Mera utredningar om Lina myr.

Alla gotländska myrtyper böra undersökas anser Vetenskapsakademien.
Vetenskapsakademien har nu yttrat sig till regeringen om den ifrågasatta torrläggningen av Lina myt på. Gotland och hänvisar därvid till ett utlåtande av akademiens naturskyddskommitté.
Kommittén, vars skrivelse undertecknats av professor Einar Lönnberg, anser att det ur naturskyddets och landskapsvårdens synpunkt vore synnerligen beklagligt, om planen att torrlägga Lina myr, Gotlands sista stormyr, bleve förverkligad. Emellertid torde Lina myr näppeligen kunna betecknas som en verkligt god representant för den för Botland särskilt kännetecknande myrtypen. Därtill kommer att m grens vegetation blivit i icke ringa utsträckning kulturpåverkad. Då myren dessutom har en jordartsbeskaffenhet och en ytkonfiguration, som tillsammans skapa’ förutsättningar för ett bättre resultat av uppodlingen är beträffande flertalet tidigare myrutdik ningar på Gotland, synes vattenlagens naturskyddsparagraf här icke böra åberopas till förhindrande av det planerade torrläggningsföretaget, då viktigare naturskyddsintressen därigenom kunde lida skada.
Är utdikningsföretaget ekonomiskt bärigt?
Från naturskyddets synpunkt vill kommittén däremot starkt understryka vikten av att utdikningsföretaget icke tillåtes komma till utförande med mindre än att dess ekonomiska bärighet på ett så betryggande sätt som möjligt ådagalagts. Det måste för framtiden ställas det oeftergivliga kravet, att torrläggningsföretag av detta slag icke planeras och utföras på sådant sätt att de få karaktären av en så gott som meningslös förstörelse av naturvärden.
Om nu en torrläggning av Lina myr verkligen visar sig vara ur ekonomisk synpunkt berättigad, torde det böra undersökas om icke denna torrläggning skulle kunna utföras så att sommarvattenståndet på myrens lägst belägna partier i stort sett bibehölles oförändrat. Genom att begränsa utdikningen på det sättet, att mån endast avlägsnade de för uppodling av den högst liggande myrvidden hinderliga högvattnen, skulle sannolikt det mesta av den åstundade nya odlingsmarken kunna vinnas, på samma gång som de med hänsyn till vegetation och djurliv värdefullare myrpartierna bevarades i praktiskt taget oförändrat skick.
Av vad sålunda anförts anser kommittén framgå, att en ytterligare utredning av förutsättningarna för genomförandet av Lina myrs utdiknings- företag är av behovet påkallad, varvid särskilt frågan om dess ekonomiska bärighet och möjligheten av en naturskyddsintresset tillgodoseende begränsning av torrläggningen synas böra bli föremål för grundlig prövning. Kommittén vill sålunda för sin del understödja det av Svenska naturskyddsföreningen och Gotlands nation i Uppsala framförda kravet på en grundlig utredning av frågan.

Ett flertal myrar, som böra bli skyddade.
Denna utredning bör emellertid enligt kommitténs mening icke begränsas till Lina myr utan i stället inordnas som ett led i utarbetandet av en slutgiltig plan för bevarande av så representativa exempel på gotländska myrtyper som det numera, står att erhålla. Sålunda böra de övriga myrområdena på Gotland, vilka kunna komma ifråga som naturskyddsreservat — i främsta rummet Muskmyr i Sundre och Träskmyr i Lärbro och Hangvar — underkastas en jämförande och grundlig besiktning genom sakkunniga. Det synnerligen märkliga källmyrområdet ”Dyhage Milder” vid Klints i Othem bör även beaktas i detta sammanhang. Slutligen synes det böra övervägas om icke dessutom ett typiskt bleketräsk, t. ex. Bästeträsk och Hau träsk i Fleringe eller något av träsken på Fårö, borde bli föremål för naturskydd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *