Höstrapsen lämnade bästa utbytet.
Då nu relativt mycket av de gotländska oljeväxtodlingarnas skördar inlevererats till resp. mottagare för Svenska Spannmålsaktiebolagets räkning ha vissa preliminära sammanställningar kunnat göras som i hög grad böra intresse odlarna. De meddelas här med mycket stor reservation för eventuella justeringar i båda riktningarna, när leveranserna kunnat slutföras, skriver signaturen Alång i Jordbrukarnas Förening: blad. Han fortsätter:
Höstrapsen har lämnat det bästa utbytet och medelskörden för 122 av de 145 hektar, som odlats på Gotland, utgör 1,370 kg/ha, vilket motsvarar c:a 52 dt/ha av höstvete i värde. Detta innebär relativt god lönsamhet i genomsnitt men är c:a 2 dt/ha lägre än föregående år. Medelskörden på Gotland för de tre åren 1941-43 utgör 13,5 dt/ha — c:a 540 kr. pr tld med nuvarande pris o. torde med en mera omsorgsfull skötsel icke minst i samband med skörden och likaså ifråga om rapsbaggens bekämpande kunna stegras måhända högst avsevärt. Tillgången på handelsgödsel särskilt kväve har varit mycket knapp, vilket för dessa kvävefordrande växter betyder ett högst avsevärt avbräck.
Vårrapsen har enl. den preliminära sammanställningen kommit närmast höstrapsen ifråga om lönsamhet. Hittills inlevererade odlingar ha lämnat c:a 790 kg/ha vilket i värde motsvarar c:a 30 dt. korn pr hektar, vilket icke utgör någon direkt enastående avkastning och jämfört med föregående års siffra på 13,9 dt/ha innebär årets resultat en sänkning med c:a 6 dt/ha eller icke mindre än 43 proc. Medeltalet för de tre år odlingen ägt rum här ute blir icke full 10 dt/ha = c:a 450 kr/tid. Torkan blev tydligen för svår och rapsbaggen fick under den av torka hämmade utvecklingen från knopp-till blomstadiet tillfälle att åstadkomma större skada än man räknat med. Brist på kväve har även för vårrapsens vidkommande säkerligen satt ned skörderesultatet och bristande kännedom om det lämpliga mognadsstadiet. har medfört stort spill på många håll.
Vitsenapen har liksom föregående år lämnat det sämsta utbytet av Crusifererna. Hittills inlevererade odlingar ha endast lämnat c:a 520 kg/ha mot c:a 1,100 föregående år. Denna minskning innebär att årets skörderesultat av vitsenap på Gotland endast motsvarar c:a 16 dt/ha av korn. Genom att vitsenapen odlats på trädan och på mycket dåliga jordar i många fall bör resultatet med hänsyn till torkan betraktas som dåligt, dock icke så katastrofalt, som man på vissa håll velat göra gällande. Medelavkastningen för 3 år blir för vitsenapen c:a 7,5 dt/ha = c:a 280 kr/tid.
Vallmoodlingen har enligt storleken på hittills inlevererade fröpartier, som dock äro ganska få, endast lämnat 268 kg/ha innebärande en kornskörd av c:a 14 dt/ha. Året har varit ogynnsamt för vallmoodlingen, men utsikter finnas att kvarvarande odlingar avsevärt komma att stegra medelskörden. Som det för tillfället ser dt blir 3 årsmedeltalet för vallmoskörden 4,7 dt/ha = c:a 300 kr. pr tid.
Oljelinet har lämnat ganska gott utbyte. De relativt få inlevererade odlingarna av La Plata-typ ha lämnat över 880 kg/ha medan Concurrentlinet läm nat ca 560 kg. Här tillkommer ett halmvärde, som kan beräknas till minst 250 kr., varför de olika typerna äro relativt jämbördiga. Fröskörden ligger i genomsnitt på 645 kg. frö hittills för båda slagen gemensamt, vilket motsvarar c:a 27 dt korn pr ha. Medeltalet för 3 år blir om endast fröskörden beaktas c:a 7,3 dt/he eller med nuvarande priser 365 kr. pr tld. Därmed ligger linet före såväl vallmo som vitsenap, vilket var fallet även föregående år.
Linhalmen från Concurrentlinet kommer att förberedas till blånor vid hampberedningsverket. Mottagningen beräknas kunna börja inom den närmaste tiden.
Hampskörden bör ses om.
På förekommen anledning erinras om att bästa torkmetoden för den skördade är långskyl mot lina spänd mellan krakstör. Då rundskyl användes böra dessa göras så små som möjligt för att torkning av de relativt bladrika blomställningarna skall kunna ske med nuvarande mindre gynnsamma torkningsmöjligheter. De stora av ända upp till ett 20-tal kärvar bestående rundskylarna måste delas upp i mindre, om de icke skola taga skada.
Om sortering och bindning med extra band sker i samband med uppsättningen kan den bättre hampan lämpligen sättas i långskyl, medan den kortare sättes i rundskyl med högst 6-8 kärvar uppställda så glest som möjligt.
Extrabandet, som lämpligen anbringas medelst en vissnad hanplanta ur kärven, placeras antingen c:a 30 cm. från stubbändan eller c:a 60 cm. från blomställningarnas mitt, alltså minst med 30 cm:s avstånd, och utgör förutsättning för skördens placering i klass P eller I. Längden skall vara resp. 1,75 och 1,20 för dessa klasser.
Det bör kanske meddelas, att även i år betalningen av hampskörden efter särskild framställning höjts från kontrakterade 50 proc. av rågpriset, alltså 12: 50, med 3: — kr. till 15: 50 pr 100 kg. för klass I. Det tillägg därutöver, som planeras som ersättning för lagring, trösk, extra band och leverans på olämplig tidpunkt skulle kunna bli upp till 5 öre pr kg., varför ett pris på närmare eller t. o. m. över 20 öre för klass I hampa blir möjligt att uppnå. En skörd av endast 2 ton/tld skulle därmed kunna betinga ett värde av icke mindre än c:a 400 kr. vartill kommer fröskördens värde å 1: 15 kr. pr kg. Med årets tätare bestånd och jämnare odlingar skördade i god tid bör ett relativt gott resultat ganska allmänt kunna uppnås.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221