Ett kummel helt bortfört, ett annat delvis skadat genom stenhämtning.
På en liten kulle belägen ute i skogsområdet intill en mindre väg, som viker av från stora landsvägen västerut vid Asbro i Gothems socken och leder ut till den s. k. Mästarmyr på gränsen mellan Gothem, Boge och Vallstena socknar, finnes bland en del andra smärre fornlämningar, ett stort väldigt röse kallat ”Majstarråir”, — ett ståtligt och vackert gravkummel som enligt vetenskapen torde ha tillkommit någon gång under den äldre bronsåldern, men som under tidernas lopp liksom så många andra forntidsmonument av samma slag blivit illa åtgånget bl. a. av skattsökare.
Det stora kumlet, som säkerligen utgör socknens största fornlämning, mäter cirka 120 meter i omkrets och utgör faktiskt, där det ligger inramat av barrskog och en del vackra lövträd, en sevärdhet, allrahelst som i dess närmaste omgivningar ett flertal andra forntida lämningar av olika slag ligga placerade. Många av traktens sägner ha också blivit anknutna till denna plats, som ej är svår att hitta, då den är belägen alldeles intill den präktiga skogsvägen. Att det kan ha sina risker med en sådan placering intill farbar bilväg, särskilt om vederbörande icke känner monumentets ursprung — eller kanske rent av stuntar i det —framgår emellertid därav, att under vinterns lopp en del åverkan gjorts på fornlämningen i det att cirka 20 kbm. sten med bil forslats från platsen, vilken sten tydligen blivit använd för byggnadsändamål. Nu äro som bekant alla fornlämningar fridlysta och som givetvis en dylik åverkan ej kan undgå upptäckt’ har riksantikvarieämbetet i dagarna låtit länsantikvarien besiktiga platsen.
Men icke bara i Gothem har under vinterns lopp fornlämningar på så sätt blivit utsatta för skadegörelse. Ett betydligt svårare fall har sålunda inträffat i Kräklingbo, där ett bronsåldersröse, beläget ett stycke från stora landsvägen, i en tallskog 1,100 meter sydost om österby, blivit helt bortfört för byggnadsändamål. Hela den stora fornlämningen har här faktiskt blivit borttransporterad ända ned till marken, och själva rösebottnen, vilket är det enda som återstår, är för närvarande föremål för utgrävning under docent Mårten Stenbergers ledning.
A—d.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juli 1940
N:r 158