleåborg. Sedan en stor del af däckslasten hyfvats öfver bord och de stora läckorna provisoriskt tätats af dykare, lyckades bergningsångaren Neptun, sedan fartyget blifvit länspumpadt, att taga det af grundet och inbogsera det. Scotsman är en ovanligt stor ångare; den har en drägtighet af 1,090 registerton och en maskin om 180 nominella hästkrafter.
— Engelska ångfartyget Auckland Castle, fördt af kapten P. Rowland, som under resa från Newcastle till Stockholm med last af stenkol, 6 dennes strandade vid Lill-Nassa-skären, nordost om Sandhamn, har i tisdags tagits flott af bergnings- och dykeribolaget N»ptuns ångfartyg Boalos.
Fartygets skador skola vara rätt betydliga och en del af lasten har blifvit kastad öfver bord för att lätta fartyget. Ångaren kommer att bogseras till Stockholm för losning af lasten för att sedan repareras.
Anledningen till strandningen var synbarligen den, att befälhafvaren i verkligheten varit före i sitt bestick och då han nalkats kusten tagit Svenska Högarnes fyrtorn för Grönskärs och sedan basat in på kusten.
— Engelska ångaren Newburg, kapten William Gordon, hemmahörande i Leith och på resa från Kronstadt med planklast grundstötte för ett par dagav sedan vid Gotland och gick läck. Derifrån bogzsserades den af skotsk ångare till Ystad, dit den i tislags på morgonen anlände i haveri: Hjelp lär vara reqvirerad hos Svitzers dykeribolag.
— Eogelska ångaren Fritz William, bemma i Middlesbro och lastad med gaano, strandade i onsdags vid Näsby i Sandby socken & Öiands östra kust. Bergnings och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Hermes afgick samma daz från Slite till strandningsstället för att assistera.
— Skeppet Dagmar, hemma i Åbo, kommande från Hernösaud och destineradt till Cadiz med trävaror, har grundstött å Vestra Finngrundet i måndags. Fartyget bar tagits flott och inbogserats till Stugsund af ångfartyget Nyttig.
— Ångfartyget Sonneck, hemma i Bremen och fördt af kapten Becher, har natten till sistlidne tisdag anländt till Gefle redd med 12 fots vatten i storrummet. Fartyget, som från Kristinestad var destineradt till Barcelona med trälast, har troligen varit på grund.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1888
N:r 64.

Publicerat

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg. Till Visby: 3 Aug., jakt Inse, Karlsson, Norrköping, barlast: 5 Aug., jakt Teodor, Tofftéo, Gefle, ved; jakt Bröderna, Olsson, Mönsterås, bark; jakt Dolli, Kindström, Kalmar jern och koks. — Till Klinte: 29 Juli, skon. Lina, Pettersson, Wismar, 3 Aug., skon. Augusta, Levander, Kiel, båda i barlast. — Till Burgsvik: 16 Juli, slup Valfrid, Hansson, Södertelje, barlast; 20 Juli, jakt Sex Syskon, Löffler, Finland, ved; 238 Juli, jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Tyskland, barlast; 24 Juli, galeas Petrine, Odman, Danmark; 25 Juli, jakt Josefina, Berggren Gefle förpassade varor; 30 Juli, skon. Albion, Siltberg, Simrishamn, barlast.

Utgångna: Från Visby: 3 Aug., skon. Lars, Hultman, Liibeck, trävaror; 5 Aug., jakt Bertha, Larsson, Åhr, barlast; skon. Retzia, Sandqvist, Libeck, trävaror. — Från Klinte: 30 Juli, jakt, Två Bröder, Ahlström, Rostock, kalk och trävaror; galeas Margreta, Nyman, Neustadt, trävaror; 2 Aug., skon. Fritjof, Afvelin, Neustadt, trävaror; 3 Aug., skon. Augusta, Levander, Rostock via Hudiksvall, barlast; skon. Laura, Söderström, Neustadt, trävaror. — Från Burgsvik: 21 Juli, jakt Sex Syskon, Löffler, Danmark slipsten, skinn, ler och smör; 26 Juli, jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Göteborg; jakt Josefina, Berggren, Finland; 381 Juli, skon. Albion, Siltberg, Storungs, alla med slipsten.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Augusti 1888
N:r 63.