Storbygge vid folkhögskolan i Hemse.

Modernt elevhem för flickor — kök och matsal för elevhushållet.
Lokalfrågan vid Hemse folkhögskola tog ett stort steg mot sin lösning, när landstinget föregående år beviljade medel till ett nytt elevhem, med vilket kök och matsal för elevhushållet skulle förenas i yen särskild tillbyggnad. Allt sedan Bopparvegården under kriget togs i anspråk av militärmyndigheterna som kök åt krigssjukhuset har skolan varit utan egna lokaler för elevhushållet! Styrelsen förhyrde förutvarande Villa Duse, som var inredd till pensionat, och under de fem sista åren har elevköket och matsalen varit förlagda dit. Då villan ligger femhundra meter från skolan har det ur många synpunkter varit obekvämt för både husmor och elever, varjämte det varit stridande mot folkhögskolans idé, nämligen att vara internatskola med mat och bostad på själva skolan, som under några månader skall vara ett verkligt hem för eleverna.
Bopparvegården är nu återlämnad till skolan, men den gamla byggnaden är i ett så miserabelt skick, att den icke längre kan komma ifråga som skolkök. Den nya byggnaden var sålunda absolut nödvändig, och landstingets beslut liksom det under sommaren meddelade byggnadstillståndet hälsades helt naturligt med stor glädje av alla vänner till skolan. Arbetet har emellertid blivit fördröjt på grund av försening med ritningarna, men sedan dessa nu färdigställts, har man hunnit så långt på väg, att entreprenad är utlyst. Anbuden skall brytas vid sammanträde med byggnadskommittén nu den 16 december, och sedan blir det byggmästarens sak att sätta igång så fort som möjligt.

Loggian blir härlig sommarmatsal.
Den nya byggnaden, ritad av arkitekt Hugo du Rietz i Gävle, tidigare i Visby, skall ligga omedelbart norr om gymnastiksalsbyggnaden och i rät vinkel mot denna samt i linje med det förutvarande elevhemmet. Läget blir utmärkt, ty huset kommer att omges av skolans park med dess lagom glesa bestånd av björk och tall, som medger fri sikt såväl åt gatan som åt de nedanför mot Mästermyr liggande Bopparvegårdarna.
Som nämnt, kommer nybygget att bestå av två huvuddelar: ett elevhem i två våningar för flickor och en envåningslänga, inrymmande kök och matsal samt sällskapsrum. Ovanpå köket är vindsvåningen inredd med tre personalrum, vilka få sitt ljus genom frontespisar, som vetta mot gatan. Fasaden präglas givetvis av den modernt sakliga stilen, men genom att taket icke skjuter ut över murlivet har huset fått en i någon mån gotländsk prägel, anslutande till de tidigare byggnaderna från 1920-talet. Fasadens utseende framgår av bilden härovan; skorstenarna synas över takåsen men utgå icke från dess mitt utan från bakre takhalvan. Takbeläggningen blir tegel.
På baksidan märkes framförallt en bred loggia, som sträcker sig från dörrarna mitt emot entrén till köket, alltså utmed sällskapsrummet och matsalen, vilka lokaler stå i förbindelse med loggian genom flera dörrar. Här blir säkert ett kärt tillhåll för åtminstone sommarkursens elever — den kyliga vintern medger nog, tyvärr, inte att den kommer att utnyttjas under huvudkursen.

Sällskapsrummet ar efterlängtat — hypermodernt kök.
Stiger man in genom stora entrén kommer man in i en mycket rymlig vestibul med kapprum och toiletter till vänster och en telefonhytt till höger om vindfånget samt uppgången till andra våningen rakt fram. En dörr till höger leder in i sällskapsrummet, som genom en skjutbar vägg skiljes från matsalen därinnanför; båda rummen kan sålunda mycket enkelt förvandlas till ett större, där skolan äntligen får en lokal, som lämpar sig för interna fester. Ett sällskapsrum saknas f. n., men även denna brist skall nu bli avhjälpt, vilket utan tvivel kommer att öka trivseln på skolan i hög grad.
Köket blir försett med elektrisk spis, diskmaskin och universalmaskin för knådning av deg, vispning etc. Utmed väggarna finnas arbetsbord, bakbord och plåtställ m. m. och i närheten av spisen avlastningsdiskar för grytor m. m. I skafferiet skall ett större kylskåp få sin plats. Som särskilda avdelningar till köket kan man räkna renseriet och diskavdelningen, allt mycket välordnat. Husmodern får en egen liten expedition, personalen egen matsal. Under köket, i källarvåningen, finner man många lokaler för olika praktiska behov — förrådsrum för rotfrukter, potatis, kött, fisk, frukt m. m., matkällare, torrförråd och kakelklätt styckningsrum med tillhörande saltningsrum. Matvarorna kan härifrån transporteras upp till köket medelst en varuhiss, en arbetsbesparande anordning.

Flickorna får det bekvämt.
Om man från den stora vestibulen går åt vänster, kommer man in i den korridor, som delar elevhemmet i två hälfter. Den bakre hälften upptages till största delen i båda våningarna av två lärarinnebostäder, bestående av kapprum med badrum och kokskåp, stort vardagsrum med öppen spis och balkong och ett mindre sovrum med garderober. På denna sida finns i bottenvåningen även ett isoleringsrum, avsett för sjuka elever och försett med eget VC. På andra sidan om korridoren ligger elevrum i båda våningarna med ett välutrustat tvättrum, gemensamt för alla, i mitten. Varje rum har också varmt och kallt vatten samt tvättställ och tandborstningsställ — bekvämligheter saknas följaktligen inte. Sammanlagt finns det 11 rum med plats för 22 elever — och de kommande årens kvinnliga elever är att lyckönska till denna förnämliga bostad.
Källarvåningen har flera stora förrådsrum och dessutom tvättstuga med tvättmaskiner för mindre tvätt, även tillgänglig för eleverna, borstrum med strykbänk och skåp för smutskläder samt ett rymligt torkrum. För alla eventualiteter skall det bli ett ordentligt skyddsrum med gasfång. Slutligen märkes pannrum för oljeeldning, bränslerum — eldningen skall kunna försiggå med koks efter någon ändring, och bränslerummet är tilltaget med tanke härpå — samt hydrofor, verkstadsrum och rum som kan disponeras för kommande behov.
Ja, så ter sig i stort planerna för detta nybygge, och man kan blott hoppas att de blir förverkligade så snart som möjligt, så att elevhemmet och elevhushållsavdelningen kan få tas i bruk till nästa huvudkurs. Den som i så fall inte kommer att fröjda sig minst är säkert rektor Jeppsson; dels har han sedan länge arbetat för att få denna byggnad till stånd, dels vet han vilket problem det är att på höstarna skaffa rum till det stora och för varje år allt större antal elever, som på grund av det nuvarande elevhemmets begränsning måste bo ute i samhället.

Ännu återstår dock mycket,
innan folkhögskolan i Hemse är färdigbyggd. Vad man härefter mest av allt behöver är lokaler för den egentliga skolköksundervisningen och för slöjd och vävnad. Det här omtalade köket löser icke detta problem, ty det är avsett endast för elevhushållets behov, icke för undervisning, men det betyder naturligtvis ett oerhört framsteg jämfört med nuvarande förhållanden och kommer givetvis att användas vid undervisningen i huslig ekonomi till dess att det andra bygget blir färdigt någon gång i framtiden.
Den nuvarande skolbyggnaden från 1891 har också snart tjänat ut och måste så småningom ersättas med en ny, mera ändamålsenlig och större. Ett önskemål är att en nybyggnad för detta ändamål även tillgodoser behovet av en aula, så att den nuvarande dubbelanvändningen av gymnastiksalen kunde få ett slut:
den är nu både gymnastiksal och samlingssal men kan på grund av omständigheterna inte blir någotdera helt. Slutligen kommer på önskelistan en ny rektorsbostad. Lantmannaskolans rektor bebor ju f. n. den egentliga rektorsbostaden. som är gammal och skröplig och väl förtjänar att rivas, medan folkhögskolans rektor bor några hundra heter längre bort i en tämligen nybyggd villa, som emellertid är avsedd som bostad åt andreläraren. Rektor bör dock, enligt reglementet, bo i skolans omedelbara närhet.

Allt för ungdomens bästa.
Det är sålunda mycket ogjort fortfarande, mycket att hoppas på såväl för dem, som direkt är knutna till skolan osm för hela öns befolkning, till vars bästa allt givetvis syftar. Man får också hoppas att den gotländska ungdomen skall utnyttja sin skola i ständigt stigande grad. Elevantalet har de senare åren ökat kraftigt, men fast det i år är 47, är det i medeltal knappt en från varannan socken. Det vore väl inte orimligt att tänka sig ett nittiotal elever eller kanske rentav hundra — en från varje socken och tio från Visby! För ungdomen är det icke minst av vikt att lära känna sig själv genom kontakt med andra, att få vidgad horisont, mera kunskap, mera glädje och sist men kanske viktigast: många goda kamrater för hela livet. Säkert är, att den som vill någonting också får god valuta av en vinter eller sommar vid en folkhögskola, men säkert är också att skolans strävanden att g e underlätas oerhört, om behovet av lämpliga lokaler är fyllt. Därför betecknar det nu beslutade bygget en milstolpe i skolans utveckling.
Nby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *