och ett. gotländskt forskningsinstitut.
Några uppslag och reflexioner kring ett aktuellt projekt.
Av fil. lic. Bengt Pettersson.
Biskop Ysanders förslag om ett gotländskt forskningsinstitut . har vunnit genklang i vårt lands kulturkretsar. I Dagens Nyheter tas projektet upp till entusiastisk behandling av professor Johnny Roosvål, och i Svenska Dagbladet ger professor Ragnar Josephsson detsamma sin anslutning. Det är glädjande att se, att naturvetenskaperna inte glömts bort i diskussionen. Ehuru icke fackman på dessa områden vidrör prof. Roosval i sin artikel geologiska och botaniska aspekter i det intressanta projektet. Materialet växer sällsynt tätt på Gotland även inom dessa forskningsgrenar.
Prof, Roosval nämner den grund, som sedan länge är lagd i Visby för ett gotländskt forskningsinstitut; Länsarkivet och Fornsalen under resp. rektor Steffen och docent Stenberger. Det finns en grund lagd också för den botaniska diseiplinen, och det är DBW:s trädgård och i viss mån även Visby läroverks museum. Men det är egendomligt, att vår ö med sina rika och övermåttan märkliga biologiska forskningsobjekt hittills. ieke haft ett mera enhetligt sammelorgan för den biologiska intressesfären, Vi har Fornsalen och vi har Länsarkivet, men vi saknar Biologiska – museet. – Till en sådan institution borde anknytas DBW:s trädgård med utvidgad avdelning för gotlandsväxter, såväl vilda som odlade. Det är av vikt, att vi håller reda på och tar vara på många odlade växtformer, inte minst ur praktisk synvinkel, t. ex. de gamla äpplesorterna, som inte kan hävda sig i modern trädgårdsodling. . De löpa fara att försvinna mycket raskt till skada för kommande förädlingsverksamhet. Det blir en gärning, som kan komma det praktiska livet till godo så småningom, — Detta sagt i förbigående. — Av mera teoretiskt intresse skulle väl odlingar av gotländska vilda blomväxter våra. Men här träder ett vetenskapligt och ett pedagogiskt önskemål fram. De olika ”ekotyperna” i gotlandsfloran är mycket litet kända. Ytterst tacknämligt vore det med en botanisk trädgård av skisserad typ för turisten, för läraren och för den gästande fackmannen, Den skulle bli till gagn för hela ön.
Museet — var detta nu skulle inrymmas — borde innehålla först och främst en ornitologisk avdelning samt en botanisk samling — i första hand av blomväxter. Dessutom en allmänt växtbiologisk skådesamling, fotografier och tecknade planscher från olika typiska och intressanta avsnitt av vår ö, illustrerande grunddragen av den gotländska naturen.
Gotlands förnsal inrymmer redan en geologisk avdelning, men det blir endast en detalj av den mångskiftande natur-ram, som borde finnas i samband med en kultursamling av denna art. Den biologiska, väsentliga ramdelen saknas. För att förstå kulturepokerna riktigt är det väl oundgängligt att ha den naturliga miljön någorlunda klar.
I förening med upprättandet av ett gotländskt forskningsinstitut borde dessa planer lätt kunna sättas i verket. På detta sätt skulle den naturvetenskapliga ämnesgruppen få stadigt fotfäste på ön. Man kan inte komma ifrån att den förut varit tämligen styvmoderligt behandlad utan nämnvärt stöd från officiella institutioner. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som den gotländska naturen utom att vara livsmedium för alla gutar alltid även utövat stark dragningskraft på den gästande främlingen, Våra botaniska skatter är viktiga ingredienser i vår ös berömda egenart. Samtidigt är naturen den fasta grund, som tidig och sen gotländsk kultur haft att bygga på. Det är sannerligen på tiden, att den gotländska naturforskningen fastare förankras i det allmänna medvetandet. Detta önskemål torde bli effektivt uppfyllt i och med att de diskuterade projekten realiseras.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213