50,000 svensk-amerikaner krympte ihop till 5.000.
Ett skrindlass glada svensk-amerikanska ungdomar från Jenkinstown, Pennsylvania, som firade Delawareminnet med en skördefest i bästa Skansenstil.
På torsdagen företogo Nya Sverigedelegaterna en bilutflykt till New Jersey.
Den första anhalten var Swedesboro, där de mottogos av statens kommission för 300-årsminnet. I den gamla svenska kyrkan förrättades andakt, och prins Bertil framförde hälsningar från kronprinsen.
Prinsen fick som minne mottaga ett gammalt dokument. Biskop Rodhe skänkte kyrkan ett exemplar av Gustaf V:s bibel. I ett tal yttrade han bl. a. att kolonisternas historia är deras kyrkors.
En koppartavla med fyra Nya Sverige-guvernörers namn invigdes till minne av jubileet.
I Salem kom dagens höjdpunkt, 5,000 Personer hade samlats på den stora festplats, där en rekonstruktion av fort Nya Elfsborg rests i grovt liggande timmer med kraftiga pallisader framför. ”Bakom en ladugavel hade dolts ett batteri grovt artilleri, som gav dånande, kunglig salut med 21 skott, då prins Bertil med svit trädde in på festplatsen. Det blev en strålande fest med presentation av prinsen och hela delegationen från en särskilt byggd hedersplattform. ”Till gästernas ära paraderade ett starkt uppbåd militär.
Speakern presenterade en del framstående delegater, bland dem dir. Edström och greve Folke Bernadotte. Han gjorde emellertid en hel del miestag på namn som framkallade stor munterhet. Bl. a. kallade han talmannen i andra kammaren hr Sävström för hr Johansson och envoyén Boström för Finlands minister. Senare på torsdagen erhöll Fersen-ättlingen kammarherre Nils Fersen Gyldenstolpe Cincinnati-medaljen. I Salem hade man väntat sig en invasion av bortåt 50,000 svenskamerikaner, men det kom som sagt endast 5,000. Anledningen till detta är att det svenska språket hittills varit bannlyst, om man undantar Johan-Olov Johanssons oerhört populära på bredaste bergslagsmål framförda tal vid museiinvigningen på tisdagen. Inte ett enda svenskt ord har någon fått höra ur prins Bertils mun och icke heller ur någon annan delegats, vilket blivit en mycket svår besvikelse för 90 procent av svensk-amerikanerna, som hade hoppats att åter få höra sitt hemlands klingande språk talas. Då tre dagars festligheter gått utan att de fått sin hetaste önskan uppfylld, ha de givit upp hoppet och föredrogo att stanna hemma på torsdagen i stället för att vara med om invigningen av fort Nya Elfsborg i Salem.
Vid återkomsten till Newyork hade stora folkmassor samlats utanför det väldiga Ritz-Charlton hotel för att få se ”the smiling Prince of Sweden”. Både han och delegationen läto dock vänta på sig och det höga polisbefälet började bli oroligt. En fantastisk historia om kidnapping m. m. blixtrade väl genom deras hjärnor, men så småoingom kom i alla fall prinsen och zav lösningen på gåtan.
Han och hans uppvaktning hade helt enkelt gått in i en liten ölstuga på vägen till New York och beställt in ett glas öl. Ölstugans ägare, en gemytlig tysk vid namn Weber, underhöll sig livligt med de höga gästerna, som glatt svarade på alla hans skämt. En amerikansk pressman med oumbärlig fotograf i kölvattnet upptäckte prins Bertil inne på ölstugan, och så blev det fotografering och intervju. Prins Bertil inviterade både journalisten och fotografen till sitt bord, där f. ö. svenske ministern Boström också satt. Först blevo de övriga gästerna nästan stumma av förvåning över detta demokratiska sinnelag men sedan hurrades det vilt. Amerikanska pressen har icke heller underlåtit att göra ett stort nummer av det lilla intermezzot på ölstugan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149