|
Tingstäde
kyrka är på grund av sitt läge och sitt torn (55m) synligt
vida omkring. Långhuset och det rakt avslutade koret utgör en
välbevarand romansk anläggning från 1200-talets mitt. Tornets
nedre del likaså från 1200-talet, medan den övre delen tillkom
1300-talet. Alla kyrkans portaler är romanska. Tornets
västportal är störst om mäktigast, en av Gotlands ståtligaste
romanska portaler.
Långhusets fyra valv uppbärs av en lång
och kraftig kolonn, vars kapitäl har intressant figurskulptur i
relief. Kyrkan äger två mäktiga medeltida inventarier, en
romansk dopfunt tillskriven den under 1100-talets senare del
verksamma anonym mästaren "Majestatis" samt ett
triumfkrucifix med rikt snidad piedestal från 1300-talet nu
uppställt vid tornbågens pelare.
 
KORT
KARAKTÄRISTIK AV MILJÖN OCH BYGGNADEN
Tingstäde
var tidigt en centralpunkt på norra Gotland. Kyrkan är belägen
på västra sidan av den ås där huvudvägen går, söder om
åsen ligger Tingstäde träsk. Den norra stigluckan uppfördes
1762 av material från den rivna medeltida prästgården. Som
inkörsport till prästgården fungerade troligen den bevarade
trappstegsportalen, från 1300-talet, norr om kyrkan. Kyrkan, som
är uppförd av kalksten, består av ett tvåskeppigt långhus,
smalare rakslutet kor i öster, med nordlig sakristia, samt
västtorn. Långhuset är äldst, 1100-talets senare hälft. Vid
1200-talets mitt revs ett tidigare absidkor och nuvarande kor med
sakristia uppfördes, liksom tornets nedre del. På 1300-talet
påbyggdes tornet till sin nuvarande ansenliga höjd (55 m).
Exteriören präglas i hög grad av det ståtliga tornet, med
sidogallerier i norr och söder, kolonettförsedda ljudgluggar i
fyra våningar sidogavlar och åttkantig spira. Långhuset, det
lägre koret samt sakristian täcks av sadeltak. Av kyrkans fyra
romanska portaler är tornportalen ståtligast. Långhusportalens
fint huggna fågelkapitäl har tillskrivits den anonyme
stenmästaren Calcarius , 1200-talets förra hälft. Långhusets
fyra kryssvalv uppbärs av en kort, kraftig mittkolonn, vars
kapitäl har intressant figurskulptur tillskriven Calcarius .
Kor, ringkammare och sakristia täcks av varsitt kryssvalv.
Ringkammaren sammanbinds med långhuset genom två bågar
uppburna av en kort pelare, korets triumfbåge är spetsbågig.
Sakristieingångens reliefprydda tympanonfält härrör troligen
från det tidigare absidkorets korportal, 1100 tal. I koret finns
medeltida kvadermålning bevarad samt draperimålningar från
omkring 1700. Ringkammaren har målade helgonbilder från
1300-talet och nytestamentlig scen från 1700 talets början.
Agneta Hållén 1998-08-24
ÖVRIGA
UPPLYSNINGAR
Sandstensfunten har tillskrivits
stenmästaren Majestatis, 1100-talets senare hälft.
Triumfkrucifix från 1300-talet. Altaruppsatsen från 1700-talet
har målning från 1780 av Johan Weller, som även målat de
rester av en läktarbarriär som är upphängda på nordväggen.
Predikstolen, tillverkad omkring 1700, är troligen gjord av
samme snickare som altaruppsatsen. I korgolvet ligger två
medeltida gravstenar. Orgelfasaden förenklad 1973.
ÖVRIGA
BYGGNADER
Övriga byggnader Stiglucka 1200
Inhägnader
Kallmur
LITTERATUR
OCH ANDRA KÄLLOR
Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År)
21 - 1925
Reviderat av A. Hållén 1998-08-24
24
augusti 1998
Tingstädes
nya kyrkorgel invigd
När
en sådan här sak händer känner man sig som öns lyckligaste
musiker, säger Magdalena Fransson, kantor i Stenkyrka pastorat.
Hon syftar på den nya orgeln, som installerats i Tingstäde
kyrka och som invigdes i går.
Den är så ny att det
fortfarande luktar målarfärg om den - den skogsgröna orgeln
med två röda rutmönster och en mängd guldgula
hårlocksliknande slingor längs med piporna som dekoration.
Design och konstruktion: Åke Bergenblad, intonering: Thomas
Svenske.
Den
här orgeln har väldigt stora möjligheter därför att den kan
registrera olika stämmor för bas och diskant på en och samma
gång, berättar Magdalena Fransson.
Den nya orgeln i
Tingstäde kyrka har tagit ett år att bygga och varit
efterlängtad sedan insamlingen till den startade för drygt tio
år sedan. Den är byggd i Småland på Nye orgelbyggeri och har
kostat ungefär en halv miljon kronor. Noggranna förhandlingar
har förts med Riksantikvarieämbetet för att komma fram till en
design som passar in i den nyrenoverade kyrkan. Det tog en hel
dag att enas kring färger och design, berättar Magdalena
Fransson.
Kyrkan var fullsatt och åhörarna fick först höra
Stenkyrka Pastoratkör sjunga "En vänlig grönskas vita
dräkt". Efter själva invigningen, som utfördes av
kyrkoherde Bernt Fransson och kyrkivärdarna Ragnhild Johansson
och Ove Pettersson, spelades domkyrkoorganisten Claes Holmgren
sedan Piéce d'orgue av J S Bach, små stycken för orgel av
Bengt-Göran Sköld, Andante i A-moll och preludium och fuga i
G-moll av Gustaf Mankell, ur Hexachordum Apollinis aria quarta av
Johan Pachelbel. Nils-Olof Berg invigningstalade och
demonstrerade tillsammans med domkyrkoorganinsten orgelns olika
klanger.
Det äe en särskild ynnest att få installera en
orgel på Gotland, för här började Sveriges orgelhistoria. Det
är svårt att välja rätt orgel för varje kyrka - varje orgel
är en självständig och personlig skapelse, sade Nils-Olof
Berg.
Den gamla orgeln är flyttad och sattes aldrig tillbaka
efter kyrkans invändiga renovering, som blev klar i november i
fjor. Under tiden som man väntat på att den nya skulle bli klar
har Magdalena Fransson huvudsakligen använt en portabel elorgel.
Folk har kommit fram till mig och sagt att det inte låter
som kyrkomusik. Men jag kommer även i fortsättningen att
försöka variera mig vid varje gudstjänsttillfälle. När vi
har jazz, till exempel, så använder jag helst piano.
Måndagen
den 26 juli 1995
Text: Pia Larsson
Bildsten
inmurad i kyrktorn
"Den
finaste man känner till av den äldsta typen"
 Delar
av en bildsten har hittats inmurad i tornet i Tingstäde kyrka.
Enligt professor Erik Nylén tillhör stenen den äldsta typen av
bildstenar, de som gjordes redan på 400- och 500-talen. och vad
gäller kvalitet anser han stenen vara den finaste som man känner
till.
Stenen hittades i samband med den pågående inre
restaureringen av kyrkan i Tingstäde. I ett hörn i tornrummet,
fyra, fem meter över golvet, satt en del av putsen lös och Mats
Pettersson, som arbetar med restaureringen, fick syn på ett
mönster bakom den gamla putsen.
Jag blev nyfiken och fick se
ett mycket fint mönster, och jag förstod att vi hittat något
fint, berättar han.
Det är ett välbevarat och fint hugget
rosettmönster som träder fram på stenen. En liknande sten
finns inmurad i Bro kyrka, dock inte av samma höga kvalitet, men
Erik Nylén gissar att det är samma mästare som gjort bägge
stenarna.
Det brukar finnas två rosetter och en större
solsymbol på den här typen av stenar, och på stenen i
Tingstäde kan man i högra kanten också skymta solsymbolen. Det
innebär att stenen har varit mycket stor, cirka en meter bred
och tre till fyra meter hög, förklarar Erik Nylén.
Den
hittills största kända stenen från den här perioden är den
så kallade Sanda-stenen som finns i Gotlands Fornsal och som
mäter 3,3 meter i höjd.
Solkult
Erik Nylén påpekar att
de tidigare gotländska bildstenarna är de främsta och enda
säkra tecken vi har på den tidens nordiska religion. Det tyder
på en solkult som funnits sedan bronsåldern och ända fram till
cirka år 500 efter Kristus. En solkult som sedan efterträddes
av asatron - på yngre gotländska bildstenar finns ju
Vallhall-motiven som visar på en Odin-kult. Längre fram
dominerar det kristna korset.
Det finns flera teorier om
varför man murade in bildstenar i kyrkorna. För egen del tror
jag på den enklaste, praktiska förklaringen att stenarna helt
enkelt utgjorde ett gott byggnadsmateriel; stora, kraftiga, redan
tillhuggna stenar som troligen också fanns i närheten av
kyrkbygget, säger Erik Nylén.
En annan, mera romantisk
förklaring är att man ville döda den gamla hedendomen genom
att riktigt förnedra den genom att mura in dess symboler i den
nya religionens byggnader.
Vad som händer med den upptäckta
bildstenen är inte avgjort, men Erik Nylén kan tänka sig att
den plockas ut ur väggen och sammanfogas med andra, tidigare
kända stenfragment som finns i Tingstäde kyrka.
6/4
1994
Text: Ola Sollerman
Frågetecken
blev utropstecken
Efter
30 års väntan är Tingstäde kyrka restaurerad
Tidigare
när jag har åkt förbi Tingstäde kyrka har tornet mest av allt
liknat ett frågetecken. Man har undrat över vad som skall hända
med denna vackra gamla kyrka. Men idag står tornet och pekar mot
himlen som ett vackert utropstecken!
Med dessa ord inledde
biskop Tore Furberg söndagens tacksägelsegudstjänst i
Tingstäde kyrka, eller rättare sagt utanför kyrkan, så att
församlingsborna samtidigt skulle ha möjlighet att beskåda den
nyrestaurerade kyrkan i all sin glans.
Det är nog inte bara
Tore Furberg som har undrat över kyrkans framtid.
Församlingsborna har nog många gånger varit på väg att
förlora hoppet.
Vi har väntat i 30 år på den här
restaureringen, säger kyrkstämmans ordförande Ove Pettersson.
Idag känns det fullkomligt otroligt. Vi sa tidigare att vi inte
trodde på någon restaurering förrän vi såg byggställningarna
på plats. Nu är byggställningarna borta!
Jo, turerna kring
Tingstäde kyrka och dess fallfärdiga torn har varit många och
svåra. Bekymret med tornet är inte heller något nytt problem.
Redan på 1860-talet började man se att tornet inte riktigt
höll. Då förstärktes tornmurarna med kraftiga ankarjärn. Då
byttes också takpanelen.
Sedan dröjde det till 1925. Då
ansågs tornet "nära nog fallfärdigt". 1928 gjordes
nya förstärkningsarbeten i tornmurarna.
Men
restaureringstankarna började inte ta fast form förrän under
1950-talet, berättar Ove Pettersson. Det har gjorts en mängd
projekteringar på en eventuell restaurering. Församlingen har
betalt 90 000 kronor i projekteringskostnader innan något
överhuvudtaget blev gjort på kyrkan.
Under 1970-talet har
församlingen legat på myndigheterna som iglar dör att få
igång restaureringen. Flera regeringar har uppvaktats. Brev har
skrivits i massor utan att något har hänt. Först efter 30 års
förberedelser tog riksantikvareämbetet kontakt med
församlingen. Det var 1980. Då hade man fått nya pengar till
den här typen av restaureringar.
Tidigare var det AMS som
var huvudman för såna här restaureringar, säger Ove
Pettersson. Nu var det plötsligt riksantikvarieämbetet. Det var
ganska snårigt. Vi blev lite oroliga när vi fick höra att vi
skulle betala 50 procent av restaureringskostnaderna.
En
miljon kronor kunde man tänka sig att ställa upp med. Men oron
gällde det faktum att byggnadskostnadskalkyler sällan håller
måttet. Hur mycket skulle församlingen mäkta med om kalkylerna
sprack?
Pengar hade vi, säger Ove Pettersson. Vi hade haft
lång tid på oss att samla in. Vi har höjt skatten och vi har
arbetat hårt med insamlingar de senaste sju åren. En eloge till
Tingstädeborna som aldrig har knotat över att ingenting hänt.
Med 440 invånare i Tingstäde så betyder det att varje
församlingsbo, ung som gammal, har satsat dryga 2 000 kronor i
kyrkans restaurering. Kalkylerna höll och församlingen betalar
cirka en miljon.
Utan deras positiva inställning hade vi
aldrig klarat det här, säger Ove Pettersson. Och inte hade det
gått om vi inte fått de byggnadsjobbare som vi haft här.
Riksantikvarieämbetet har varit huvudman. Ämbetet har lagt
ut jobbet på AMS-kontoret i Visby som har handplockat folk på
öppna marknaden.
Tacka de duktiga killarna David Simander
och Bengt Mattson som har lett arbetet här. Det är sånt folk
vi vill ha i byggnadshyttan.
Byggnadshyttan, ja, det är
framtidens melodi när det gäller restaureringen. Där är
Tingstäde församling också med.
Det kändes väl lite fel
att behöva betala också till byggnadshyttan, när vi betalt så
mycket för vår egen restaurering, säger Ove Pettersson. Men i
längden anser jag nog att en byggnadshytta är den enda vettiga
lösningen för församlingarna i framtiden. Ingen enskild
församling kan klara kostnader som restaurering och underhåll
av kyrkorna. Jag tror på bygghyttetanken.
Än är inte
arbetet helt klart. Tjärning av tornets träpanel är ett arbete
som kan göras först om några år, så det får lysa trävitt
under en period. Sen återstår en del arbeten i etapp två av
restaureringen samt etapp tre med inköp av mark och utvidgning
av kyrkogården bland annat.
Måndagen
den 18 april 1983
Av: Per Nordfeldt
Bristen
på enighet har förhindrat restaurering i Tingstäde
Skall
Tingstäde kyrka förfalla och bli en ruin?
Frågan verkar
drastisk, men oron är stor för kyrkans framtid. Inte bara i
Tingstäde.
Kyrkan behöver restaureras. Projekteringen
påbörjades 1961, men har ännu inte blivit klar!
- Kyrkan i
Tingstäde har verkligen kommit i kläm, säger kyrkoherde Gunnar
Björlander i Stenkyrka, som även är Tingstädes
församlingspräst.
Det är tornet som ställt till
problemen. Tjänstemän på olika myndigheter har varit oeniga om
hur reparationerna skulle utföras. Därför har projekteringen
aldrig kunnat göras färdig.
Regeringen har bestämt att
gotländska kyrkor åter skall få 100 procent i statsbidrag för
reparationer. Pengar skall anslås under två år.
Men man
frågar sig om projekteringen kommer att bli färdig nu, så att
vi verkligen hinner börja på reparationerna under de två åren,
säger Ove Pettersson, kyrkstämmans ordförande.
Vi börjar
bli rädda att kyrkan skall börja rasa. Det kan bli en katastrof
om tornet faller ut över vägen och in på skolgården!
Nu
har projekteringsarbetet pågått i snart 20 år. Ändå är den
inte färdig. Vi vet inte ens vad reparationerna kommer att
kosta. Blir inte projekteringen färdig nu, och reparationerna
kommer igång, så blir väl restaureringen aldrig av.
Farhågorna för att tornet skall rasa är överdrivna, säger
arkitekt Inga Carlström på riksantikvarieämbetet. Tingstäde
kommer med under de två åren. Tingstäde kyraka står inte
högst på prioriteringslistan, men nästan. Åtminstone gäller
det tornet.
Tornet måste repareras nu, och vi är överens
om hur arbetet skall utföras. Vi slutför projekteringen och
skall ta med Tingstäde kyrkas torn i det sammanträde om
prioritering som är sammankallat.
Vid det sammanträdet
skall ledningen för arbetsmarknadsstyrelsen - AMS - delta liksom
domkapitlet och pastoratsförbundet förutom
riksantikvarieämbetet.
Men hur blir det med resten av
kyrkan?
Det är inte jag som bestämmer, säger Inga
Carlström. Men jag tror att långhuset och koret har betydligt
sämre möjligheter att komma med och få statsbidrag under de
närmaste två åren.
Långhuset och koret gjordes rent 1970
och 1971. Då sparades tornet, eftersom det ändå skulle
restaureras.
Det finns sprickor i långhusets väggar också,
säger Gunnar Björlander. Men de sprickorna växer inte, det har
mätningar visat. Så dem tar man inte så allvarligt på.
Viktigast är förstås att tornet repareras, även om jag helst
såg att hala kyrkan reparerades.
Vi har ett problem på
kyrkogården också. Intill kyrkan står en gammal port. Genom
porten gick förr en gång mellan kyrkan och en nu raserad
prästgård.
Den porten lutar betänkligt. Den måste
repareras.
1973 gjorde Tingstäde församling en framstöt om
att få kyrkan reparerad. Då utgick fortfarande statsbidrag med
100 procent, alltså till hela kostnaden. Projekteringen av
tornet var inte färdig, men man trodde att 900 000 kronor skulle
räcka till alltsammans.
Men reparationerna av tornet är
mycket komplicerade.
Jag tror man får räkna med att en
restaurering av Tingstäde kyrka i sin helhet kommer att kosta
mellann fyra och fem miljoner kronor, säger Gunnar Björlander.
Inga Carlström vill inte gissa kostnaden.
Dessutom
färdigställer vi bara projekteringen av tornet nu, säger hon.
Den reparationen måste göras.
Tornet är 55 meter högt och
det är en säkerhetsrisk, säger Ove Pettersson. Församlingen
har väl redan lagt ut i runt tal 50 000 kronor på
undersökningar. Det låter inte mycket, men det är mycket för
oss. Vi har pengar till löpande reparationer, inte mer.
Inga
Carlström har övertagit behandlingen av Tingstäde kyrka
alldeles nyligen. Hon såg kyrkan för första gången i måndags.
Torsdagen
den 2 november 1978
Av: Björn Smitterberg
Kyrktornet
diameter
73,5 cm, gjutningsår 1576, höjd 75 cm gjutare okänd, vikt 215
kg gjuten i Tyskland
tonanalys Diss2 + 27 c ringningsätt
hand
  INSKRIPTION
På
klockan finns runt halsen ett skriftband med latinsk text. I
övrigt finns ingen inskription eller några gjutarmärken som
berättar om vem som gjutit klockan.
Runt
halsen
SI
: DEVS : PRONO : BI : SQVIS : CONTRA : NOS : 1576 : INRI :
Översättning
Om
Gud är för oss, vem kan då vara mot oss
|