Fallsegrar i alla matcher vid brottningen på Solhem.
Furir Persson, KA 3, besegrade fem man på 7 minuter.
Det blev idel fallsegrar i de 22 matcher som i går utkämpades vid VIF:s nationella tävlingar på Solhem och publiken behövde sålunda inte ha tråkigt under de timmar evenemanget varade. Ungefär halva antalet deltagare utgjordes av inkallade fastlänningar och dessa bidrog.) i hög grad till att sätta färg på tävlingarna, ty det var i regel goda förmågor, som ställde upp mot gutarna, och det blev trevliga matcher. En svaghet var emellertid att endast fyra klasser blevo besatta och därav var weltervikten överbefolkad medan det endast blev tre man i fjäder-, lätt- och mellanvikt.
Fjädervikten inleddes med en jämn kamp mellan Charles Broman och Tyko Pettersson, A 7. Det blev oavgjort efter första stående och en bra bit in på parterren innan Broman fick något försprång. När han sedan fortsatte sin forcering åkte Pettersson dit på ett omvänt nacksving när en minut återstod. Dagens längsta match. A 7-aren var en snabb och smidig herre som inte var lätt att komma till tals med. Broman tog det ganska försiktigt för att inte bryta upp revbensskadan från förra tävlingen på Solhem. Unge Engfeldt i AIK klarade sig ovanligt länge mot Broman och blir säkert en god brottare när han får mera rutin. I stående gjorde han förstås ingen människa glad och han fick också två varningar för passivitet, men i parterren tog han upp sig och bearbetade sin motståndare med halvnelson ganska flitigt. Efter 9,30 gjorde Broman slag i saken och vann därmed klassen. Engfeldt förlorade även mot Pettersson, som först hade Evert i ett gott nacksving och sedan vann på sitt specialgrepp, lindena.
Lättvikterna Jeppsson och Svensson satte full fart från början i sin match men det blev ändå rätt litet uträttat, ty ale var endast hafsigt och halvfärdigt arbete som uträttades. Oavgjort efter stående. Svensson släppte inte till något grepp i parterren, men när han sedan kom i överläge plockade han upp Jeppsson och daskade honom i mattan direkt. Denne blev också besegrad av den elegant brottade Hovmantorparen Hans Andersson, som bara behövde 34 sekunder. Andersson kom igen senare mot Svensson och presterade dagens vackraste kast, när han efter 44 sek. överrumplade Svensson med en perfekt lindena.
Åtta man startade i welter.
Weltervikten inledde dagens program och upptog även större delen av detsamma, då åtta man samlats i denna klass. Det blev fem omgångar innan allt var klart för final och det förekom brottning av både det ena och det andra slaget. I en klass för sig stod faktiskt KA 3-aren Sven Persson, som började med att lägga den nye slitepojken Bertil Johansson till rätta fort nog. Juniormästaren Gardelin från Slite skördade inga lagrar i denna tävling, där han först förlorade mot K. G. Johansson, VIF, som pressade slitepojken hårt innan han kom med ett avgörande slängkryss, och sedan hade han det tvivelaktiga nöjet att stå 25 sek. mot klubbkamraten Bertil Pettersson. Första greppet, ett krysstag, resulterade omedelbart. Pettersson svarade som vanligt för att sätta fläkt på matcherna och en särskilt populär uppgörelse var hans match mot Yngve Hultqvist, som lade ned slitebon med ett livtag och pressade värre. Bertils brygga höll emellertid och han slingrade sig ur hotet. Efter några växlande situationer följde några överstörtningar och här fick slitebrottaren det bästa greppet och avgjorde matchen. Persson, KA 3, gick vidare i texten genom att lägga K. G. Johansson till rätta med ett smidjebälte på 15 sek., fortsatte med Ove Andersson, som stupade på ett järnhårt nacksving sedan han förut klarat sig ur ett par andra svårigheter, och fick så småningom ta itu med Bertil Pettersson. Den djärve slitepojken fick inte mycket tillfälle att komma emellan med något kast, ty det var Persson, som hade initiativet de båda minuter matchen varade. Han började sin vana trogen med en flygande mara, fortsatte med ett nacksving samt halvnelson och avslutade uppvisningen med ett kravattgrepp.
Provkarta på otillåtna kast.
En annan av huvudfigurerna i klassen var Karlsson från Björnen i Norrköping, nu tävlande för I 18. Han var en hård och frän herre som ibland struntade i allt vad regler heter och därigenom blev ganska impopulär bland åskådarna. Han visade prov på ojustheterna redan i den första matchen mot Ove Andersson, vars brygga han försökte stöta ned, men värre blev det när han senare mötte Hultqvist och då ”briljerade” med flera kast från stående. Det blev varning förstås och varning igen och diskvalificeringen så att säga hängde i luften. Domaren Smolka lät emellertid nåd gå före rätt och så småningom fick Karlsson in ett regelrätt nacksving som gav seger.
Karlsson hade sedan kvar K. G. Johansson, som förlorade efter en ganska stångningsrik match, samt Bertil Pettersson, som blev nedpressad på 1,30 sedan han lagts i mattan med ett livtag. Welterfinalen mellan Persson och Karlsson, som var dagens sista match, blev kort men intressant och började med en flygande mara av Persson. Karlsson försökte sedan ett nacksving men båda hamnade utanför och sedan hände ingenting märkligt förrän Persson kom med ett armsving och fick Karlsson i brygga, som snart nog sjönk I ihop. Populär seger. Man hade ett odelat nöje av att följa Perssons lugna och säkra arbete, som tydde på stor matchvans och kunskap om brottning. Smålänningen Hultqvist uträttade också bra saker. VIF ställde upp med två av sina nya förmågor, som gjorde riktigt bra ifrån sig, nämligen K. G. Johansson och Ove Andersson.
Ronström gjorde processen kort.
Återstår mellanvikten, som blev en mycket kort historia. Det var tre man som startade och Evald Ronström tycktes i högform, ty det tog honom endast 50 sek. att ordna segern i denna klass — Erland Nilsson var klar på 15 sek. och långe Pettersson, A 7, ”fixades” på 35 sek. medelst halvnelson och backhammer sedan man haft en synnerligen livfull inlednnig. Erland Nilsson tog hem andraplaceringen i en tråkig match mot Pettersson, A 7. Denne uppsökte mattkanten så snart det drog ihop sig till svårigheter och han erhöll också varning för mattflykt. Nilsson ledde överlägset efter första stående och fick i matchens fortsättning ned sin motståndare i ett nacksving, som efter många slingerbultar ledde till fall efter 9 min.
Före sista matchen förrättade VIFordföranden prisutdelning och vid avslutningen höjdes ett kraftigt besvarat leve för dagens pristagare.
Matchlasta:
(Segraren nämnes först).
Fjädervikt: Ch. Broman, VIF—Tyko Pettersson, A 7, nacksving 10,55, Ch. Broman, VIF—E. Engfeldt, AIK, parad på livtag 9,30, Tyko Pettersson, A 7—E. Engfeldt, AIK, lindens, 4,53. 1) Ch. Broman, 2) T. Pettersson, 3) E. Engfeldt.
Lättvikt: Arne Svensson, VIF—G. Jeppsson, AIK, omvänt livtag 7,05, Hans Andersson, A 7—G. Jeppsson, AIK, nacksving 34 sek., H. Andersson A 7—Arne Svensson, VIF, lindens 44 sek.
Weltervikt: S. Persson, KA 3—Bertil Johansson, Slite, halvnelson 25 sek., K. G. Johansson, VIF—Stig Gardelin, Slite, slängkryss och nedpressad brygga 2,21, Bertil Karlsson, I 18—Ove Andersson, VIF, halvnelson och nedpressad brygga 54 sek, Bertil Pettersson, Slite—Yngve Hultqvist, VIF, överstörtning och nedpressad brygga 1,26, S. Persson, KA 3— K. G. Johansson, VIF, smidjebälte 15 sek., Ove Andersson, VIF—Bertil Johansson, Slite, livtag och nedpr. brygga 2,20, Bertil Pettersson, Slite—Gardelin, Slite, krysstag 25 sek., B. Karlsson, I 18—Y. Hultqvist, VIF, nacksving 7,25, S. Persson, KA 3—Ove Andersson, VIF, nacksving 2,12, B. Karlsson, I 18—K. G. Johansson, VIF, livtag och överstörtning 5 min., S. Persson, KA 3—Bertil Pettersson, Slite, kravattgrepp 2,08, B. Karlsson, I 18—B. Pettersson, Slite, parad på livtag och nedpressad brygga 1,30, Sven Persson, KA 3—Bertil Karlsson, I 18, armsving och nedpressad brygga 2,43. 1) Sven Persson, 2) Bertil Karlsson, 3) Bertil Pettersson.
Mellanvikt: Evald Ronström, SliteErland Nilsson, VIF, enarmssving 15 sek., E. Ronström, Slite—E. Pettersson, A 7, backhammer och halvnelson 35 sek., Erland Nilsson, VIF—E. Pettersson, A 7, nacksving 9 min. 1) E. Ron-ström, 2) E. Nilsson.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1943
N:r 43