Stöttepelare för Englands herravälde till sjöss.
Tidningarnas telegram ha de senaste dagarna meddelat, att en av det brittiska imperiets starkaste fästningar, Hongkong, håller på att evakueras av kvinnor och barn. När som helst vänta myndigheterna att de av den ena västmaktspartnerns nederlag uppmuntrade japanerna skola gå till anfall mot Storbritanniens hegemoni i östern. Men Hongkong är ett starkt fäste, och även om det skulle falla, så har England dock kvar sin som ointaglig betraktade fästning och bas i Nederländska Indiens farvatten, Singapore.
Singapores fästning är i sin nuvarande form endast två år gammal, men stadens historia går längre tillbaka, och den är mycket intressant, bl. a. därför att den började under förhållanden, som i mycket påminna om de nuvarande. Det var Napoleons fälttåg under början på förra århundradet som hade skapat läget. När Frankrike besatte Holland, tog England Holländska Indien i sitt beskydd. Efter Wienkongressen utrymde de engelska trupperna åter sina garnisoner på öarna och den brittiske guvernören Stamford lämnade sitt residens på Java. En del av Sumatras nordkust behöll dock England som belöning för sitt ”beskydd”.
Guvernör Stamford slog sig ned på ön Singapore utanför Malackahalvön, och fem år senare avstod England helt och hållet från Sumatra men övertog i stället makten i Singapore, Penang och Malacka. Singapores fördelaktiga läge vid farsleden från Europa till Kina och Australien, gjorde att staden snabbt växte i betydelse som kommersiellt centrum. Under de första hundra åren efter besittningstagandet, sutto engelsmännen i okvalt bo som handelns behärskare i denna del av världen. Men ingen fröjd varar beständigt, och på senare tid ha de allestädes närvarande japanska handelsresandena kraftigt hotat, ja, överflyglat sina engelska konkurrenter. Skyltfönstren vid High Street i Singapore äro fulla av japanska varor, cyklar, siden, papper, väskor, portmonnäer och puderdosor.. För fem år sedan sålde Japan i Singapore och i Nederländska Indien fyra gånger så mycket linnevaror som engelsmännen. År 1934 beslöto engelsmännen att kontingentera den japanska importen, men därmed hade de ingenting vunnit. Följden blev endast, att japanerna överflyttade sina ansträngningar till marknaderna i Bangkok i Siam och i Batavia i Nederländska Indien. Den engelska hemmaproduktionen vann på ett håll men förlorade på ett annat.
Singapores roll som militärbas är av ungt datum. Först år 1921 beslöts det på den brittiska imperiekonferensen, att ön skulle göras till en stark fästning och bas för flotta och flyg. Tre år senare lät den socialdemokratiska regeringen Mac Donald inställa arbetena. Beslutet, som motiverades av pacifistiska skäl, kritiserades skarpt både i underhuset och överhuset, och man förklarade, att därigenom skulle både Australiens och Nya Zealands existens sättas i fara. När MacDonalds regering 16 månader senare avgick, satte också den nytillträdande, konservativa regeringen omedelbart i gång arbetena på Singapores befästande.
Den 14 febr. 1938 stodo Singapores fästningsverk färdiga. Där finnes trygg ankarplats för krigsfartyg på 57,000 ton, kasernerna rymma 15,000 man, och flyghamnen som kostat en miljon pund i anläggningskostnader, anses för att vara världens modernaste militära flyghamn. Invigningen skedde under stora högtidligheter, och i skenet av den senaste tidens meddelanden om engelsk-amerikanska överenskomemiser beträffande försvaret av den vite mannens position i denna del av världen, kan det vara intressant att erinra sig, att en amerikansk eskader var inbjuden att närvara vid festligheterna.
När fästningen blev färdig, ansågs den allmänt som ointaglig. Dess svagaste punkt var försvaret mot luftangrepp, men vid den tiden fanns det ingen tänkbar motståndare på så nära håll, att han kunnat företa bombraider mat fästningen. Kriget i Kina och Japans framträdande mot söder, särskilt besättandet av ön Hainan, försämrade i detta avseende Singapores betydelse. Medan fågelvägen från Singapore till närmaste jaanska flyghamn för två år sedan var 2,500 mil lång, har avståndet sedan dess blivit betydligt kortare.
Trots detta förblir Singapore Bortre Indiens starkaste krigshamn och dess strategiska läge gör den till en av stöttepelarna i Englands sjöherravälde. Så länge Singapore förblir i engelska händer och så länge engelsmännen ha råd att hålla folk och fartyg där, så länge äro de herrar i Bengaliska viken och i Nederländska Indiens farvatten.
Franklin R. Webbs.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juli 1940
N:r 158