Gotlandskabeln blott del i projekt för hela landet.

Samtliga 23 linjer kan tagas i bruk, när nya automatstationen blir färdig.

Några bilder från kabelutläggningen vid Fridhemsbukten. Från vänster på bilden överdir. Harald Billström, Telegraf styrelsen, distriktschef en Goldschmidt, Norrköping, överdir. Holmgren, Telegrafstyrelsens tekniska byrå, och avdelsningsdir. Nordström, Telegraf styrelsen. Bredvid har änden på den kabel, som skall ge Gotland 23 nya telefonförbindelser, nått land.

Betydligt flera telefonförbindelser mellan Gotland och fastlandet är nu ett faktum, sedan den nya kabeln under torsdagen och fredagen lades ut och förenades med rikskabelnätet på fastlandet, ön kommer till att börja med, såsom tidningen berättade redan på torsdagen, att få åtta nya telefonförbindelser över Östersjön men dessutom ett par kanaler, som gör Gotlands Radio och riksradions Visby-studio oberoende av allmänna telefonnätet. När samtliga 23 linjerna kan tagas-i bruk är ännu ovisst. Flera linjer kräver större växelstation och den planerade automatstationen i Visby väntar ännu på byggnadstillstånd.
Det har varit många och stundom besvärliga förberedelser, innan man kom så långt att sjökabeln kunde läggas ned. Hela sommaren har 40-talet man, huvudsakligen från Telegrafverkets kabelkontor i Stockholm, arbetat med kabelfästena vid Fridhem och Hornsudde utanför Västervik. På landkabelsträckan mellan Visby och Fridhem har man samtidigt passat på att lägga ned en lokal telefonkabel, som förbättrar och utökar förbindelserna mellan Visby och Västerhejde högst väsentligt.
Förstärkarbyggnaden diskuterad ur skönhetssynpunkt.
Det viktigaste arbetet har emellertid varit anläggningen av kabelfästena, som krävt stor omsorg för att kabeln skall tåla påfrestningarna av bränningar- och sjöhävningar vid land. Man har sprängt en 1 m. djup ränna i berget ända uppe från klinten och c:a 350 m. ut till sjöss. En dykare har skött sprängningarna i vattnet och till sin hjälp har han haft tre man, en borrmaskin, en grävskopa med vinsch och en stadig pontonbåt, som tillhört ingenjörstrupperna. Det har varit ett kinkigt arbete, helt beroende av väder och vind. Vid minsta sjöhävning ’har dykararbetet måst inställas och dykarlaget har stundom fått vänta långa tider mellan sprängskotten. Vidare har man färdigställt förstärkarbyggnaden strax ovanför kabelfästet, en byggnad, som diskuterats både hit och dit ur skönhetssynpunkt. Ursprungligen var det meningen, att den skulle ligga längre ut på strandkanten„ vilket dock ogillades av bl. a. stadens skönhetsråd. Så småningom kommer byggnaden att bäddas in i allehanda grönska och växtlighet för att smälta in i landskapsbilden så mycket som möjligt.

Wire-skarv gick upp när kabeln halades iland.
Förberedelserna för kabelutläggningen har, i stort sett gått raskt undan och raskt gick det också när kabeln lades ut. Arbetslaget, söm skulle taga emot den stod i beredskap redan tidigt på morgonen, i småskogen ovanför fästet brummade en traktor och en och annan åskådare promenerade makligt omkring i solgasset. Kabeln släpptes så småningom ut från ”Edouard Suensons” förstäv. För att underlätta arbetet lät man den glida på en lång rad tomma. bensinfat över vattnet och på rullar uppför det branta stupet. Det ”dramatiska” i den stora händelsen inskränkte sig till ett brott på den wire, som gick mellan traktorn och kabeln. Det var en skarv, som trots tre lås gick upp. Ändarna försvann med rasande fart åt var sitt håll och man trodde ett tag att arbetet skulle få göras om. Men som tur var, brast inte skarven förrän långt upp på land, varför skadan snart var reparerad.

140,000 abonnenter beräknas tillkomma i år i hela landet.
Det är inte bara på Gotland, som telefonnätet sväller ut. Telegrafverkets hela rörelse ökar kolossalt, enligt vad övergår. Harald Billstr öm vid telegrafstyrelsen berättar. Före kriget var toppsiffran 40,000 nya abonnenter på ett år. Redan i fjol steg den till 105,000 och i år räknar man med minst 140,000 nya telefonabonnenter. Nya anläggningar måste därför göras överallt, vilket kan vara besvärligt nog med den, brist på material och arbetskraft som råder nu.
I år fullföljer vi bl. a, rikskabelnätet, som går ända från Luleå till sydligaste Sverige och passerar städerna på ostkusten. Vidare arbetar vi efter ett program, som kommer att tillgodose hela södra Sverige med telefonförbindelser för så lång tid framåt man kan förutse. I detta ingår en kabel från Stockholm
över Norrköping till Jönköping med förgreningar till Göteborg och Malmö, som i fullt utbyggt skick skall kunna förmedla inte mindre än 1,900 (!) samtal på en gång. Redan förut finns det tre kablar mellan dessa platser. De kommer när projektet blir färdigt att användas till förbindelser på mindre delsträckor, ty även kortvägarna måste tillgodoses.
Nedläggningen av kabeln mellan Stockholm och Norrköping är snart färdig och kabelsträckan Norrköping—Göteborg köptes på onsdagen för leverans nästa år. Om allt går väl beräknar vi kunna taga den i anspråk. redan under senare delen av 1949.

Importregleringen berör nu även kablar och metaller för egen tillverkning.
Det är emellertid mycket komplicerade stationsanordningar för en dylik jättekabel och det är svårt att i dessa tider, när det är så ont om material och arbetskraft, hålla ett utbyggnadsprogram. En sak som allmänheten inte tänker på, när den vill ha ny telefon, är att varje ny abonnent behöver en ledning. Så småning om måste stationerna och såväl stations som linjepersonalen ökas. Svenska industrin förslår inte att täcka materialbehovet. Vi har därför varit tvungna att köpa mycket kabel .från utlandet. Men nu har importregleringen, som förut inte tillämpats när det gällt telefonkablar, försvårat också den detaljen. Alla metaller, såsom bly, koppar och tenn för kabeltillverkning inom landet faller också för importspärren. För att säkra behovet har Telegrafstyrelsen under många år själv stått som importör och det spörs om vi nu får tillstånd att importera tillräckliga kvantiteter av varorna för att täcka behovet vid de två fabriker, som L. M. Eriksson och Max Sievertkoncernen avdelat enbart för Telegrafverkets räkning.

De åtta förbindelserna till Gotland färdiga nästa högsäsong.
Beträffande Gotlands-kabeln, säger överdir. Billström till sist, kan dess 23 linjer inte tagas i bruk, förrän det nya telegrafhuset blir färdigt. Och när huset blir färdigt beror helt på när vi kan få byggnadstillstånd. Vi skulle vilje bygga så fort som det någonsin går, då vi är mycket trångbodda. Tills vidare får gotlänningarna emellertid nöja sig med de åtta nya linjer vi kan åstadkomma, vilket är ett bra tillskott bara det och som beräknas vara färdigt till nästa högsäsong.
Svedje.

Från vänster en bild från arbetet, när kabeln halades iland från ”Edouard Suenson”. Den fördes över vattnet på tomfat och drogs sedan iland med en wire från en traktor. Till höger därom dras kabeln upp i den 1 m. djupa ränna, som sprängts i berget, och föres mellan sjömärkets stolpar. Under hela arbetet hade man ständig kontakt med kabelfartyget med hjälp av en markradio sändare, man fått låna av Kronan.
(Foto: Allehanda.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 september 1947
N:r 221

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *