Vad Samfundet för Hembygdsvård vill.
Samfundet för hembygdsvård har som bekant f. n. en kurs för byggmästare här i Visby. Det kan därför vara av intresse att höra, vad denna organisation egentligen har för program och vilka arbetsuppgifter detsamma åtagit sig. Vi ställa denna fråga till konsulent Rydberg, som verkar i samfundets tjänst och denne ger oss en orientering i saken.
Den moderna hembygdsvården strävar efter saklighet och söker nå ungdomen, säger konsulent Rydberg.
Vid sidan av hembygdsföreningarnas rent museala verksamhet, där det gäller, för att citera Hazelius, att skapa bilden av en svunnen tid, har under det sista decenniet vuxit fram en praktiskt betonad verksamhet, som tar sikte på bygdernas liv och utveckling under nuvarande tids förhållanden och möjligheter. Det är inte ur den moderna bygdevårdens synpunkt likgiltigt, hur folk bor eller hur bygdens utseende gestaltas, vare sig det gäller byggnader eller vägar. Målet för denna praktiska hembygdsrörelse är att för dem som bo i en viss bygd göra den levande och trivsam.
samfundets sekreterare.
Samfundet för Hembygdsvård arbetar med dessa problem inom ramen för folklig hembygdsvård, och har på ett par år genom sin energiske sekreterare, fil. dr John Nihlén, blivit en folkets egen organisation med stora möjligheter att bistå allmänheten med råd och upplysningar i alla frågor, som beröra den praktiska bygdevården.
Övergången mellan vägen och skogen brytel brutalt av skräpande stenblock och fula schacktsår. Det dröjer många år, innan naturen själv kan läka dessa.
På byggnadsverksamhetens områden, där det gäller att tillgodose landskapets krav på enhetlig bebyggelse har Samfundet en byggmästarskola och anordnar i olika delar av landet byggnadskurser i stil med den, som f. n. pågår i Visby, och vars program förut meddelats i denna tidning. Hela denna verksamhet samlas i Samfundets byggnadsbyrå, som ledes av arkitekten Ernst Auby, och som står allmänheten till förfogande med kostnadsfria råd och upplysningar i alla frågor rörande byggnadsväsendet.
En annan fråga som Samfundets sekreterare ägnat stor uppmärksamhet och som har tilldragit sig stort intresse inte bara bland ledande fackmän, utan också väckt anklang i vidaste kretsar, gäller vårt vägnät. Liksom bebyggelsen böra vägarna anpassa sig efter landskapet och dess betingelser. Att det syndats mycket i vårt land mot detta, behöver man inte fara långt för att se. ”Vägen” är en landskapsfråga av största betydelse och Samfundets verksan: het på detta område är att få fram vackra vägar, som mjukt och smidigt passas in i den natur, de skola sträckas genom.
Hembygdsvården upplever i våra dagar en verklig förnyelse, och detta visar sig inte minst i det intresse, som hembygden som studieobjekt tilldrager sig, då det gäller studiecirklar i olika bildningsorganisationer. I samarbete med dessa organisationer söker Samfundet en god och ändamålsenlig studieverksamhet såväl för grupper i studiecirklar som för enskilt studium och på skolans område bidraga till en rationell undervisning i hembygdskunskap. Studiefrågor i allmänhet ägnas ett stort intresse av Samfundet genom en för detta ändamål anställd konsulent, som största delen av året är ute på resor. De frågor av olika slag som Samfundet handlägger visa tydligt, att den folkliga hembygdsrörelsen i vårt land inte längre låter sig jämnställas med uteslutande museal verksamhet.
Samfundet utger som bekant Tidskrift för Hembygdsvård och vn årsbok. Fr. o. m. 1938 kommer som bilaga att utgå tidningen Hembygden, som är en tidskrift för hembygdsvård och ideell ungdomsrörelse.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 12 Januari 1938
N:r 8