Rapport till riksantikvarien.
Amanuensen Gunnar Svahnström, som i juni besökte Kyrkebys i Hejnum för besiktning av murrester vilka förmodades kunna härröra från ”S :t Olofs Hus”, har till riksantikvarien anmält, att han sedermera ånyo besökt Hejnum. Med anledning av omläggningen av allmänna landsvägen förbi Kyrkebys har nämligen den nämnda husgrunden måst borttagas.
Husgrunden som sådan visade sig sakna kulturhistoriskt intresse; den härrörde från en under 1800-talet uppförd ladugård, men i grunden ingingo en del huggna stenar, av vilka en var av särskilt intresse. Den visade sig nämligen passa till en fyrkantig stenplatta, vars användning synts vara oviss. Tidigare har hr Svahnström antytt, att densamma ”möjligen legat som krans ovanpå en skorsten”. Den huggna stenen visade sig även passa till ett annat stycke, som förvarades på gården. Tyvärr var ”monumentet” icke därmed komplett. Det var tydligt, att det haft en fortsättning uppåt. Då Gotlands fornsal sedan länge ägt ett antal stenfragment från Kyrkebys, överlämnade gårdens ägare, lantbr. Erik Nyström, även dessa stenar till museet.
Genom det nu gjorda fyndet har användningen av den tidigare funna stenplattan blivit klarare. Den har sannolikt bildat krön på en trappgavel. Man vet, att i Kyrkebys funnits en trappgavelsport, som blev raserad på 1800-talet; den lär ha krönts av en krona. När omkring 1910 den ladugård revs, vars grund först i samband med årets vägomläggning borttogs, tillvaratogs dels en korsblomma, dels stjälken till denna, båda av kalksten. Korsblomman eller ”kronan” hade begagnats som ventil i ladugården. Dessa stycken överlämnades till Gotlands fornsal 1912 och 1915.
Det förföll rimligt att såväl korsblomman som den i år tillvaratagna stenplattan med sin ståndare tillhört samma trappgavelsport.
Emellertid passade ej stjälken omedelbart till det undre partiet. Ha bitarna verkligen hört samman, vilket all sannolikhet talar för, måste övergången ha förmedlats av en vulst liknande den som finns under korsblomman. I själva verket finnas också antydningar till en sådan såväl på den undre ståndaren som på stjälken.
Det sålunda rekonstruerade ”monumentet” är hittills enastående på Gotland. Där trappgavelsportarna fått behålla sina toppprydnader utgöras dessa eljest av ringkors. Hos det stora flertalet portar (omkring 15 st. äro kända genom bevarade rester eller arkivaliska notiser) saknas dock kännedom om topprydnadens utseende. Stilistiskt hör Kyrkebysporten samman med den arkitekturfas, som främst representeras av Swertingska kapellet i Visby, alltså 1300-talets senare del.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208