Idrott och sport.

Storseger för blekingarna.
Landsmatchen i lördags kväll mellan Gotland och Blekinge blev en mycket sorglig tillställning för Gotlands vidkommande, då den slutade med ett nederlag på 5—1.
Blekinge gjorde under matchens första minuter en lyckad överrumpling och hade redan efter åtta minuter ledningen med 3—0. Detta övertag knäckte alldeles gotlänningarna som sedan aldrig kunde göra något för att hota gästernas seger. -I halvtid var ställningen 4—1, men senare minskades den rikliga målproduktionen så att endast ett mål gjordes under andra halvlek.
Matchen gick under de bästa väderleksförhållanden; det var lugnt och lagom ljumt i luften efter den första heta sommardagen. Omkring 600 personer hade kommit ut till Vallen för att beskåda storfighten, som efter vedertaget bruk började med blomsteröverräckning, tal och hurrarop.
Så satte då ”Bagarn” Karlsson pipan i munnen och blåste till spel och där fick publiken se på frejdiga takter från allra första stund. Blekingarna drogo genast ned bollen mot gotlandsmålet, där den gick några gånger fram och tillbaka och därpå lades i mål av centern Svensson, som även senare skulle visa sig vara en mycket farlig herre för de våras försvar. Under de följande minuternå fingo hemmaborna låna bollen en gång och det blev en hörna av det anfallet. Men något mål på den blev det inte utan vänsterinnern i blekingekedjan, Rosén, lade i stället ett i Lunds bur, när sju minuter hade gått. Åskådarna hade inte hämtat sig från detta, förrän det var färdigt igen. Ty endast en minut hade gått, då centern åter upprepade den bravad, med vilken han inledde matchen. Tja, nu hade olyckan-redan skett och det fanns knappast något att göra åt saken. Vårt försvar var inte alls med på noterna under de betydelsefulla första minuterna. Nervositeten tog överhand vid motståndarnas snabba anfall och vad man fick se var endast blottor, försummad markering och för sena ingripanden mot den anstormande kedjan. Som det nu artade sig trodde man helt naturligt på «en utklassning av stora mått, men den blekinska framfarten stoppades upp något i fortsättningen, då gotlandsförsvaret började sansa sig en smula. Lund tippade vackert ett hårt skott till hörna och denna ledde inte till något resultat. Det gjorde däremot Blekinge-Svenssons genombrott i 18:de minuten och därmed hade ledningen ökats till hela 4—0. Hemmakedjan tynger allt hårdare av Plikten, som man började med att uppfylla. omedelbart efter Svenssons mål. Vy. Linné fick bollen och sände in en höjdboll i centern, där både Jimmen och Plåtarn befann sig. Det blev Plåtarn förunnat att lägga skottet och den gången fick bollen rätt riktning Annars var Plåtarns insats i kedjar av det sorgliga slaget. Han hade kort efter sitt mål ett liknande tillfälle men satte fel fot, på bollen, som stack tvärt ifrån mål över kortlinjen. Men det var bara någon enstaka gång, som gotlänningarna hade tag i bollen och deras försvar hade det drygaste arbetet. Under ett av de sista anfallen i första halvleken räddade Greven ett mål; sedan Lund blivit satt ur spel.

Andra halvleken började med en hel del missar på båda sidor och det dröjde 15 minuter innan det blev mål och 5—1 för Blekinge. Rosén, vänsterinnern, skötte om den saken. Gotlands försvar hade nu kommit i gång på allvar och arbetade mycket säkrare och effektivare än under första skedet av matchen, trots att man hade ett oerhört strängt arbete med att hålla fritt för blekingar. Kedjan däremot märktes ännu mindre än förut. Vicke som under första halvleken lett upp de flesta av gotlänningarnas anfall, tappade tydligen sugen inför nederlaget, Jimmen orkade inte hålla någon fart och Slite-Svensson på högeryttern fick ytterst sällan röra bollen. ”De gånger han gjorde det blev det emellertid fina stickare till de andra i kedjan, men ingen var vanligtvis framme eller kapabel att göra något av tillfällena. Linné hade emot”sig den utmärkte backen Gyp och längre än till denne kam han sällan.
Blekingarna togo det lugnt under andra halvleken, då ledningen var så pass kraftig som den var, men de voro alltid farliga och Lund fick ofta ingripa. Han övrevakade också sin bur med bravur och tack vare hans goda räddningar — och även ett par svåra sumpningar av gästerna — stannade siffrorna vid 5—1. Under sista minuterna spurtade blekingarna en smula och sköto bl. a. ett hårt markskott tätt utanför. Ett annat skott tippade Lund till hörna, som ej gav något utbyte, och sedan hann det inte hända något mer Blekinge hade fått sin revansch för förra årets nederlag och dess spelare voro alltför väl förtjänta av den. Det var vackert att se deras säkra och lättflytande framspelningar, och i bollbehandling stodo de åtskilliga pinnhål över våra spelare. Skjutförmågan var däremot inte överdrivet god; i synnerhet högerwingen var snäll mot oss många gånger.
Om gotlänningarna är redan ordat tillräckligt och det är bara att konstatera faktum och sätta punkt för land skapsmatcherna detta år.

Stafett-DM.
Bra resultat i dåligt väder. Två nya rekord.
I lördags rubricerade vi ”Nya rekord att vänta”, detta visade sig fullt berättigat. Förutom det väntade på 4 X 1500 satte nämligen gamle fenomenet ”Esse” Pettersson ett utomordentligt rekord på milen.
På lördagen löptes 4 X 400 meter och avverkades tiokampens första hälft.
Stafetten blev ojämnare än väntat tack vare Nisse Ekströms smått fenomenala löpning på tredje sträckan — privata tidtagare knäppte hans tid till 52,8, alltså under rekordet! Gutes man på fjärde sträckan fick ett försprång på tjugofem meter och hade endast att hålla undan för Stig Andersson VIF, troligen tack vare detta klarade sig rekordet, nu var Gute endast två tiondelar från det.
I tiokampen tog Ekström som väntat en klar ledning redan första dagen, han vann alla fem grenarna, men noterade oväntat svaga resultat i specialgrenarna längd och 100 meter.
Söndagstävlingarna inleddes med stafett 4 X 100 där fem lag ställde upp till start, I. 18 och Gute hade två vardera och VIF ett. Man visste att I. 18 var farligt, men trodde dock att striden skulle stå mellan Gute och VIF. Så blev dock långifrån fallet, VIF distanserades redan på första sträckån medan I. 18 hängde med desto ettrigare. På sista sträckan gick Löf, Gute, ut med en klar ledning men redan framför läktaren hade Danielsson I. 18 hämtat upp och i mål skilde Hela två meter. Det är första gången på fem år, som Gute förlorat korta stafetten.
4 X 1500 m. kom med det väntade rekordet, men det blev inte så bra som väntat och inte heller var det VIF, som skötte om rekordförbättringen. Under natten till söndagen och hela tiden tävlingarna pågick regnade det och på de tungsprungna banorna var det en prestation att alls slå rekord. Vi tippade en tid neråt 17,35 och det hade det säkerligen också blivit på torra banor, ru gjorde gutepojkarna en utmärkt prestation då de slogo gamla rekordet med nära tolv sekunder. Första sträckan vanns av Rosendal VIF, och Visbys andre man kunde ”ge sig iväg” med ett gott försprång. Gunnar Dahlin, Gute, gjorde på andra sträckan en utmärkt upphämtning och endast knappa tio meter efter VIF:s, Gardell fick Olle Johansson i Gute ge sig iväg. Olle gick alldeles utmärkt och tog inte endast upp försprånget utan kunde också ge Anders Dahlin ett litet men dock försprång. Därmed var saken klar, Gutes löparkung släppte naturligtvis inte förbi någon, Löfqvist var ett tag ikapp men på spurtvarvet drog Dahlin åter ifrån och vann med närmare fyrtio meter.
Även VIF gick under AIK:s fjolårsrekord med närmare fem sekunder.
Märkligt är att AIK inte ens här lyckats få lag, men så är ju både ”Ösa” och Broman justerade.
10,000 meter löptes endast av två man, nämligen Pettersson, Tingstäde, och Malmqvist, Bro. Esse drog ifrån redan från början och hann med att varva konkurrenten och gå ifrån igen. På de uppsprungna banorna och i det strilande regnet höll den nu trettiofyraårige mästerlöparen en fenomenalt jämn fart, som redan från början varslade om rekord. Rekord blev det också 26 sekunder bättre än hans eget gamla. Under gynnsammare omständigheter hade tiden säkerligen blivit långt under de 34 minuterna i den form Esse nu befinner sig.I tiokampen, vars sista fem grenar avgjordes på söndagen triumferade som väntat Ekström, Gute, närmast följd av Svensson, Roma. Med normala resultat i längd och 100 meter hade segraren kunnat hota rekordet, men nu förblev det orubbat.

Resultat:
4 X 100 meter (rek. 46,3 Gute 1937) 1) I. 18 lag 1 (Klasén—HamiltonNysell—Danielsson) 47,0 sek., 2) Gutelag 1, 47,2, 3) Gute lag 2, 47,4, 4) VIF, 48,4, 5) I. 18 lag 2, 48,7.
4 X 400 meter (rek. 3,40,0 Gute 1936) 1) Gute (Engström—Wallin—Ekström—Löf) 3,40,2 min., 2) VIF lag 1, 3,42,8, 3) VIF lag 2, 4,01,7.
4 X 1500 meter (rek. 17,57,2 AIK 1937) 1) Gute (Stålhandske—G. DahlinJohansson—A. Dahlin) 17,45,4 (nytt rek), 2) VIF lag 1, 17,52,8, 3) VIF lag 2, 19,14,6.
Löpning 10,000 meter (rek: 34,45,8 E. Pettersson Bro 1933) 1) E. Pettersson, TTK, 34,19,8 min. (nytt rek.),2) Malmkvist, Bro IK, 36,08,0 min.
Tiokamp (rek. 5,060 poäng H. Persson, AIK 1936)
1) N. Ekström, Gute 4785 poäng, 2) K. Svensson, Roma, 4431 poäng, 3) H. Vestberg, Klinte, 3826 poäng, 4) L. Hellman, Gute, 3762 poäng, 5) A. Johnsson, Klinte, 3756 poäng.
Ekströms segerserie 100 m. 11,9; 400 m.- 56,2; 1500 m. 5,33; 110 häck 21,4; kula 11,10 m.; diskus 29,26 m.; spjut 43,96 m.; höjd 162 cm.; längd 596; stav 290 cm.

VIF och I. 18 i friidrottsmatch.
På tisdag, i morgon alltså, börjar en klubbtävling i allmän idrott mellan VIF och I. 18. Tävlingen har uppdelats på två olika kvällar, den första går i morgon och den senare på torsdag samma tid. Grenarna i morgon bli 100 m., 400 m., höjd, kula och diskus och på torsdag skola 200 m., 1,500 m., längd, spjut och stafett 1,000 m. avgöras. Från vardera föreningen delta fem man i varje gren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Juli 1938
N:r 156