De gamles dag firades i söndags i Öja på inbjudan av kyrkoherde Fridolf Ternéus och kyrkliga ungdomskretsen. Omkring trettiofem åldringar voro med som dagens hedersgäster och för alle hade ordnats bilskjuts för att de skulle kunna komma med. Varmt välkomsthälsades de inbjudna ev kyrkoherden. Dagen gynnades av strålande sol och sensommarens skönhet och färgprakt.
Under det att kyrkklockans hälsning ljöd ut över bygden till samling i Herrens hus vandrade dagäs gäster in i kyrkan, där också en talrik församlingsmenighet mötte upp för att vara med om högtidsstunden i helgedomen. Kyrkoherde Terneus höll en varmhjärtad predikan över dagens högmässotext och gav en för både hjärta och tanke rik behållning av textordens berättelse om Herren Jesus som den store och underfulle läkaren och hjälparen i all nöd till både kropp och själ. En damkör sjöng beledsagad av musik till fiol av hr Allan Cedergren.
Efter högmässan vandrade skaran av hedersgäster in till Öja prästgård, där man inbjöds taga plats vid de festligt dukade kaffeborden. Kyrkoherde Terneus höll ett lika hjärtligt som väl funnet välkomsttal och hälsade de gamla kära församlingsborna välkomna att åter mötes och vara gäster vid den kärvordna De gamlas deg. Komminister Thure Åberg berättade i växlande bilder från en nyligen gjord resa genom Sveriges vackra bygder och om människor han mött under färden. Under det trevliga samkvämet utfördes sång av damkören och fiolmusik av hr Allan Cedergren. Detta inslag i festligheten med sång och musik uppskattades livligt av de församlade och med särskild stor glädje lyssnade man till Merikantos’ Säg minnes du psalmen vi sjöngo9
Och så språkade man med varandra och gamla minnen plockades fram från längesen försvunna år. Den äldste deltagaren var skomakarmästare Oskar Andersson, som trots sina snart nittiotre år rörde sig med en ledighet som mången åtskilliga tiotal år yngre kunde avundas honom.
Han förde också de inbjudnas talan i den tacksamhet han tolkade för omtabken om församlingarnas åldringar och varken kyrkoherde eller ungdomskrets tröttnade i sitt arbete att ordna denna högt efterlängtade högtids- och glädjedag. Samkvämet i prästgården avslöts med en psalm.
Sedan gästerna haft en stund för att se sig omkring i den vackra prästgårdsparken och samspråka med varandra samlades man åter i kyrkan för ett nu vara med om nattvardsgång. Det blev en stund av oförglömmelig högtid och glädjen och friden lyste i gamla fårade anleten. Kyrkoherde Ternéus höll en rik betraktelse om Guds frid och vid nattvardsgången tjänstgjorde pastoratets båda präster. Efter nattvardsgudstjänsten vandrade skaran åter till prästgården, där nu bilar mötte för att föra dagens gäster åter till sina hem. Och man hörde och såg hur glada och tacksamma de gamla var ett fått vara med om en så rik högtidsdag, ett minne som skall skänka ljus och glädje över den fortsatta livsvandringen mot hemmet och högtiden där ovan.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 September 1947
N:r 205