Till gravens ro

vigdes i går stoftet efter f. folkskolläraren Karl Stenqvist. Efter en andaktsstund i hemmet avgick processionen till domkyrkan, där jordfästningen ägde rum i Swertingska kapellet.
Under det att kantor Karl Bandelin på orgeln utförde Händels Largo inbars kistan och placerades på katafalken. Förutom de närmast sörjande märktes bland de närvarande ett flertal församlingsbor från Anga och Fole socknar, där den avlidne i livstiden varit verksam och där han genom duglighet och gedigna egenskaper förvärvat starka sympatier. Sedan följde sång av psalmen 451: 1-2, varpå den bortgångnes son, kyrkoherde Helge Stenqvist, trädde inför altaret och förrättade jordfästningen. I sitt griftetal utgick officianten från textorden i Pred. 11: 3.
En av gamla testamentets vise talar här. Vad vill han säga oss? Han vill erinra oss om att allt har sin tid och när tiden för skic.kelsen är inne för det som skall komma och ske så sker det obevekligt trots människors böner och ivriga önskningar. När Guds nu har kommit för det med sig att intet i världen kan hindra detta; det må innebära sorg eller glädje, lycka eller olycka, liv eller död om det sedan är efterlängtat eller livligt åstundat eller om det motses med ångest och bävan. Det är den lärdom som Predikaren ger oss.
Det finns tider som äro förunderligt klara och vackra, t. ex. sommartiden, men så kommer dagen då det första molnet synes, snart är hela himmelen mulen och när tiden är inne — men inte förr —kommer regnet. Ett träd växer och blir allt större och starkare, men till sist kommer dock det ögonblick, da det faller. Är inte människolivet likt ett moln eller ett träd? Molnet far hastigt förbi solen och trädet utvecklas och förtvinar likt ett människoliv tills tiden är inne då Guds nu kommer. Gud sätter gränsen; hur bittert och svårt det än kan synas oss, så är det dock Hans vilja.
Så följde den rituella jordfästnings-akten och sedan sjöngs ps. 451: 11. Till sist spelades Sorg av Nordqvist och sedan ställdes färden till Norra kyrkogården, där den bortgångne sänktes i graven och ägnades vackra hedersbetygelser. Vid graven talade som representant för Ånga församling lantbrukare A. Bendelin, för de forna kollegerna i Torsburgskretsen lärarinnan Åda Gardell och för vänner och församlingsbor i Fole talade lantbrukare Edvin Pettersson. Därefter lyste officianten frid över stoftet och till slut sjöngs en vers ur psalmen 257.
I den rika blomstergärden märktes bl. a. kransar från Anga församling (Med tack för plikttroget arbete), lila band; Från forna elever i Ånga (Tack för god lärargärning. Vila i ro!), blågula band; Torsburgskretsen av S. A. F. (I aktat och vördat minne), blågula band.

Gotlands Allehanda
Lördagen 22 Januari 1938
N:r 17

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *