En pampig nyanläggning.
Visby och Gotland har fått en ny, förnämlig konserv- och charkuterifabrik. Norr om det äldre komplexet och i omedelbar anslutning till detta har nämligen andelsslakteriet låtit uppföra en större fabriksanläggning av modernaste slag. Inredningen o. de omfattande maskinella anordningarna stå på toppunkten i branschen och de vägledande synpunkterna ha vid anläggningens utförande förutom -rationellare drift varit uppnåendet av bästa möjliga hygien vid tillverkningen samt för personalen ljusa, -behagliga och ”lättarbetade”” lokaler. Det synes också som om dessa högst aktningsvärda intentioner fullföljts till punkt och bricka, varför Gotlands andelsslakteriförening och dess styrelse, liksom fabrikstedningen och arbetarstaben äro att gratulera till detta betydelsefulla nyförvärv. Varutillverkningen i den nya fabriken har redan så smått satts i gång, men onsdagen den 6 sätter man full speed på det hela. Då blir det också invigning i samband med den allmänna slaktdjursbedömning som då skall äga rum därute. Föreningsmedlemmar från alla delar av Gotland få därvid tillfälle att bese och beundra sin nya fabriksanläggning och givetvis även beskåda hur det av dem levererade råmaterialet förädlas till många sköna saker i form av pastejer, syltor, korvar, vurstar och allt vad de charkuteristiska läckerheterna nu heta.
En medarbetare i Gotlands Allehanda har redan varit i tillfälle att med direktör Edw. Wahlgren som nöjd och belåten eciceron inspektera etablissemanget. Detta är uppfört av Havdhemtegel under plåttak samt är spritrappat. Byggnaden omges av en bred ”list” av armerad betong samt har även utanför sina väggar en del anordningar såsom fettslambrunnar o. dyl.
Och så äro vi färdiga att följa produkternas väg från råa köttet i svalhallen till de färdiga godsakerna i lagerrummen. D. v. s. det där om kött och läckerheter få vi bara tänka oss, eftersom fabriken vid vårt besök ännu inte tagits i bruk. Men när detta läses är troligen åtminstone en del av maskinmångfalden i provkörningstagen, för att vid den verkliga premiären på onsdag vara i högform om detta från idrottsavdelningen lånade uttryck tillåtes i det här sammanhanget.
Promenaden genom den nya anläggningen kan lämpligen börjas i svalhallen i gamla komplexet. Här hänga svin- och kalvkroppar, medan i kylhallen för storboskap nötkroppar äro upphängda. I särskilda specialvagnar rymmande 500 kg. åker köttet in i den s. k. nedskärningslokalen. Men innan vi titta på denna, kan nämnas att de tunga nötkropparna på sin väg från kylhallen först åka på en bana i taket. När banan tar slut, lösgöras kropparna genom en finurlig anordning och dimpa ned i vagnarna direkt utan att man i någon större utsträckning behöver tillgripa någon ”handpåläggning”, lyftning o. dyl. Och så skjutsas även dessa kroppar in i nedskärningshallen.
Intill denna ligger en stor portgång eller hall, där man kan lasta sex bilar på en gång, tre på vardera långsidan, på den ena djurkroppar, på den andra de färdiga produkterna. Porthallen har vidare den fördelen med sig att man numera kan lasta under tak, medan tidigare lastningen fick ske under bar himmel. Några portar eller skjutdörrar har man inte här. Men genom fyra präktiga jalusiportar rulla bilarna in som om det aldrig någonsin existerat något så pass gammalmodigt som vanliga lämmar på gnisslande gångjärn eller ens de mera moderna men utrymmesstjälande skjutportarna av yngre datum. Flott, modernt, behändigt! I all sin korrugerade saklighet åka järnjalusierna i vädret när de inte åka ned. Och dessemellan, d. v. s. när man inte har någon anledning att ha dem farandes varken upp eller ned, går det naturligtvis mycket väl för sig att låta dem intaga vilket läge som helst stängt, öppet eller mitt emellan… I det fallet ha de fyra järnjalusierna ett påfallande släkttycke med vilka portar som helst. Det är bara det att de äro så mycket rationellare än forna tiders portar och — vilket kanske är det allra bästa med dem — inte ta något som helst effektivt utrymme i anspråk.
Från järnjalusier och porthall är det endast något tuppfjät till etablissemangets allra heligaste, som direktören uttrycker det. — den redan vid ett par tillfällen antydda nedskärningssalen. Hit gå kropparna för styckning o. här är det som sorteringen av råmaterialet försiggår.
Bland annat. Ett stort bord i dimensionerna 4X2 meter tilldrar sig ett visst intresse. Inte så mycket för dimensionernas skull som fastmer för att det är av renaste italienska marmor. Men inte nog med det bordet är i ett enda block — inga skarvar således och följaktligen inte heller några surnande livsmedelsrester i fogar och prång. ”Eftersom sådana helt saknas. Och vad detta betyder i hygieniskt avseende är tämligen självklart. På detta magnifika bord sker nu själva styckningen, och när den proceduren är klar går det nerskärda köttet i trågvagnar eller stora Höganäskärl, rymmande 200 kg., på rullande hjul in till den stora maskinhallen, vars samtliga apparater — de flesta av svensk tillverkning — Nya aktiebolaget Wexiö mekaniska verkstad står det på huvudparten av de färgglada maskinerna — äro direktkopplade. Detta medför den fördelen att manbara behöver köra med den maskin som är aktuell för tillfället. Härinne i den luftiga, glada och ljusa maskinhallen, vars väggar liksom de flesta av de andra lokaliteternas glänsa av vit kakel, hänger på rostfria krokar — allt möjligt är förresten rostfritt härute — det kött som så småningom skall förädlas. Förädlingsproceduren börjar i en synnerligen vederhäftig köttkvarn med respektabel kapacitet, medan nästa tempo avverkas i snabbhackan, en remarkabel nyhet i charkuterimaskinbranschen, amerikansk till upphovet men tillverkad i Växiö. Den makapären är så pass ny att hittills bara omkring tio stycken ännu så länge äro ute i marknaden. För fullständighetens skull kan nämnas att den rymmer 200 kg. samt att den bearbetar köttmassan på 8 minuter. Att det är sprutt på de virvlande knivarna förstår man bra, om man får veta, att 30 hkr:s motorn gör 1,400 varv i minuten. Hygienisk är den också. Inga fingrar i maten kan sägas vara dess sympatiska motto, eftersom den färdigberedda massan, när den lämnar nraskinen, gör detta utan tillhjälp av människohand. Den — massan faller som ett moget päron i tråget omedelbart och i ett sammanhang. Därmed är också samma massa mogen för t. ex. korvberedningen . och åker till den ändan snabbt och elegant till korvsprutan, ett knepigt vapen som med tysk precision och grundlighet stoppar, mäter och väger korvarna med en nästan sagolik ackuratess. – Korvsprutan har givetvis en hel del fyndigt konstruerade grannar såsom blandningsapparater av skilda sorter, snabbhackor, tillslutningsmaskiner med mera sådant. Allt detta vid den västra långväggen. Vid den östra träffar man på en nyhet igen, något som väl kan kallas för en späckhyvel och som ensam uppges klara av en sådär tio personers arbete. Minst. Den hyvlar stora spånor av späck, vilka sedan tas om hand av andra apparater, vilkas uppgift är att skära ””hyvelspånen ” i bitar av önskade storlekar. Här finner man också bl. a. en kryddkvarn, ett kryddskåp, en potatisskalningsmaskin 0. s. v. Och när man väl sett sig mätt på dem hälsar man på i kylrummet där man finner ett batteri stora Höganäskärl ceh där man inom en kort framtid även skall finna hyllor av marmor för syltor, pastejer och mycket annat.
Kokrummet går inte heller av för häckor. Härinne dominera fem stora kol grytor, underbart funtade och trots sin storlek — de största rymma 200 liter — ytterligt lättmanövrerace. I dessa grytor kommer mycken och god mat till, och på gasugnarna i samma lokal steker man sådant som sedan i brokiga konservburkar med beteckningarna kåldolmar, köttbullar, ’kotletter ete. avvakta sitt slutliga öde. Härinne tronar också en diskningsapparat för konservdosor, vidare autoklaven för konserverna jämte en hel del annat. I kokrummet blir det naturligtvis en mängd ånga när fabrikationen är i full gång. Men denna ärva har man förstått att hastigt och lustigt ge respass medelst sinnrika fläkt- och suganordningar. Här kunna vi också passa på att nämna att ventilationsanordningarna även i övrigt äro av yppersta slag.
Nästa anhalt är röknings- och ångkokningsrummet. Hit inforslas på vagnar den korv som är åvsedd för rökning, vilken procedur de få genomgå i ett tiotal celler eller vagnrökugnar i vilka s. k. bolmrök levereras i önskade mängder. Vidare fin-nas i båda våningarna s. k. kallrökugnar, där sådana varor — bacon och annat — som erfordra långsam rökning få sin behandling. Här finnes också ett större ångkokskåp, vilket användes för framställning av vissa konserver. Efter koket åka varorna direkt in i duschen för att hastigt avsvalna; att avsvalningen sker snabbt är nämligen av en viss betydelse. I denna avdelning finner man också en av de stora elektriska varuhissarna, vilka till andra våningen föra upp sådana korvsorter som skola torkas i torkrum, där värmen vid vårt besök var i det närmaste tropisk. Men man kan få kyla också om det passar. Vidare få sådana varor, som skola lagras någon tid likaledes hisskjuts en våning upp, där lagringsrummen ligga. Hissarna äro f. ö. så avpassade att man kan köra in hela den lastade vagnen, varigenom onödig omlastning undvikes.
När man så efter rundvandringen passerat den omnämnda hissen, är man ute i expeditionen, där varorna vägas ut på elektriska vågar. Och härifrån åka så läckerheterna ut till de i porthallen framkörda bilarna, vilka vidarebefordra de färdiga produkterna ut i allmänna marknaden.
Till expeditionen hör även ett kontor för verkmästaren, som här tar emot alla ingående order för effektuering.
Så en titt på andra våningen.
Ditupp leder-en stentrappa under vilken förresten tidkontrollen har sin plats. Även i den övre våningen finnas en mängd olika lokaliteter. Sålunda har här såväl den kvinnliga som den manliga personalen var sin avdelning med matrum, garderober för var och en, tvättställ, W. C., duschar för varmt och kallt vatten m. m. Hygieniskt alltså i största möjliga mån. Ett annat rum skall, när det inom kort är färdigt, bli styrelserum.
I en närbelägen lokal skola kylmaskiner installeras och i andra skola inläggas varor vilka under en viss tid måste lagras. Nästa rum är lagerrummet för konserver. Massor av hyllor, vardera rymmande 500 å 600 burkar. Häruppe påträffa vi också de stora fläktar, vilkas mission bl. a. är att avlägsna ångan från kokrummen. Även i denna våning finnas några stycken kallrökugnar jämte upplagsplats för bränsle till dessa.
Mycket vore givetvis att tillägga om den nya fabriken, men det är ogörligt att här gå in på en närmare detaljgranskning. Som helhetsomdöme torde man emellertid med gott samvete kunna intyga, att Gotlands andelsslakteriförening med detta nyförvärv tillförts betydande fördelar bl. a. i form av väsentligt ökad rationalisering och arbetsbesparing i möjligaste mån. Som vi redan antytt i ingressen har man därjämte, såvitt en lekman efter ett flyktigt studium av anläggningen kan bedöma saken, också i hygieniskt avseende vunnit stora fördelar. Vad leverantörerna beträffar kan nämnas att byggnadsarbetet utförts av byggmästare Alfred Bengtsson härstädes, det elektriska montaget av Hjalmar Carlssons elektriska byrå, Visby, rörmontage, kloakledningar o. dyl. av rörledningsentreprenör Gösta Nilsson, hissarna ha levererats av Graham Brothers, Stockholm. För maskinmontage, justeringsarbeten o. dyl. har Simrishamns mek. verkstad svarat. Målningsarbetet har utförts av Alfvegrens & Bendelins målarfirma, Visby, och rökugnarna av Visby mek. verkstad. Golvplattor och diverse annat byggnadsmaterial ha levererats av A.-B. 0. 8. Björkman & Co. Jalusidörrarna, byggnadssmiden, lås m. m. ha levererats av A.-B. Gotlands Järnhandel.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149