Rättegångssaker.

Visby rådhusrätt.
Motorkuttern Svanhilds förolyckende. Sjöförhör rörande motorkuttern Svanhilds förolyckande i fjol somras i inloppet till Visby hamn – kuttern rammades som bekant av minsveparen Ven – hölls igår inför rådhusrätten härstädes. Förhör har tidigare hållits inför krigsrätt i marindistriktet. Vid dagens rättegångstillfälle inställde sig sjöåklagaren polisdomare Gösta Berglund från Stockholm och som ombud för kronan kapten J. L. Nilsson. Svanhilds ägare och befälhavare hr Napoleon Olani inställde sig personligen.
I hr Olanis förklaring till olyckan göres gällande, att han blivit påränd av minsveparen, trots att han gått så långt på farledens babordssida, att farleden praktiskt taget var fri och trots att han då Ven nalkades girat ännu mera babord hän. Från kronans sida hävdas att Olani hållit på fel sida av farleden och därigenom själv vållat kollisionen.
Enligt Olanis förklaring hade han sedan han lämnat fiskehamnen och rundat pricken utanför denna, girat babord hän och hållit sig i farledens östra del, han hade styrt i riktning utmed prickarna Södra Banken inre och yttre och hade därvid lämnat hela inseglingsrännan i enslinjen fri för den på ingående stadda minsveparen. Denna hade han siktat när han kom. ut genom gattet och han hade när minsveparen kom närmare sett denna hålla sådan kurs att Olani sett hans styrbordssida. Kommen ännu närmare hade minsveparen plötsligt girat styrbord hän, vilket föranledde Olani att gira ännu mera babord. Kort efteråt hade kollisionen inträffat varvid minsveparens stäv trängde in i motorrummet och delvis krossade motorn samt i övrigt orsakade sådana skador att Svanhild sjönk. Den medföljande besättningsmannen på Svanhild hade omedelbart bärgats ombord på Ven och även Olani hade sedermera bärgats, han hade dock till en början fastklämts i motorrummet. Minsveparens stäv hade träffat Svanhild något akter om tvärs på styrbordssidan.
Befälhavaren på Ven har uppgivit, att han på 400 meters avstånd under pågående inseglingsgir iakttagit Svanhild mitt i farleden på utgående samt på c:a 100 meters avstånd givit styrbordssignal (denna uppger sig Olani aldrig ha hört) men då ingen åtgärd förmärktes på Svanhild hade Ven girat något styrbord och givit backsignal samt stoppat. Svanhild hade under tiden girat ännu mera babord. I övrigt höll sig befälhavaren till regeln om att vid möte hålla styrbord hän i trång farled.
Som sakkunniga bisittare i rätten fungerade sjökaptenerna Bertil Lindström och John Larsson. Kapten Lindsström påpekade, att farleden utanför gattet näppeligen kunde kallas för trång och enligt sjöåklagarens utsago finnes ingen bestämmelse om vad som avses med trång falled endast den ledning som praxis ger. Olani hävdade att om minsveparen hållit sig i enslinjen hade ingen kollision behövt inträffa.
Tre man från signalstationen i Visby hördes. De hade sett att Ven vid inseglingen gjort en ovanligt stor gir. Signaler hade hörts men mycket otydliga. Kollisionen hade inträffat omedelbart efter signalerna.
Sjöåklagaren yrkade ansvar på Olani för att ha brustit i iakttagandet av bestämmelserna i reglementet till undvikande av ombordläggning samt för att han försummat hållande av utkik i trång farled.
Rätten meddelar yttrande om två veckor.

Två sjöfartsmål ytterligare voro igår föremål för handläggning av rådhusrätten. Det rörde sig om mål, som tidigare förekommit och vilkas handläggning uppskjutits. I båda målen inställde sig sjöåklagaren polisdomare Gösta Berglund som åklagare.
Det första gällde åtal mot befälhavaren kapten Molin på ångaren Rex för bristande omsorg i navigeringen, bestående i att han icke vidtagit åtgärder för att förebygga att fartyget kom för nära land. Ångaren hade nämligen i våras på väg från Visby till Klintehamn grundstött på Västergarns utholme, varifrån den sedan flottagits av bärgningsångaren Herakles. Kaptenen bestred genom ombud att icke ha gjort vad på honom ankom, han hade bl. a. pejlat Karlsö fyr flera gånger. Åklagaren ansåg å sin sida att om sådana pejlingar verkligen verkställts skulle befälhavaren ovillkorligen ha sett att läget var farligt. Enligt de uppgifter befälhavaren fått hade stark ström rått vid tillfället, vilket han ansåg ha medverkat vid olyckan.
Det andra målet gällde ansvarsyrkande mot befälhavaren på motorskonaren Westfart av Donsö för bristande säkerhetsanordningar, vilka orsakat att fartyget totalförlist. Westfart, befälhavare kapten H. Hansson, hade på sin tid – olyckan inträffade för ett par år sedan – avgått med fartyget från Rute till Svanö efter att i gotlandshamnen ha intagit last av kalkstensfiller (kalkstensmjöl) löst i rummet utan att ha uppsatt behövliga slingerskott. På grund härav torde lasten ha förskjutit sig och orsakat fartygets kantring. Kaptenens syster omkom vid olyckan. Kaptenen ligger för närvarande inkallad i militärtjänst men hans far, fartygets redare Olof Hansson, inställde sig personligen och bestred att man gjort sig skyldig till någon underlåtenhet vid lastningen. Det hela var enligt hans mening oförklarligt och verkade närmast sabotage. Enligt sjöåklagarens mening hade lasten vid motorns gång skakats porös och därigenom lättare kommit i rörelse – fartyget borde ha legat stilla några timmar efter lastningen för att ge lasten tid att packa sig. Insättande av slingerskott är också en kostnadsfråga och vid betingandet av frakten hade ersättning för ökade kostnader icke beräknats. Redaren uppgav att befälhavaren av övriga såkkunniga personer i lastningshamnen fått uppgiften att lasten kunde intagas direkt i lastrummet utan extra anordningar. Vädret hade dessutom varit gott.
Även i dessa mål blir det yttrande om 14 dagar.

Stått till tjänat med motbokssprit hade en person gjort upprepade gånger de senaste åren och det får man inte. Det kostade honom 25 dagsböter och förmodligen också motboken.

Ransoneringsförsummelse. Två affärsidkare fingo i går böta 5 dagsböter för förseelse mot ransoneringsbestämmelserna.

Cyklingsförseelser. Tre personer, som cyklat med passa gerare, dömdes liksom passagerarna till vardera 10 kr. böter.

Två personer, som cyklat utan lyse på cykeln och icke åtlytt polisens tillsägelse, dömdes till åtta dagsböter medan 8 personer, som ”bara” cyklat utan lyse sluppo med böter på 10 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 september 1943
N:r 211

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *