Skeppsförluster

under sistlidne december månad: Enligt officiel berättelse från Bureau Veritas hafva under nyssnämda månad 316 segelfartyg, deraf 7 svenska och 2 af obekant nationalitet, förolyckats.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1875
N:r 16.

Legala Nyheter.

Kansli anslag: om hvad som åligger Olof Pettersson Simunde i Bahra och Johan Stenbom Binge i Dalhem, att fullgöra inom 3 veckor efter den 24 dennes vid laga äfventyr; —om hvad som åligger A. Steffens vid Karls i Tingstäde att fullgöra inom 6 veckor från den 23 dennes vid vite af 15 kronor.
Utslag att lösas å Landskansliet, af pigan Maria Norberg i Östergarn samt af landtbrukaren Fredr. Wickman vid Fardume.
Gratifikationer: från Invalidhusfonden att lyftas å Landtränteriet härstädes af sergeantin L. Nilsson med 50 kronor och af soldaten H. Räck med 18 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1875
N:r 16.

Kongl. maj:t

har, uppå derom af hr landshöfdingen m. m. grefve R. Horn gjord framställning, behagat i nåder förordna landssekreteraren Johan Hambraeus, att, i landshöfdingens ställe, innevarande år förrätta mönstringarna med beväringsmanskapet inom detta län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1875
N:r 16.

Hjert och Tector

fingo i onsdags förra v. å Nyköpings cellfängelse sin första dom för de brott de begått efter sitt senaste frigfvande från Långholmen. Med ogillande af åklagarens ansvarspåstående för försök till rån, pröfvade Oppunda häradsrätt de båda anklagade skyldige till bestraffning: för mord enligt 14 kap. 1 och 46 §§ i strafflagen *), samt för under olika tider och på flera ställen begångna inbrottsstölder till det straff, som i 20 kap. stadgas för 3:dje resan stöld förenad med inbrott, hvarjemte de förpligtades att gälda de målsegare och vittnen, som fordrat ersättning.
Derefter ransakaes och dömdes de inför Oppunda häradsrätt för den inbrottsstöld, som de begått vid Tjugesta i Skyllinge socken. Men som vederbörande äskat ransakning med Hjert för inbrottsstöld i Stockholms län och med båda för enahanda brott inom Kalmar län och på Gotland, förordnade häradsrätten att handlingarne skulle öfversändas till kon:s befhde, på det att Hjert och Tector må komma under åtal för sina å nämda orter begågna brott samt för alla sina brottsliga handlingar slutligen dömas af den rätt, inför hvilken den sista ransakningen kommer att försiggå.

*) Lifsstraff eller lifstidsfängelse samt — förlust af medborgerligt förtroende!
(D. N.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1875
N:r 16.

Visby Tullkammares berättelse, angående Handel, Sjöfart och Näringar år 1874.

(Forts. fr. föreg. nr.)
Skogshandteringen intager ännu, man kan säga beklagligen, med hänsyn till af verkningssättet och skogarnes vårdande, andra rummet bland ortens näringar; och har under årets tvenne sista månader varit gynnad af jernot snöbetäckt mark, till lättnad för öfriga fällningar och forslingar; last frakterna deraf, försäljning och utskeppning, först komma tillgodo och i beräkning innevarande år.
Några resultater af de i Tullk:s sista årsberättelse såsom vidtagna omnämnde åtgärder, för anläggning af kronoparker till skogsplantering samt för ek- och furuskogens uppräkning och besigtning med afseende å en allmännare bättre vård än hittills å kronans hemman, hafva icke försports; men det är så mycket mera glädjande att såsom ett bihang till skogsvården kunna meddela, att bränntorfsberedning och användande, för besparing af ved, skäligen allmänt med håg omfattas, så att bränntoriven flerestädes, både i enskilda hushåll och vid allmänna inrättningar (hospitalet) med belåtenhet och till kostnads-besparing numera användes.
Af skogsprodukter, är under året utskeppade: 188,262 kub.-fot bjelkar och sparrar samt 582,350 kub.-fot bräder och plankor, eller i det hela 770,612 kub.-fot virke af fur och gran, eller 7,735 kub.-fot virke mera än som af 762,877 kub.- fot skeppades nästtöregångna året 1873.
Boskapsskötseln som borde vara den andra, men ännu qvarstår såsom den tredje af ortens näringar, närmar sig visserligen sitt för dess fullkomnande bestämda mål, men det sker långsamt, kvad är 1874 angår icke utan bekymmer i följd al felslagna foderskördar, om och underlättade af en opåräknad och blid höst och dermed utsträckt betesmöjlighet, den der ock motverkat att nedslagtning föga Of ver vanligheten egt rum, men dock åstadkommit att kreaturspriset på hösten betydligt föll. Kött, skinn och ull, den enda afkastning som boskapsskötseln ännu, jemte lefvande kreatur, lemnar för utskeppning, höll sig dock vid vanligt, pris. Ehuru de på åtskilliga ställen i landsbygden anlagda mejerierna ådagalägga en beröm värd verksamhet, kan tillverkningen af ost och smör vid dem ännu icke tillfredställa ortens behof utan ske fortfarande årliga införskrifningar af nämnde nödvändighetsvaror.
Med undantag af en bland hästkreaturen under hösten mera allmänt gängse ”slemflussfeber”, har ortens husdjur icke varit besvärade af någon allmännare sjukdom under året.
Efter boskapsskötseln har kalktillverkningen fordom intagit rum, såsom en af landets hufvudnäringar; den är dock i sällskap med skogarna, nu i ett aftynande tillstånd och gifver föga inkomst och kan knappast angifvas såsom näring utöfver ortens eget behof för byggnader.
Något resultat af upptäckten af den i förra årets berättelse omnämnda jordarten ”blekes” inneboende egenskaper har ännu icke försports.
Saltsjöfisket kan fortfarande anses som Gotlands innevånares förnämsta binäring; det bar äfven innevarande år idkats med fördel, så att ej så obetydliga partier strömming, såväl saltad som färsk kunnat utöfver landets eget behof, skeppats till fasta landet, synnerligast till Stockholm. Införseln af fiskvaror har ock inskränkt sig till den obetydligheten af 807 kub.-fot saltad sill, svarande mot 181 tunnor, samt 334 centner torr fisk.
Laxfisket vid öns stränder har under året fortfarande bedrifvits under ledning af främmande undervisare, men ställer sig ännu föga öfver öns eget behof, så att endast undantagsvis småpartier utom ön föryttrats.
Landtmanna-seglationen idkas numera endast undantagsvis, några resor från eller i närheten af Burgavik med last af sandsten.
Stenhuggerist i Visby häfdar sitt, ge nom utställningar och erhållna pris, vunna rykte, samt driften fortfarande med omsorg och utvidgad rörelse.
Export af Ladugårdsalster består uteslutande af boskap, kött samt något ull och vadmal, samt undantagsvis at en eller annan mindre häst, alltid till inrikes orter, mest till Stockholm utan det att någon gång mindre hästar öfverföras till Tyskland.
Visby stad är ortens förnämsta afsättningsställe. Den är och centralpunkten för hela landets rörelselif; och derstädes säljer ock landtmannen helst hvad han har att afyttra och köper hvad han behöfver, ofta förbiseende tid och vägens längd.
Den skada som stormarne mot slutet af år 1873 tillfogade sammanbindningsarmen emellan landet och vågbrytaren i Visby yttre hamn, har under året genom kongl. styrelsens för väg. och vattenbyggnader försorg blifvit besigtigad och hafva dervid kostnaden för skadornas iståndsättande i förening med hamnarmens ytterligare förstärkning; uppskattats till 60000 kr.
Omfattande arbeten vid Visby inre och yttre hamn hafva under året verkställts, såsom upptagning at de flesta gamla, utanför den sedan år 1873 fullbordade stenkajen, i inre hamnen qvarstående brokaren och bottnens planering genom sprängning och gräfning, vågbrytarens förstärkning och södra pirhufvudets ombyggnad; muddring och upprensning af farleden till inre hamnen; hvars botten bestod af kalkhäll, och hvarvid varit användt ett från Stockholms Dykeri-aktiebolag legdt biträde. Kostnaden för dessa arbeten, af hvilka dykeribiträdets ensamt belöpte sig till 4,700 kronor, uppgår enligt hamnbyggnadens nu afslutade, Tullkam. företedde räkenskaper till sammanräknade 43,080 kr. 21 öre.
Öns produkter af alla slag, såsom spanmål, trävaror, kalk, sten, boskap, kött, ägg, m. m. afsättas hulvudsakligen i Stockholm, såsom öns förnämsta afsättningsort; med undantag endast af spannmål, trävaror, kalk och sten, som skeppas äfven till andra både in- och utrikes hamnar. Från Stockholm hemtas ock ortens nödvändigaste bohofver.
Till Fabriker och Bruk inom orten äro att hänföra:
Kalkugnar, numera, sedan kalktillverkningen är frigifven, utan bestäradt antal och med föga lönande verksamhet;
Ångsågar, fortfarande åtta, hvaraf fyra i södra och fyra i norra häradet, vid hvilka driften under året varit motverkad af klen, tidtals bristande vattentillgång;
Ångqvarner, ännu fem, hvaraf en i länets norra härad och fyra i södra häradet;
Ångbrännerier, fortfarande två, neml. ett vid Visby stad och ett i södra häradet å Klintehys egendom i Klinte socken;
Bayerska bryggerier, två, oförändrade, belägna inom Visby stad;
En Tändsticksfabrik Vid Visby stad; och
Ett Gjuteri med mekanisk verkstad, under året, i stället för det som afbrunnit, anlagdt vid Visby åt stranden och, ehuru ännu ej färdigt, likväl i verksamhet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1875
N:r 15.

Gåfvor till Gotlands Fornsal.

Löjtn. J. F. Tiljander:
Skrif-pulpet af alm och ek (som tillhört dokt. Pehr Säve och ärfdes af dottern Wilhwlmina, g. m. löjtn. T.), samt hvartill hörer en Pennknif, ett Bryne och en Kam, m. m.

Rådm. J. Norrby:
Latinsk Bibel (Vulgata), Francof. 1585, 8:o, med gammalt prydligt band och knäppen.
Tysk Bibel (af d:r M. Luther), Lüneburg 1653, 12:o.

Boktryckare Th. Norrby:
Guthilandiske Cronica aff Hans Nielssön Strelow, Kphmn 1633, 4:o. Medalj (aftryck i tenn) af Kristus, lidande. Medaljan (gips), klassiskt hufvud. Medaljon (tean), Oan, spelande. Medalj (af röd gips), af k. GVSTAVVS I. Skådepenning (tenn), af k. Gust. II. Adolf. Skådepenning (tenn), af k. Gust. II. Adolf (utom inskrift). Medaljon (tenn, aflång) af k. Gust. II. Adolf (med krona o. hjerta, A:o 1627). Medaljon (tenn) af en Furste på thron, Lejon m. m. Skådepenning (tenn) af Hertig Carl (DVXSVDERM). Silfver-mynt, 1 ÖR. (1703).

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1875
N:r 15.