Utlåtande från meteorologiska anstalten.
Stockholm, 18 okt. (Press.) Har torrläggningen av de gotländska myrarna haft oförmånliga verkningar i form av torka och dylikt? Från naturskyddshåll har som bekant med anledning av projektet om torrläggning av Nygårds myr ifrågasatts, om ej myrutdikningen på vår ö utövat inverkan på nederbördsförhållandena. På grund härav har kammaradvokatfiskalsämbetet begärt ett uttalande i saken från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Gotlandsklimatet är utmärkt av förhållandevis liten nederbörd, heter det i anstaltens nu föreliggande utlåtande. Sålunda är den normala årsnederbörden på Gotland 524 mm. mot 640 som medeltal för Götaland i dess helhet. Som jämförelse kan vidare nämnas, att medelnederbörden i Kalmar län är 529 mm., alltså även den ganska låg. Särskilt under våren och försommaren är nederbörden på Gotland mycket liten. Den har i maj ett normalvärde av blott 27 mm. mot 43 mm. för Götaland i dess helhet; i juni är medelnederbörden 34 mm. mot 53 för Götaland. Då särskilt vårnederbörden måste anses vara av stor betydelse för växtligheten är det uppenbarligen av stor vikt att utreda, om det kan påverkas av de ifrågasatta åtgärderna.
Någon märkbar inverkan — på nederbördsförhållandena av mossars och mindre sjöars torrläggning har ej kunnat påvisas i vårt land, förklarar anstalten, som samtidigt framlägger en nederbördstabell för Gotland för åren 1901—40. Därav framgår, att nederbörden förhållandevis kraftigt nedgått under femårsperioden 1936—40. Detta sammanhänger med förhållanden, som sträckt sina verkningar över hela södra Sverige och kan ej tillskrivas några lokala förhållanden, såsom mossars uttorkning och dylikt. Någon systematisk gång i nederbördssiffrorna föreligga ej för den övriga delen av tiden 1901—40. Skulle systematisk förändring föreligga, synes den snarast gå i den riktning, att medelnederbörden obetydligt tilltagit under de sista 80 åren. Skillnaderna äro emellertid alltför obetydliga i förhållande till osäkerheten å de mätta värdena för att tillåta säker slutsats av denna innebörd.
Beträffande torrläggningens inflytande på temperaturförhållandena framhåller anstalten, att även i detta avseende verkningarna i de få fall som undersökts varit så obetydliga, att de torde sakna praktisk betydelse. Det finns grund att antaga att en torrläggning är ägnad att något minska vårfrosterna och något öka höstfrosterna i det torrlagda områdets omedelbara närhet, men ändringen är i undersökta fall mycket obetydlig.
En vattensamlings torrläggning kan däremot våra lokalt betydelsefull genom att vattensamlingar försvinna, då dessa verka såsom nnaturliga magasin. En sjös torrläggning ökar således högvattenmängden i avloppsån, medan tiden för högvattnet minskar, tillägger anstalten.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 oktober 1940
N:r 242